Reportage

De stöttar kvinnorna som går på gatan

Christine von Borgstede gick med i Rosenlundstödet 2014 som en vilja att engagera sig ideellt. Foto: Maria Hellström

Med samtal, kaffe och kondomer skapar Rosenlundstödet relationer med kvinnorna som  prostituerar sig på gatan i Göteborg. Idén är medmänsklighet och stöttning utan motkrav. Under pandemin förvärrades den redan utsatta situationen för kvinnor som säljer sex.


Rosenlund i Göteborgs innerstad är ett känt tillhåll för prostitution sedan åtminstone 30 år tillbaka.Varje fredagsnatt går två volontärer från Rosenlundstödet ut i området med en dragväska fullastad med kaffe, mackor, kondomer, glidmedel, våtservetter och annat som kvinnorna som prostituerar sig kan behöva men inte själva har råd att köpa. Under pandemin har den ekonomiska situationen varit så kärv att Rosenlundstödet även delat ut matkuponger.

Christine von Borgstede har varit volontär i Rosenlundstödet i sju år och känner varenda en av kvinnorna som säljer sex i Rosenlund – och bryr sig om dem. Att skapa långsiktiga relationer är målet och den som vill engagera sig ideellt behöver vara beredd på att avsätta en hel del tid i flera år framöver.

Rosenlundstödet är en liten organisation, med knappt tio volontärer och en önskan om att bli fler. Kravet på att bli volontär är att kunna lägga minst en fredagsnatt i månaden med dragväska i Rosenlund och ytterligare två-tre dagar eller kvällar i månaden på att träffa kvinnorna som prostituerar sig i andra sammanhang. Volontärerna tar med dem på bio eller fika på stan för en stunds normalitet och stöttar dem i kontakten med läkare, gynekolog, socialtjänst och Migrationsverket.

Själv har Christine von Borgstede nyligen följt med en kvinna till fotvården. Kvinnan, som kommer ifrån Östeuropa, bor i en bil och saknar möjlighet att ta hand om sig själv och hennes fötter skadas av de för trånga skor som hon använder på kvällar och nätter.

– Tanken är att stötta som en medmänniska. En medsyster, säger Christine von Borgstede.

Situationen i Rosenlund har varit i omvandling under en längre tid. Våren 2019 drog bygget av Västlänken igång och gjorde delar av gatan till en byggarbetsplats. Området blev mer otillgängligt och mängden sexköpare minskade något. Men den stora förändringen skedde i samband med att corona började att spridas i Sverige. Restriktionerna som infördes gjorde att nattlivet dog och gatorna tömdes på folk.

Utsattheten ökade under corona

En rapport från norska Pro Sentret, som kartlagt situationen för människor i prostitution i de nordiska länderna under corona, visar att utsattheten ökade. Minskad efterfrågan på deras tjänster ledde till pressade priser och att de tvingades gå med på sådant som de aldrig annars skulle göra, som att ha sex utan kondom. I media på flera håll i Sverige har polis, socialtjänst och frivilligorganisationer påtalat hur läget försvårats för människor i prostitution under pandemin.

Samma uppfattning om ökad utsatthet har Catrin Schultz, socionom på Mikamottagningen i Göteborg, en kommunal verksamhet som finns i flera större svenska städer och som arbetar uppsökande både på gatan och på internet med syftet att hjälpa människor – främst handlar det om kvinnor – som blivit offer för prostitution.

Catrin Schultz och hennes kollegor bedrev ingen uppsökande verksamhet i Rosenlund mellan november förra året och maj i år på grund av restriktionerna. Däremot har de haft regelbundna avstämningar med frivilligorganisationer som varit på plats hela tiden, som Rosenlundstödet, Räddningsmissionen och Frälsningsarmén. Den samlade bilden som Mikamottagningen fått är att kvinnorna haft svårt att få in pengar. I början av pandemin, under våren 2020, syntes en kraftig nedgång av sexköpare.

– Kvinnorna har haft det väldigt jobbigt. Under pandemin minskade möjligheten att få in pengar, och på en väldigt grundläggande nivå. Att inte ha något att äta eller få in pengar till sina familjer och barn. Det är vad det handlar om för många av dem vi pratar med, kvinnor från Östeuropa och utomeuropeiska länder. De från Sverige har ju hela välfärdssystemet att luta sig mot, säger Catrin Schultz.

De kan inte tacka nej

Precis som den norska rapporten konstaterar, uppger hon att desperationen efter pengar gjorde att kvinnorna tvingades utsätta sig för sådant som de annars skulle säga nej till.

– När det finns få köpare behöver kvinnorna ta emot köpare som kränker dem. De måste ta alla köpare. De kan inte tacka nej. De måste få in pengar, konstaterar Catrin Schultz.

Samtidigt ökade sårbarheten när området tömdes på folk under kvälls- och nattetid och ingen kunde se eller höra kvinnorna om de råkade illa ut.

– Deras situation blev ännu mer utsatt när det inte fanns något folk på gatan. Då blev de utsatta i sin ensamhet, säger Catrine Schultz.

Kvinnorna som prostituerar sig har varit rädda att vistas på gatan på nätterna under pandemin och valt att gå ut på kvällarna istället. Rosenlundstödet ser nu en återgång till den normala situationen i Rosenlund efter att restriktionerna togs bort under hösten. Om det är positivt eller negativt, vill Christine von Borgstede inte svara på. Helst hade hon önskat att all prostitution försvann och kvinnorna fick annan försörjning. Men verkligheten ser annorlunda ut och det är den som Rosenlundstödet förhåller sig till. Volontärerna ska varken döma, värdera eller komma med pekpinnar. Vissa av kvinnorna har varit utnyttjade för sex sedan de var barn och känner inte till något annat liv.

Några av dem har dock lyckats lämna prostitutionen bakom sig och med hjälp av Rosenlundstödet fått annan försörjning. Någon har fått ett städjobb medan en annan börjat ett arbete i hamnen.

Enligt Rosenlundstödet finns det framför allt fyra grupper av kvinnor i Rosenlund i dag.

Har varit i Sverige i omgångar

Den största gruppen består av unga kvinnor från Östeuropa, framför allt ifrån Rumänien. Många av dem har varit i Sverige i omgångar i flera år och försörjer ensamma sina familjer i hemlandet. Flera av dem har barn och ibland kan Rosenlundstödet hjälpa barnen genom att skicka mjölkersättning och böcker till dem.

De nigerianska kvinnorna utgjorde tidigare en stor grupp men har i stort sett försvunnit från gatan. De nigerianska kvinnorna säljs enligt Rosenlundstödet till Europa där de startar med ett kontrakt på 500 000 kronor som de ska arbeta av, vilket tar omkring två år. Kvinnorna får behålla cirka tio procent av vad de tjänar.

Den tredje gruppen är kvinnor som Rosenlundstödet kallar för ”frilansarna” som vanligtvis är på plats under sommaren och oftast stannar en kortare tid, som en vecka eller en helg. De kommer ofta två och två och har ursprung i Östeuropa eller Sverige. För svenska kvinnor handlar det om att tjäna extra pengar.

Den fjärde gruppen är kvinnor i missbruk som kommer när de är abstinenta eller i dåligt skick. Det handlar nästan alltid om svenska kvinnor och de flesta av dem har varit i kontakt med Mikamottagningen. Även denna grupp har nästan helt försvunnit från gatan.

Maria Hellström