Fler barn än någonsin begår grova våldsbrott. Fyra av tio gärningsmän vid fullbordade våldsbrott är under 18 år. Allt fler barn under 15 år misstänks för mord, rån och sprängningar. Det visar SvDs sammanställning. Den stora gruppen barn och ungdomar har blivit mer skötsam, men en liten grupp begår allt värre våldsbrott.
Nästan alla barn som begår dessa grova brott är sedan tidigare kända av socialtjänsten. Många är eller har varit placerade, har NPF-diagnoser, hög skolfrånvaro och bristande vuxenstöd. Det är barn som varit länge på samhällets radar – men där stödet inte nått fram i tid eller satts in för sent.
Jan Jönsson, oppositionsborgarråd i Stockholms stad, har under lång tid hävdat att fokus i bekämpningen av de grova våldsbrotten behöver ligga på barn som är kända i socialtjänsten. Stockholmsliberalerna kräver en samlad insats för att samhället ska ta sitt ansvar i tid.
– När barn blir mördare har samhället redan misslyckats flera gånger om. För offren är det en oåterkallelig katastrof och en tragedi för de barn som lämnats utan tillräcklig hjälp tills det är för sent, säger Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholms stad i ett pressmeddelande.
För att ekonomin aldrig ska bli ett hinder föreslår Stockholmsliberalerna att Skyddsfonden för omhändertagna barn och unga återinförs i Stockholm och att den förstärks med 100 miljoner kronor, så att stadsdelar kan få ersättning för dyra placeringar. Modellen bygger på att stadsdelar kan ansöka om pengar för faktiska kostnader kopplat till placeringar, eftersom det är närmast omöjligt att ta höjd för i budgeten i början av året.
Men det förebyggande arbetet måste börja långt tidigare.
– Vi ser redan i förskolan barn som har ihållande svårigheter med aggressivitet och impulskontroll. De behöver stöd tidigt, innan problemen växer sig fast. Det är där det avgörs, inte när polisen knackar på dörren.
Fånga upp barn i riskzonen tidigt
Stockholmsliberalerna vill se ett samlat ansvar där förskola, skola, socialtjänst, polis och BUP arbetar tillsammans för att tidigt fånga upp barn i riskzonen. Det krävs mer än ord om samverkan, det måste vara ett gemensamt ansvar där varje aktör gör sin del för att förhindra att barn dras in i kriminalitet.
– Det finns fungerande metoder, men de används inte i särskilt stor utsträckning. BUP kan göra mycket mer för den här målgruppen än de gör idag. Det här handlar inte bara om att förebygga brott. Det handlar om att skydda samhället lika mycket som barns rätt till trygghet, omsorg och en framtid, säger Jan Jönsson.
För att vården verkligen ska fungera krävs också att staten tar sitt ansvar. SiS-hemmen måste bli trygga och rymningssäkra. Det behövs fler små avdelningar med rätt kompetens, inte stora institutioner där barn rymmer, missbrukar och rekryteras till än grövre kriminalitet.
– Samhällsvården måste fungera. Den som placeras ska inte bara förvaras utan behandlingen måste hålla hög kvalitet och resultaten följas upp. I Stockholm vet vi vare sig hur det går för barnen i skolan eller om de får sina hälsokontroller gjorda. Vi behöver också ett konkret och långsiktigt eftervårdsprogram som hjälper vidare i livet. Inget barn ska dras in i kriminalitet för att kommunen saknar pengar eller fungerande vård, säger Jan Jönsson.
