Det förebyggande arbetet är A och O

Fackförbundet Vision har varit delaktiga i utformningen av den nya socialtjänstlagen. De har särskilt försökt att få in vikten av det förebyggande arbetet.– Det finns stora behov och stora vinster för samhället att socialtjänsten arbetar förbyggande, det är alla överens om, men då är det viktigt att det står uttryckligen i lagtexten, annars finns det risk att det prioriteras bort eller genomförs i projektform och att det inte blir den varaktighet som krävs. Det gör att det också blir svårare att veta vad som fungerar, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande på Vision.

Hon menar att det är lätt att de akuta insatserna prioriteras och att det saknas resurser för ett väl fungerande, stabil och långsiktigt förebyggande arbete, som tidiga insatser och uppsökande arbete för att upptäcka våld i nära relationer eller barn och unga som är i riskzonen för kriminalitet.

– Det är väldigt mycket som läggs på socialtjänsten. Vi måste få till en balans mellan krav och resurser. Det är viktigt att vi har ett fungerande samarbete mellan olika aktörer. Skola, Polis, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste alla ta sitt ansvar. Det är mycket de kan göra i ett tidigt skede, så att inte allt hamnar på socialtjänsten.

En av talarna på Socialrättsdagen

På Socialrättsdagen den 8 september som JP Infonet arrangerar i samarbete med Vision är Veronica Magnusson en av talarna. ”Så skapas bättre förutsättningar för ett förstärkt förebyggande arbete i samverkan” heter programpunkten där både Veronica och Lena Nitz, förbundsordförande, Polisförbundet.

Enligt Visions egna undersökningar så är både medarbetare och chefer inom socialtjänsten stolta över sitt jobb.

– De känner är de gör något meningsfullt. Men samtidigt så finns det en stor frustration att det inte finns tillräckligt med resurser att möta det hjälpbehov som finns så det är en stor risk för etisk stress, säger Veronica Magnusson.

Under det senaste året så har det varit mycket fokus på våld i nära relationer, gängkriminalitet och placerade barn, främst i och med tragedin Lilla hjärtat.

– ”Varför har inte socialtjänsten gjort något?”, är den ständiga frågan. Det kan handla om vissa frågor som har varit nedprioriterade eller att man är för få handläggare inom ett område. Att få bukt med de här frågorna kräver återigen tidiga insatser och långsiktighet, inte bara brandsläckning på det som är på löpsedlarna för stunden.

Veronica skulle gärna vilja se kommuner som har en slogan om att de bedriver det bästa sociala arbetet.

– Det vore väl något att skryta om. Det här är kvinnodominerande yrken som sällan prioriteras.

Utsatta har fått det ännu svårare

Coronakrisen har inneburit att flera utsatta grupper har fått det ännu svårare. Barnrättsorganisationer och kvinnoorganisationer larmar om ökat våld i hemmet. Hos socialtjänsten befarar man att läget kommer att förvärras i efterdyningarna av corona.

– Många har dragit sig för att söka hjälp mitt under corona, lika väl som vi har varit mindre benägna att uppsöka sjukvården. Man vill kanske inte utsätta sig för smitta eller så har man varit begränsad och haft svårare att söka hjälp om man har levt i en destruktiv hemmiljö där alla är i hemmet. Vi vet inte riktigt vad vi har framför oss när samhället öppnar upp igen.

Arbetsbelastningen inom socialtjänsten har förbättrats steg för steg de senaste åren.

– Vid flyktingströmmen 2016 hade vi en tuff situation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten. Det har varit svårt att få till en stabilitet. Nu har rekryteringsläget blivit något bättre, säger Veronica Magnusson.

I en undersökning som Vision genomförde förra året uppgav hälften av de svarande socialcheferna att de hade svårt att ge insatser som de sökande hade rätt till inom de budgetramar som fanns.

Det ställs också allt högre krav när det gäller den nya barnlagstiftningen bland annat.

– Lagen gör det tydligare att det krävs uppföljning i vissa ärenden. Orosanmälningar måste registreras så att det blir sökbart för alla. Vision är positiv till socialtjänstens bredare ansvar, men det måste också finnas resurser till det.

Lilla hjärtat har satt fokus på barnperspektivet

Det uppmärksammade fallet Lilla hjärtat har satt fokus på barnperspektivet, men fortfarande finns en hel del kvar att göra.

– För att kunna möta barns rätt till information och delaktighet behöver man öka samtalstiden med barn. Det är mycket tid som går åt till administration och det gäller att ha it-system och tekniska hjälpmedel som gör att man kan arbeta mer effektivt.

Under corona-pandemin har man ställt om mycket till digitala arbetssätt.

– Digitala möten istället för fysiska kan spara tid och många kan också uppleva att det är tufft att åka in till socialkontoret för ett möte. Det digitala kan vara ett bra alternativ.

Inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter blev det tyvärr väldigt tydligt under corona vilka brister det finns.

– Som corona-kommissionen och Inspektionen för vård och omsorg har konstaterat så handlar mycket om en eftersatthet kopplat till bemanning och chefsrollen. En chef inom äldreomsorgen kan ha ansvar för 60 medarbetare. Det är ett omöjligt uppdrag att ha så stora personalgrupper, särskilt när man hamnar i ett krisläge där det handlar om liv och död. Branschen drabbades av höga sjuktal och samtidigt så skulle viktig information ut till alla, säger Veronica Magnusson.

Hon berättar att Vision gick så långt att de uppmanade sina chefsmedlemmar att om de inte kunde ta ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö så skulle de returnera ansvaret till politiken.

Mindre arbetsgrupper inom äldreomsorgen

– Kvinnodominerande yrken har sämre villkor och sämre förutsättningar att kunna påverka och ha inflytande över sitt arbete. Vision har drivit två viktiga frågor i flera år nu när det gäller äldreomsorgen. Det handlar om minskade arbetsgrupper för cheferna samt förbättrade arbetsvillkor.

Veronica Magnusson fortsätter:

– Regeringen har aviserat stora resurstillskott nu, men risken är att kommunerna inte vågar göra långsiktiga satsningar om de inte får löfte om mer pengar längre fram.

En ny forskningsrapport från SNS; Äldreomsorgens ständiga förbättringar, visar att en förbättrad arbetsmiljö är en förutsättning för att komma till rätta med problemen i svensk äldreomsorg. Forskarna Kristina Westerberg och Maria Nordin konstaterar att det behövs en tydligare koppling mellan högsta ledningen och de som jobbar i verksamheterna och färre medarbetare per chef.

– Där står det svart på vitt vad Visions medlemmar också har uttryckt.

”Utan en god arbetsmiljö riskerar vällovliga satsningar på kompetens, utbildning och utveckling, som nu diskuteras, att gå om intet”, säger en av forskarna i rapporten.

Äldreomsorgen står i dag för nästan en femtedel av kommunernas kostnader och den åldrande befolkningen innebär ett starkt tryck på verksamheterna framöver.

– Omsorgschefernas förutsättningar måste förbättras. Om man gör andra satsningar, men inte stärker ledarskapet så har de andra satsningarna ingen effekt, avslutar Veronica Magnusson.