På den internationella brottsofferdagen den 22 februari presenterade Brottsofferjouren ett manifest. Det innehåller tio konkreta förslag på åtgärder som ska stärka brottsoffers rättigheter.
På den internationella brottsofferdagen den 22 februari presenterade Brottsofferjouren ett manifest. Det innehåller tio konkreta förslag på åtgärder som ska stärka brottsoffers rättigheter.
Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger ett medmänskligt stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Via telefonjouren på telefonnummer 116 006 kan man få stöd och information om bland annat polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. Man kan också få stöd vid eventuell rättegång och hjälp i myndighetskontakter. Allt är kostnadsfritt.
– Många kanske inte är redo att göra en polisanmälan ännu och vill veta mer vad som händer då. Andra drar sig för att kontakta soc. Hos oss kan man få vara anonym. Genom det statliga stödet kan man få juridisk och psykologisk hjälp. Vi erbjuder medmänskligt stöd som ideell förening, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande och rättsexpert.
Förutom att finnas där och lyssna när någon är i behov av stöd så verkar Brottsofferjouren även för att stärka brottsoffers behov genom opinionsbildning och för rättssäkerhet i rättssalen för alla inblandande.
– Där finns det mycket att göra, inte minst genom den tystnadskultur som finns idag. Vi vill med detta manifest lyfta fram tio punkter som alla är lika viktiga.
Här är de tio punkterna
Sven-Erik Alhem ger kommentarer till de tio förslagen:
1. En enad brottsofferlag.
– Det ser vi som absolut angeläget och skulle stärka brottsoffrens ställning. Det krävs en utredning för att få till det.
2. Att EUs brottsofferdirektiv från 2012 implementeras fullt ut.
– Det innehåller hur en godtagbar lagstiftning ska se ut för att värna om brottsoffer. Det som inte alltid följs är att Polisen ska informera om och hänvisa vart man kan vända sig för att få stöd.
3. Ett bemötande som skapar trygghet och tillit.
– Det har blivit bättre, men det kan göras mer för att alla ska känna sig välkommen hos Polisen till exempel. Det borde vara röda mattan utrullad och en kopp kaffe för att man ska känna sig väl omhändertagen och betydelsefull som brottsoffer eller vittne. Det är inte alltid så. Alla myndigheter bör ha en välkomnande inställning.
4. God tillgång till information om rättigheter och medmänskligt stöd av hög kvalitet.
6. En nationell förmedling för brottsoffer från Polisen till stödverksamhet.
– Polisen ska ha en sådan enkel kontaktväg som möjligt till oss. Nu kan det skilja beroende på vart man är och vem man träffar ifall man blir hänvisad till oss eller inte.
6. Tidigt stöd till vittnen.
– Det är viktigt att alla tidigt får information att det finns stöd att få och att de kan vända sig till oss. Att vittnen får rätt stöd bidrar också till att man tillgodoser brottsoffers behov. Tidigt stöd till vittnen har vi efterfrågat i flera år, men det krävs en lagändring för det, säger Sven-Erik Alhem.
7. Att staten tar ett proaktivt helhetsansvar för skadestånd och brottsofferersättning.
– Det här är den fråga som irriterar folk mest, att man själv ska behöva ansöka om skadestånd när man kanske har blivit utsatt för ett allvarligt brott som man har svårt att ens prata om. Det här är något man har tänkt på i Norge och jag tror att vi också kommer att uppnå det. Hos oss kan man få hjälp att ansöka om ersättning och skadestånd.
8. Stärka rätten till målsägandebiträde.
– Det är svårt idag att få ett målsägandebiträde i Hovrätten. Av ekonomiska skäl så har man sparat in på det eftersom man redan har lagt fram allting i Tingsrätten så då är behovet mindre. Men jag tycker att det är fel. Det kan finnas behov av professionellt stöd ändå, att man har någon vid sin sida och inte känner sig underlägsen när den tilltalade står där med sin försvarare. Man ska inte nagga den rätten i kanten. Och man borde också ha rätt att byta målsägandebiträde, säger Sven-Erik Alhem.
9. Kränkning till följd av funktionsnedsättning ska inkluderas i motivhatbrotten.
– Det finns i andra länder och vi tycker att det är en angelägen fråga. Det har i alla tider funnits skällsord kopplade till den här gruppen.
10. Att staten ska ansvara för att fängelsedomar ska verkställas skyndsamt.
– Domstolarna bestämmer till stor del om det ska till en häktning, medan staten har ansvaret för att det finns fängelseplatser. Som brottsoffer ska man inte behöva träffa på sin förövare ute på stan bara för att häktningen inte har kunnat genomföras på grund av platsbrist.
Brottsofferjouren ville ha ett kort manifest som är tydligt och lätt att ta till sig.
– Det är ju valår i år, så det är extra viktigt att vi kan förmedla det här och når ut till politiker. Om de håller med oss så kan de börja arbeta på sitt håll. Det är viktigt att lyfta frågorna och få till ett samtal. Ofta är det bara röster om strängare straff, men det absolut viktigaste är att de skyldiga blir lagförda. Nu ser vi många dödsskjutningar där ingen fälls, säger Sven-Erik Alhem.
