Det behövs ökad kunskap om skyddade personuppgifter

Närmare 26 000 personer lever med skyddade personuppgifter i Sverige i dag. Det är en väldigt brant ökning under de senaste sex åren. Innan dess var siffran under 15 000 och år 1996 var det strax över 6 000.Orsaken till att en person får skyddade personuppgifter är till största delen på grund av våld i nära relationer, men det kan också bero på tidigare kriminalitet, vittnesskydd, utsatthet i yrkesrollen eller andra hot och trakasserier. En hög andel av de skyddade är barn.

– Alla som hanterar personuppgifter i sin verksamhet har ett ansvar att ha behörig kunskap och fungerande rutiner för hur dessa uppgifter hanteras. Vi ser stora behov av att öka medvetenheten både hos myndigheter och hos allmänheten om skyddade personuppgifter, säger Cicki Malmström, utbildningssamordnare, Registerskydd Sverige AB.

Den 5 maj anordnade Registerskydd en digital grundutbildning om skyddade personuppgifter och den kommer att gå fler gånger.

Får inte tillräckligt bra skydd

Jämställdhetsmyndighetens senaste undersökning visar att våldsutsatta personer med skyddad identitet inte får tillräckligt bra skydd. De rekommenderar att våldsutsatta bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor.

– Det tycker vi också. Mycket ansvar läggs på den våldsutsatta själv och det är mycket som denne ska behöva tänka på för att inte bli röjd eller för att inte tappa sin skyddsplacering. Det är inte alltid lätt att ha den kunskapen som behövs, säger Cicki Malmström.

Hon visar en film där Elisabeth Flodin berättar om hur det var att leva med skyddade personuppgifter.

– Jag levde ett väldigt snävt liv. Det var inte mycket jag vågade göra. Det var en man som ville mig illa och jag var hela tiden rädd att han skulle hitta oss. Jag hade kontakt med Skatteverket, Polisen och Socialtjänsten, men det var svårt att komma i kontakt med dem. Jag blev tillsagd att berätta för läkare och andra att jag hade skyddade personuppgifter, men jag önskar att jag hade haft någon att prata med. Jag hade också velat att myndigheter skulle ha kunskapen hur det är att leva med skyddade uppgifter. Om jag hade fått mer uppbackning så hade jag sparat både mig själv och mina barn. Jag är fortfarande fången i mina rädslor. Jag tittar mig alltid omkring så att jag inte är förföljd, skulle aldrig kunna bo på nedre botten till exempel, jag sätter alltid säkerheten främst, berättar Elisabeth i filmen.

Cicki Malmström arbetade tidigare som skyddshandläggare på Skatteverket och arbetar sedan sex år på Registerskydd tillsammans med kollegan Lasse Mattila. Han är socionom med över 25 års erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar samt som handledare och föreläsare.

Var kurskamrat med mördade Fadime

– Min första kontakt med skyddade personuppgifter var genom en kurskamrat. Det var Fadime Şahindal som sköts till döds av sin pappa 2002 när hon hälsade på sin mamma i Uppsala inför en utlandspraktik. Sedan dess har jag haft med mig de här frågorna, säger Lasse Mattila.

För nio år sedan korsade Cicki hans väg då han arbetade med ungdomar som hade skyddade personuppgifter.

– Det uppstod ofta frågor som ingen kunde besvara. Efter att ha kontaktat Skatteverket blev jag hänvisad till Skattekontoret i Göteborg där det var en skyddshandläggare som kunde svara på mina frågor. Det var Cicki. Efter det fick hon svara på mina frågor i tid och otid, säger han.

Kontakten fördjupades och tillsammans såg de ett stort behov av att sprida kunskap om skyddade personuppgifter, både till de utsatta och till alla myndigheter och verksamheter som hanterar uppgifterna.

– Ett litet misstag kan få förödande konsekvenser för den som är under skydd. Många uppdaterar sina uppgifter mot Skatteverket alldeles för sällan. Vi har närmare 460 olika myndigheter och utöver det oräkneliga andra verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringen genom de system som de arbetar i. Det var en kvinna som inte berättade att hennes barn hade fått skyddade uppgifter bara några dagar tidigare när hon skrev in dem i skolan. Skolan uppdaterade sina uppgifter mot Skatteverket bara en gång i veckan och därför syntes det inte att barnen hade fått skyddade uppgifter, så personuppgifterna registrerades i skolan, säger Cicki.

Hon berättar också att hennes mamma hade fått utökad hemtjänst och det beslutet damp ned i brevlådan hemma hos mamman trots att hon hade anmält Särskild postadress.

– All hennes post går till mig, men biståndshandläggaren hade ingen uppdatering alls på uppgifterna från Skatteverket. Det är jättefarligt! Det är myndigheten själv som bestämmer hur ofta de egna systemen ska uppdateras. Jag vet att en del har en månad eller mer också, det är väldigt allvarligt, säger Cicki Malmström.

Exempel på myndigheter och verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringsregistret är Migrationsverket, Domstolsverket, kommuner, regioner, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, högskolor och universitet, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, CSN, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.

Skatteverket hanterar uppgifterna

All hantering av personuppgifter bygger på folkbokföringen och det är Skatteverket som hanterar uppgifterna. De är också till Skatteverket som man ansöker om skyddade personuppgifter.

Det finns tre nivåer av skydd. Sekretessmarkering är den enklaste och vanligaste nivån. Den som har behörighet att se skyddade uppgifter får då någon typ av markering vid uppgifterna som visar att de är under sekretess.

– Det är många på olika myndigheter som har behörighet att se sådana uppgifter, så det är inget vattentätt skydd. Nästa steg är skyddad folkbokföring. Då syns inte adressuppgifterna alls. De hanteras manuellt och är inlåsta på något av de fyra av Skatteverkets kontor i landet som handlägger skyddade personuppgifter, berättar Cicki, som själv har arbetat med dessa uppgifter.

Men tyvärr är även denna nivå långt ifrån helt vattentät.

Som grus i maskineriet

– Jag brukar säga att sekretessmarkering är som grus i maskineriet och skyddad folkbokföring är stenkross. Den tredje nivån är fingerade personuppgifter och då får man en helt ny identitet. Det är Polismyndigheten som hanterar det, säger Lasse.

Är uppgifterna i folkbokföringen inte skyddade kan vem som helst begära ut dessa uppgifter hos Skatteverket om en person. Posten till en person med skyddad folkbokföring hanteras av Skatteverket.

När en ansökan om skyddade personuppgifter har kommit in till Skatteverket sätts en preliminär markering på personen så att det ska synas att en utredning är igång. Sedan gör Skatteverket en bedömning av hotbilden och vilken effekt skyddade personuppgifter skulle få.

– Hotbilden kan styrkas med intyg från sociala myndigheter, Polisen, kopior av rättsliga domar och beslut om kontaktförbud till exempel. I bedömningen kan en skyddshandläggare ta kontakt med den sökande, socialtjänst, polis, hälso- och sjukvården, kvinno-/mansjour, kurator, god man, ombud och så vidare. Skatteverket kan också kontrollera familjesituationen, arbete, sociala medier och flytt. Anmälan om flytt till ny adress kan skickas i samma kuvert som ansökan. Den nya adressen får ju inte komma ut under en utredning.

Skyldig att uppge nya adressen

För att få skyddad folkbokföring måste den skyddade flytta till en annan adress och man är skyldig att uppge den nya adressen till Skatteverket. Alla som bor under samma tak bör ha samma skyddsnivå, så barnen som bor med den skyddade får också skyddad folkbokföring.

– Vid gemensam vårdnad om ett barn kan det ibland vara svårt att upprätthålla skyddet om det är så att hotet utgörs av den ena föräldern. Det kan också uppstå väldigt svåra situationer, till exempel i samband med av socialtjänsten beslutade umgängen. Det blir då orimligt stor press på barnet att inte röja den ena föräldern i kontakt med den andra, säger Lasse Mattila.

Nu har vi ju både Barnfridsbrottet, att det är straffbart att låta barn bevittna brott i nära relation och Barnkonventionen som lag. Jämställdhetsmyndigheten menar att barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Att barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld.

– Ja, är det verkligen rimligt att förövaren ska kunna ha fortsatt vårdnad om barnet? Hur upplever barnet det? Det finns också många sammanhang där skyddade personuppgifter kan röjas till den vårdnadshavaren som utgör hotet, säger Cicki Malmström.

Hon vill också understryka att det inte alltid bara är adressen som måste skyddas.

– Det gäller att se hela bilden och vara noga med vilka uppgifter som till exempel skrivs in i en journal. I ett ärende som jag kom i kontakt med gjordes en vårdnadsutredning där mamman också har en vuxen dotter som lever med skyddade personuppgifter. Dottern bor inte hos mamman men vistas en del hos henne. I själva vårdnadsutredningen tar man med uppgiften om dottern och beskriver även i vilket rum hon sover vid besöken hos mamman. Det är som att skriva att skyddspersonen handlar på ICA Maxi klockan 16 fredagar och onsdagar.

Bör vara mycket försiktig på sociala medier

Det är också mycket som skyddspersonen måste tänka på. Man bör till exempel vara mycket försiktig på sociala medier och se till så man inte figurerar med sitt namn på internet i olika sammanhang.

Just vid våld i nära relation är det extra svårt att skydda sig eftersom den som utgör hotet vet mycket om den utsatte; intressen, rutiner, arbetslivserfarenhet, familj, vänner, tidigare arbeten, medicinska problem, barnens aktiviteter och så vidare.

– Man kan mista sitt skydd om man inte är aktsam eller inte bidrar själv till att minska risken för hot. Det var till exempel en som var väldigt aktiv i olika föreningar och hamnade i olika föreningsprotokoll som gick att finna på nätet, berättar Cicki.

Hon är själv väldigt restriktiv med sociala medier och delar till exempel aldrig några efterlysningar, inte ens på husdjur. Detta då den typen av efterlysningar kan vara sätt för en förövare att hitta den utsatte.

– Det var en förälder som efterlyste sitt barn på Facebook och uppgav att barnet inte hade kommit hem från skolan. Det fick stor spridning, men barnet hade skyddade personuppgifter just utifrån hotbilden från den föräldern. Du kan aldrig veta uppsåtet bakom en sådan efterlysning.

Det kan också finnas personer som säger att barnen har skyddade personuppgifter, men att uppgifterna inte stämmer. Det går alltid att kontakta en skyddshandläggare på Skatteverket för att ta reda på aktuell skyddsstatus.

Det är alltid bra att göra en risk- och skyddsbedömning där man kartlägger potentiellt riskfyllda situationer. En sådan kartläggning kan till exempel omfatta den skyddades kontakter med olika samhällsaktörer, såsom skola/arbete, familj, vårdcentral, apotek, tandläkare, optiker, affärer, träning, bank, boende, sociala medier och så vidare.

– Vi skulle önska att minst en person, gärna flera, i varje verksamhet hade spetskompetens om skyddade personuppgifter. Sedan är det bra om inte alltför många i verksamheten har behörighet att se skyddade personuppgifter, men det ska inte heller vara för få så det blir sårbart. Många är också osäkra på de egna rutinerna eller om det finns några. Det är viktigt att lyfta frågan, se över vilka rutiner ni har och håll dem levande, avslutar Lasse Mattila.