Definition av ”familj” påverkar socialtjänstens arbete
Hur socialarbetare förhåller sig till begreppet ”familj” har betydelse för hur insatser utformas inom socialtjänsten. Det visar Ahmet Gümüscü i sin avhandling.
Hur socialarbetare förhåller sig till begreppet ”familj” har betydelse för hur insatser utformas inom socialtjänsten. Det visar Ahmet Gümüscü i sin avhandling.
Hur socialarbetare förhåller sig till begreppet ”familj” har betydelse för hur insatser utformas inom socialtjänsten. Det visar Ahmet Gümüscü i sin avhandling.
Ahmet Gümüscü, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har studerat hur socialarbetare definierar och arbetar med familjer. Han har riktat särskilt fokus på familjer med komplexa behov som gör att de behöver stöd från flera serviceområden inom Socialtjänsten.
I socialt arbete kan komplexitet handla om människor med flera problem, till exempel de som är svåra att hjälpa till följd av ett utmanande beteende eller allvarliga missbruksproblem. Behovskomplexitet kan också kopplas till familjestruktur och situationen som helhet. De som har komplexa behov kan vara individer eller familjer som har stöd- och omvårdnadsbehov inom flera verksamhetsområden inom Socialtjänsten.
– Studien visar att de stödbehövande familjerna de- och rekonstrueras för att passa in inom de ramar som avgränsar socialarbetarnas arbete. Studien visar att var och en av socialtjänstens sektorer skapar sin egen familj som de arbetar kring, säger Ahmet Gumuscu.
Ahmet ger några exempel från avhandlingens resultat:
– Inom äldreomsorgen var familjen vanligtvis koncentrerad till en par-familj, där den enas vårdbehov och den andres stödbehov var i fokus. Inom funktionshinderssektorn mötte vi den individualiserade familjen, där fokus var på de funktionshindrade personernas specifika behov. I de fall där den funktionshindrade personen var ett barn, kunde stöd till vuxna vårdgivare övervägas. Socialarbetare i missbrukssektorn betonade den terapeutiska familjen, och inkluderade alla som var till hjälp för en persons återhämtning.
När familjemedlemmar inte passade in i den organisatoriska förförståelsen av klient kategoriserades de om för att accepteras som klienter inom andra sektorer eller blev avregistrerade som klienter.
Studien visar att socialtjänstens specialiserade organisation är förknippad med utmaningar.
– Det som ligger utanför den enskilde socialarbetarens specialitet riskerar att förloras. Det finns också risk för att helhetssynen kring familjernas behov fragmenteras, säger Ahmet Gümüscü.
Avhandlingen skildrar socialarbetares upplevelse av osäkerhet inför hanteringen av komplexiteten. Studien synliggör också att relationen mellan socialarbetaren och familjen påverkar socialarbetarens upplevelse av komplexitet.
– Socialtjänsten kan använda avhandlingens resultat för att diskutera kring vilka enkla och komplexa behov de förväntas hantera. Socialarbetare behöver diskutera familjebegreppet och synen på familjen för att kunna ge den hjälp och det stöd som behövs. Det kan öka effektiviteten och precisionen i de insatser som görs, säger Ahmet Gümüscü
Ahmet Gümüscü är född i Diyarbakir, Turkiet och uppvuxen i Umeå. Han är utbildad socionom (Umeå universitet) och har en magisterexamen i socialt arbete med inriktning mot ledarskap och organisation (Umeå universitet).
Om disputationen
Fredagen den 18 oktober försvarar Ahmet Gümüscü, Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Socialtjänsten och familjen. Socialarbetares konstruktion av familj och insatser i familjerelaterad komplexitet.