Insikten har närmare 30 års erfarenhet av att möta ungdomar med autism och annan neuropsykiatrins funktionsnedsättning (NPF). Ett ständigt kunskapsutbyte skapar ett kollektivt lärande där man genom olika åtgärder kan eliminera beteendeproblem och skapa hållbar förändring.
Hela samhällsvården står inför en förändring med förbättringar och ökade krav där individanpassning och kunskapshöjning är i fokus. Det är något som Insikten välkomnar.
– Det är bra att det ställs krav på kvalitet. Vi arbetar löpande med systematiskt kvalitetsarbete för att upptäcka inom vilka områden vi behöver öka kunskapen. Det är viktigt att hela tiden sträva efter att bli bättre på att hjälpa våra placerade barn och ungdomar att öka sin livskvalitet, säger Andreas Sellin, vd på Insikten.
Patrik Olsson, affärsområdeschef HVB och stödboende, berättar att de precis ska låta medarbetarna gå en kurs i att möta utmanande beteende samt en utbildning i traumamedveten omsorg. Man bygger kontinuerligt på med ny kunskap där det behövs.
Det finns också ett bra kunskapsutbyte och samverkan mellan verksamheterna. De har utbildningskonferenser för att lära av varandra och utveckla hela organisationen. Nya lärdomar dokumenteras i en erfarenhetsbank.
Insikten erbjuder HVB för pojkar 10-13 år och 14-18 år med autism och övrig NPF som har social problematik; utagerande beteenden, skolproblematik eller konflikter i hemmet. Även förstärkt familjehemsvård och behandlingsfamiljer från Skåne i söder upp till Dalarna. Det finns också stödboende och vuxenpsykiatriskt boende.
För att kunna erbjuda strukturerade behandlingsinsatser så finns ett team av psykolog, psykiater och kvalificerade behandlingsassistenter på plats dygnets alla timmar. Placeringarna är vårdkrävande och ofta har pojkarna flera vårdsammanbrott bakom sig.
– Det är väldigt frustrerande. Det är aldrig ungdomens fel, allt hänger på oss som utförare. Därför gör vi en noggrann lämplighetsbedömning för att säkerställa att vi har rätt kompetens, att han ryms inom vår målgrupp och att matchningen mot övriga klienter är god. 8 av 10 gånger säger vi faktiskt nej, säger Andreas Sellin.
En flytt kräver extra trygghet
Att flytta är alltid påfrestande, det är en kris i sig. Man hamnar i en ny kontext, bland nya människor och behöver då extra trygghet för att bygga upp tilliten.
– Med 30 års erfarenhet så vet vi att barn med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utvecklas bäst i en mindre kontext, därför är våra boenden små om upp till fem platser, säger Andreas Sellin
– Man kan behöva påminna sig om att HVB är hem, vård och boende. Det här är våra ungdomars hem, de vet ofta inte hur länge de ska bo här och vi är bara där för att stötta och hjälpa de här barnen, säger Patrik Olsson.
Han märker att man talar allt mer om omsorg och bemötande idag. För ett par år sedan var det mer fokus på behandling.
– Men om man inte känner sig trygg kan man inte ta till sig någon behandling. Därför är relation och tillit viktigast av allt.
En lyckad start lägger grunden
En lyckad start lägger grunden för hela placeringen. Därför förstår vi värdet av att så tidigt som möjligt börja bygga en relation med den som ska placeras. Detta göra vi genom en genomtänkt struktur där tilltänkt kontaktperson är delaktig i ett tidigt skede. Redan på de första mötena och vid inflytt.
– 36 timmar efter inflyttning så gör vi en trygghetsplan där vi har möjlighet att identifiera vilket förhållningssätt som minimerar riskerna för problemskapande beteende. Det är frågor som: ”Hur vill du bli bemött?”, ”Hur vill du bli väckt på morgonen?” och ”Vad gör dig arg?”
Målgruppen har ofta hög känslighet mot olika intryck. Därför är lokalerna anpassade för att ha en lugnande inverkan, utan onödigt ljud eller skrikiga färger.
– Det är jätteviktigt för ungdomarna att få återhämtning. De ska kunna gå undan till sitt rum och varva ned på det sätt som de behöver efter en dag i skolan. Det kan till exempel innebära att spela dataspel 1,5 timme.
Behöver ha förståelse och kunskap
När man arbetar med unga med NPF behöver man ha förståelse för vad det innebär.
– NPF är en funktionsnedsättning. Ungdomen kan inte skärpa sig. Därför kan man inte ställa omöjliga krav. Hela ansvaret ligger på oss att stödja ungdomen.
Genom TBA, tillämpad beteendeanalys, kan man kartlägga vilka situationer som sätter igång ett beteende och vilka konsekvenser det får. Genom att analysera problembeteenden, till exempel att personen blir arg, och vad som föranledde det kan man skapa förändring genom att anpassa miljön så att beteendet inte uppkommer.
– Ingen tycker att det är kul att vara arg. Det är värdefullt både för oss och ungdomen när vi kan dokumentera förändringar i ett beteende, till exempel att personen inte är arg lika länge eller lika ofta längre. Det ökar motivationen och skapar förståelse varför personen är här, att det vi gör hjälper, säger Andreas.
Patrik Olsson berättar om en kille som helt plötsligt hade börjat uppvisa fler utåtagerande beteenden och när de tittade närmare på det som hade triggat igång beteendet så upptäckte de att det var för att hans cykel var trasig.
– Det var nämligen så att hans strategi när han kände att han höll på att bli arg, var att sticka ut med cykeln. När han inte kunde det så eskalerade beteendet. Hade vi sett till så att cykeln blev lagad så hade incidenterna kunnat undvikas, säger Patrik.
Många har för hårda krav
Han tycker att många tänker fel när de har för hårda krav och regler.
– För mig är det självklart att vi ska underlätta för ungdomen och inte bidra till att skapa mer problem. Jag kan inte bli arg för att någon smäller för hårt i dörren. Det finns alltid en orsak bakom ett beteende. Kanske lågt blodsocker eller trötthet. Det hade jag kunnat förhindra, alltså är det inte ungdomens fel.
Många ungdomar är extra dränerade på energi efter att ha varit hemma över helgen och besökt familjen.
– Det är vårt ansvar att stämma av hur ungdomen mår, om det har hänt något som kan påverka beteendet. Vi frågar hur det var i helgen och ibland kan de berätta om något annat som har hänt, till exempel ett jobbigt sms från flickvännen. Då kan man behöva prata om det.
I genomsnitt pågår placeringen i 1,5 år. Ungefär 1 av 10 kan flytta hem igen efteråt, men i de flesta fall så är bristande föräldraförmåga en del av orsaken till placeringen. Vanligast är att det blir stödboende och egen lägenhet. De yngre barnen får komma till förstärkt familjehem.
– Det är en stor styrka för oss att vi har familjehemsvård med samma inriktning och kompetens, säger Andreas Sellin.
Ska starta egen resursskola
Insikten vill vara en helhetstäckande utförare. HVB, familjehem, skola och socialt liv. Just nu samarbetar de med tre skolor i närområdet, men de har långtgående planer på att starta en egen resursskola.
– Om allt går som beräknat kan vi öppna hösten 2025. Även ett flickboende är på gång. Vi kommer också att öppna ett BUP Insikten redan till hösten eller våren. Det kommer att ge stort värde och blir en möjlighet för oss att komma ut och göra hembesök med ett team.
– Vi ser vår verksamhet här i Sala som vårt hjärta. Här kan ungdomarna bygga upp sitt nätverk med kompisar, fritidsaktiviteter och skola. När det blir dags för nästa steg i form av familjehem eller stödboende så kan de ha sitt nätverk kvar, kunna gå kvar i samma skola och vara kvar i samma fotbollslag, säger Patrik Olsson.
Insikten har fem konsulenter som handleder och stöttar familjehemmen. Tillsammans med familjehemmet blir det som ett behandlingsteam runt varje barn.
– Det blir väldigt likt HVB. Med de ökade kraven kommer vi att få ännu mer förstärkt familjehemsvård i Sverige och det kommer i ännu högre grad fungera som HVB, avslutar Andreas Sellin.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';