”Den psykiska ohälsan har ökat”

Hanna Lindström och Erica Müller startade Vitisa för tio år sedan.
Hanna Lindström och Erica Müller
Hanna Lindström och Erica Müller, som driver Vitisa tillsammans sedan tio år, håller just nu på med ett projekt för psykisk hälsa, något som blir allt mer angeläget. Foto: Privat

Erica Müller har alltid varit en hästtjej och jobbat som ridinstruktör. Men så en dag såg hon en lapp på en anslagstavla, där det stod att de sökte behandlingsassistenter till ett SiS-hem i Enköping. Erica fick jobbet och intresset för socialt arbete tog över.
Sedan tio år tillbaka driver hon tillsammans med Hanna Lindström företaget Vitisa, som förmedlar familjehem.
– Det är underbart att få vara en liten del av ett barns eller tonårings väg till förändring, säger hon.

Erica har tidigare arbetat på SiS Sundbo, privata HVB-hem och Svenska kyrkan. Parallellt med jobbet studerade hon socialt arbete och kriminologi och genom åren har hon fyllt på sin kunskapsbank i KBT, familjebehandling, handledarutbildning och just nu läser hon Barnkonventionen vid Lunds universitet.

Erica minns jobbet på SiS med värme och tacksamhet.

– Jag hade fantastiska kollegor och lärde mig väldigt mycket. Det var tufft och tungt på många sätt, men mycket givande. I de ”förfärliga” ungdomarna finns det också ett barn som vill ha en kram och en kopp varm choklad. Jag tror att jag har min hästbakgrund att tacka att jag orkat. I mitt yrke är jag konsekvent och inte så ömtålig, säger hon med ett leende.

Vi träffas över en lunch i Vitisas lokaler i Heby. En ”Bullerby” med trähus i olika färger och äppelträd. Erica berättar om när hon och Hanna Lindström träffades för första gången, på ett privat HVB-hem.

– Vi klickade direkt och hon var en toppenkollega. Hon backade inte i jobbiga situationer och jag tyckte om hennes sätt att bemöta ungdomarna. Hanna och jag är båda hästtjejer. Vi är gifta med män som verkligen förstår och stöttar oss som egenföretagare. Vi har båda varit familjehem och har båda två döttrar. Alla hästtjejer, berättar Erica, vars vuxna barn också arbetar i företaget när det krävs inhoppare.

Vitisa firar tio år i år

Hon hade en tid gått med tankar på att öppna något eget, på sitt sätt. Att få jobba med det hon ville och fatta egna beslut. Hon ringde Hanna som svarade: Ja, vi kör.

I september 2014 startade de Vitisa (en förkortning av Vi Tillsammans) som i år firar tio år.

– Det var pirrigt att starta. Vi tänkte först inte arbeta med konsulentstöd, mer att bara hitta, utreda och ”ge vidare” till kommunerna. Kanske inte helt genomtänkt, men i samma veva kom den enorma mängd ensamkommande barn. Det gjorde att vi fick lov att byta inriktning och vår uppgift blev nu konsulentstödd verksamhet med ett ben i utbildning i mindre omfattning, berättar Erica.

Det var en turbulent och annorlunda tid. Vitisa var nystartat och de kastades in i en verklighet som var ny och främmande.

– De tiotal barn och ungdomar som kom som flyktingar har det gått bra för. Tack vare att de varit hos bra familjer. Familjehemmen som stöttat och fixat med allt från migrationsfrågor till körkort och egna boenden. Men det som är finast och mest ovärderligt är att familjerna stått kvar även efter att uppdraget formellt tagit slut. De har till och med tagit emot vid studentutspring och supportat vidare i livet.

En utmaning att matcha rätt

Efterfrågan på familjehem är stor och det är en utmaning att matcha barn och ungdomar med familjer. Vitisa har för tillfället cirka 25 familjehem med placerade ungdomar.

– De som gör det här är fantastiska, vilka vardagshjältar! Det är så mycket som ska klaffa. En av föräldrarna ska helst vara hemma från sitt jobb och det är inte alltid så enkelt att få ledigt från sitt ordinarie jobb. De lägger ett otroligt engagemang, där de också riskerar en del trygghet i sina liv, som till exempel sin sjukpenninggrundande inkomst, man har tyvärr inte samma sociala trygghet i uppdraget som familjehem. Förutom det så investerar familjerna i mycket känslor och engagemang, säger Erica.

Vi pratar om samhällsutvecklingen sedan starten för tio år sedan. Hur mycket som förändrats, framförallt hur mycket oroligare och otryggare det är.

– Det är ju något helt annat idag. Den psykiska ohälsan har ökat i vår målgrupp, likaså ungdomarna med bristande skolgång, de gängrelaterade utmaningarna, utåtagerande och andra normbrytande beteenden. Vi har tappat vuxenmandatet och det finns så klart många orsaker till detta.

De som gör det här är fantastiska, vilka vardagshjältar!

Erica menar att de noggrant måste tänka igenom hur de matchar sina placeringar, ur många perspektiv.

– Det måste vara tryggt och säkert för alla så gott det går. Det måste finnas goda förutsättningar att placeringen ska bli lyckad och att risken för sammanbrott är så liten som möjligt.

På Vitisa är det viktigt med regelbundna uppföljningar och kontakt med familjehemmen. Handledning och utbildningar är en självklar del av de dagliga arbetet.

– Utöver enskilda handledningar, grupphandledning och workshops har vi minst en gång i månaden olika utbildningar. Det kan vara kurser i hur man gör NPF-utredningar, utbildningar i juridik, ångest, depression och självskydd, berättar Erica.

Erica Müller tycker att det behövs spridas mer kunskap om vad det innebär att vara familjehem. Foto: Anne Haavisto

Som familjehem behöver man idag ha extra kunskap om många saker som sociala medier, kriminalitet, förändringar i lagstiftning ställer höga krav på familjehemmen.

– Att hålla sig uppdaterad som både biologisk förälder och familjehemsförälder är viktigt. På våra utbildningar välkomnar vi även föräldrar och andra vuxna som inte har uppdrag genom vår verksamhet, i syfte att sprida kunskap. Vi vuxna behöver alla hjälpas åt kring våra barn och ungdomar. Att träffas regelbundet gör att vi känner till varandras styrkor och svagheter, och skapar fint samarbete.

Personalgruppen på Vitisa består av, utöver Erica och Hanna som är socionom, specialpedagogen Annelie Cajander, psykogen Sara Ulf Brandt, socionomen Linnea Lindgren och Emma Lagbrant som arbetar med administration och ekonomi. Förutom personalen har de även ”medarbetare” i form av hundar och hästar.

– Vi har i vår verksamhet hästar som barn och ungdomar får använda och rida på sina villkor. Det har varit väldigt lyckat. Vi har regelbunden ridning för fler av våra placerade barn och vi välkomnar husdjur i våra familjehem.

Hundarna är ett självklart inslag

Hundarna är också ett självklart inslag. Här finns golden retrievern Ajax och jack russel-hundarna Stefan och Rut. Hannas hundar chiuhaua-korsningarna Betty och Sune kan man också möta på kontoret liksom Emmas dansk-svenska gårdshund Billy som möter upp i hallen vid besök.

– Hundarnas blotta närvaro har en lugnande effekt och ger barnen både glädje och tröst och avleder från jobbiga samtal. Ett barn kan vara helt tröstlöst, men sen skina upp när hen får ta emot en superglad och gosig Ajax. Och för en stund få glömma det svåra, säger Erica.

På Vitisas hemsida står det att de söker ”extraordinära familjehem” och jag undrar vad de menar med det.

– Det är familjer som kanske har en gård med djur och gärna hästar. Familjer som har varit familjehem tidigare och/eller har erfarenhet från någon typ av socialt arbete. Ofta när barn behöver placeras går det fort, vilket är ett dilemma ibland. Vi har flera fina och resursstarka familjer som inte varit familjehem tidigare, men de missas ibland eftersom varken vi eller kommunen, vid akuta placeringar, inte hinner utreda dem, förklarar Erica.

En stor fördel att bo på landet

Under hösten ska de stå på lantbruksmässan Elmia i Jönköping och hoppas knyta kontakter med framtida familjehem.

– Vi tror att lantbrukare och den kontexten de är i har de ingredienser som behövs hos dagens familjehem. Men vi behöver sprida kunskap om vad det innebär att vara ett familjehem i större utsträckning. Att väcka intresse och nyfikenhet att bidra till att förändra, både för individen och för samhället i stort.

Tillsammans med Always Mind har Vitisa ett projekt under 2023 och 2024. Projektet handlar om psykisk hälsa i olika former med löpande föreläsningar och workshops. Always Mind har också tagit fram material, i form av en psykisk första hjälpen-tavla med en QR-kod.

En första hjälpen för psykisk ohälsa

– Den här tavlan hänger på alla våra familjehems väggar. Det är lite som en plåstertavla som finns på många företag. Man kan skanna QR-koden och då får man fram kontaktuppgifter till olika hjälporganisationer, polisen, psykiatrin och jourhavande präst. Dit kan den som mår dålig vända sig för att få hjälp. Det är ett tidsbegränsat projekt men vi kommer fortsätta att hålla det levande och Helena Reje, som är grundare till den här tavlan, uppdaterar den med jämna mellanrum. Jag tror att vi med detta har gjort psykisk hälsa mer pratbart i familjerna.

I framtiden vill Erica och Hanna sprida ännu mer kunskap om vad det innebär att vara familjehem. Även om det är många barn som är placerade i familjehem tycker hon att det fortfarande finns mycket okunskap och fördomar. Det är belastande för såväl familjehem som de placerade barnen att dessa fördomar finns.

– Vi skulle vilja utveckla något slags utbildningskoncept riktat mot skola, idrottsföreningar och andra organisationer som möter placerade barn i sitt yrke eller som ledare. Alla barn som är placerade har sin historia och är unik. Familjehem som begrepp har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är ofta misslyckandena och det negativa som får publicitet. Det här vill vi ändra på och lyfta de här fantastiska människorna som gör så mycket gott för alla utsatta barn och ungdomar, säger Erica.

Text: Anne Haavisto

Related posts