De ska minska desinformationen om socialtjänsten

Många utlandsfödda föräldrar vände sig med sin oro till Uppsala moské, som tog kontakt med Ungdomsjouren för att få hjälp att svara på alla frågor. Efter två workshops med bland annat chefer inom socialförvaltningen så togs beslutet att anställa två samhällsvägledare för att öka kunskapen om hur socialtjänsten fungerar.

Nu har Evin Bider och Basem Al Nabulsi arbetat i snart sex månader som samhällsvägledare – ett projekt som ska pågå i två år genom Uppsala Ungdomsjour. De har båda två mångårig erfarenhet av att arbeta med familjer och ungdomar, Evin som socialarbetare i skolan i Gottsunda och Basem som fältare i Gränby via Ungdomsjouren.

– Vi hade redan byggt upp ett bra kontaktnät och ett förtroende till familjer, så det var en stor fördel, men vi hade också länge sett ett behov; att vårdnadshavarna inte riktigt förstår vad socialtjänsten gör, hur en process går till och vilken hjälp som finns att få, berättar Basem Al Nabulsi.

De litar inte på myndigheterna

I hemländerna har man en annorlunda relation till myndigheter.

– Det är ett helt annat system och de känner att de inte alls kan lita på myndigheterna där. Det tar de med sig hit. Familjerna är vana att ta saker i egna händer och vill inte att någon ska komma och säga till dem hur de ska göra, säger Basem.

Att utifrån det utgångsläget få höra ryktesspridning och skräckhistorier om socialtjänsten gör att det lätt skapas en rädsla. De gör att familjer inte vågar söka stöd.

– Om man inte får hjälp tidigt kan problemen förvärras. Vi har träffat familjer som har varit rädda för att kontakta socialtjänsten och sedan har barnen fått så stora problem med kriminalitet och droger att föräldrarna har vädjat om placering av rädsla för barnets liv, berättar Evin Bider.

Tillsammans kan de bidra till att ändra bilden av socialtjänsten och sprida kunskap. Uppdraget är tredelat där samhällsvägledarna arbetar både uppsökande, stödjande och samordnande.

De har fått bygga upp den nya organisationen från grunden. De har tagit fram informationsmaterial, knutit kontakter och byggt upp samarbeten med olika myndigheter och föreningar.

I det stödjande arbetet ingår att stötta vårdnadshavare som har kontakt med socialtjänsten.

– Det blir också en avlastning för socialsekreterarna som kanske inte har tiden att förklara allting så ingående. Det var ett ärende där vårdnadshavarna inte alls ville prata med socialtjänsten. Vi träffade föräldrarna och kunde förklara varför det är viktigt att de är delaktiga och samarbetar, att om de berättar precis som det är så kan socialtjänsten utforma rätt stöd och att socialsekreteraren bara följer lagen, båda sidor vill barnets bästa, säger Evin.

Mycket positiv feedback

Att det finns någon som lyssnar och förklarar är mycket värt. Hittills har samhällsvägledarna bara fått positiv feedback.

– Vi ska snart göra en utvärdering av vårt arbete och det ska bli spännande att se om oron och rädslan har minskat. Vi märker att det går lite i vågor. Och från början hade vi en bild av att det var nyanlända som inte hade kunskapen, men det visade sig att även föräldrar som var födda och uppväxta i Sverige kände en oro och osäkerhet.

En extra trygghet är de så kallade kulturtolkarna, som samhällsvägledarna ska anställa och utbilda. En kulturtolk ska vara en person med invandrarbakgrund som har god kunskap och förståelse kring det svenska samhället, språket och svensk kultur.

– En vanlig tolk ska översätta språket ordagrant, men en kulturtolk ska förklara så att personen förstår. Det är viktigt att de är personer som många har förtroende för och är väl insatta i båda kulturerna. Vi har fyra kulturtolkar anställda nu som vi har utbildat så de kan förklara hur socialtjänsten jobbar och vilka lagar de arbetar efter, berättar Basem.

Många frågor om barnuppfostran

Det är viktigt att familjer blir medvetna om både sina skyldigheter och sina rättigheter.

– Vi får många frågor om barnuppfostran, vad som är tillåtet och inte. De är osäkra på om de får ställa krav på sina barn att till exempel de ska vara hemma klockan 12 en vardagkväll. Då kan vi förklara att det ingår i deras föräldraroll att sätta gränser, men att det inte är tillåtet med till exempel fysisk och psykisk misshandel, hot och liknande. I hemlandet kan det vara okej med barnaga, säger Evin.

Förutom svenska och engelska kan Evin prata turkiska och Basem arabiska. Efter att ha arbetar några år på ungdomsjouren är de välkända ansikten i Gottsunda och Gränby.

– Nu är det många som har fått förtroende för oss och kommer till oss och ber om hjälp. Vi brukar erbjuda att följa med vid ett första möte på Familjeenheten, de är så bra där att vi vet att de kommer att fortsätta att gå dit sedan.

Evin och Basem arbetar för att familjerna ska våga vända sig till Familjeenheten när de känner oro för att barn eller de behöver stöttning och hjälp i sitt föräldraskap utan att behöva vara rädda.

– De ska inte vänta tills problemet har blivit ohanterbart. Vårt arbete kan minska omhändertagande enligt LVU om familjerna får hjälp i tid. Nu hoppas vi bara att projektet ska bli permanent, avslutar Evin Bider.