Christina Andersson: "Du kan inte bara ha fokus på att hjälpa andra"

 
Christina Andersson: Du kan inte bara ha fokus på att hjälpa andraChristina Andersson är leg. psykolog och doktorand samt författare och föreläsare. Hon ska tala om compassion på Socionomdagarna 2021. Foto: Carola Björk. Pressen och stressen inom vård och omsorg är hög. Har du sökt dig till det här yrket har du förmodligen en stor vilja att hjälpa, men du måste också träna dig att ta emot hjälp för att inte bli utmattad. Christina Andersson forskar om compassion, som är ett sätt att hantera lidande. Om du hittar din egen läkande kraft och trygghet kan du också bättre hjälpa andra. Hon ser tydliga likheter med yogan, vilket förklaras i den kommande boken Yogahjärnan.

Christina Andersson är leg. psykolog och forskare. Hon föreläser, utbildar och har skrivit böcker om compassionsfokuserad terapi. Compassion kan beskrivas som medkänsla och definieras som att vara uppmärksam på lidande, sitt eget och andras med en motivation att vilja minska lidande.

– Många som arbetar inom social omsorg har sökt sig till yrket för att de har en stark medkänsla och vill hjälpa, men i vissa påfrestande och stressfyllda situationer kan det leda till att man upplever en empatitrötthet. Om du möter lidande så behöver du komma ihåg att ta hand om dig själv, säger Christina Andersson.

Att rikta omsorg till sig själv när man har det svårt är att ha självmedkänsla, self compassion.

– Det behöver vara en balans. Även om det känns bra och du ger mycket till andra så behöver du också kunna ta emot hjälp och stöd.

Att ta hand om dig själv leder till att du får en positiv kraft som sprider sig till andra. Ju bättre vi mår och ju bättre vi vårdar oss själva desto mer utrymme har vi att finnas där för andra.

– Om vi tar yogans perspektiv med dess rörelser och övningar så handlar mycket om det. Att förstärka det fysiologiska välbefinnandet och skapa trygghet och lugn.

Nya boken yogahjärnan 

 I augusti kommer boken Yogahjärnan ut, som Christina Andersson har skrivit tillsammans med yogainstruktören Sara Granström Powiecki.

– Vi ville tydliggöra yogans betydelse för att vara närvarande och hälsoeffekter av självöverskridande känslorna; compassion, tacksamhet och förundran som gör att man släpper taget om sig själv och samverkar positivt med andra. Det ville vi sätta in i en psykologisk kontext med den senaste forskningen och den senaste terapiformen.

Enligt Christina Andersson har yogatekniker kommit in mycket i psykologin. Det finns tydliga kopplingar på yogans positiva psykologiska effekter, som minskad stress, ökat välmående och bättre hälsa.

– Många är rädda för att närma sig det som känns emotionellt eller fysiskt smärtsamt och försöker fly ifrån det. Men vi behöver utveckla strategier för att kunna vara nära lidande och därav minska dess negativ inverkan, annars sker ingen utveckling.

I boken Compassioneffekten nämner Christina några yogaformer som har god effekt för att minska stress.  

– Jag har hållit på med yoga i cirka 20 år och testat på alla möjliga varianter. Yinyoga och restorative yoga handlar om att sitta eller ligga i samma position i 5-6 minuter, ibland längre till och med 15 min på ett passivt och återhämtande sätt. Att låta kroppen bygga upp sig själv på ett sätt där du är snäll mot dig själv är verkligen vad self compassion handlar om. Du övar på att öppna upp för att ta emot stöd med kuddar och filtar under yinyogan för att stödja dig så att du kan sitta bekvämt.

Kroppen får lära sig att ta emot stöd och därmed även sinnet.

– Vårt omsorgsbehov är så grundläggande. När vi är små behöver vi omsorg. Men du kanske någon gång har tänkt att du måste se till att ta hand om dig själv, för att det inte upplevs som säkert att någon annan gör det. Om du har svårt att tillåta dig själv att vara snäll mot dig själv kan du prova att ställa frågor till dig själv; Vad behöver jag nu? Vad tycker jag om att göra? Vad ger mig livsglädje? Du kan inte bara ha fokus på att hjälpa andra som enda ingången till att må bra och tycka om sig själv, säger Christina Andersson.

Empatitrötthet ett vanligt problem 

 Empatitrötthet är ett ganska vanligt problem inom vård och omsorg. Att under lång tid ta del av andras lidande och svårigheter innebär en stress som kan leda till utmattning. Det är särskilt påfrestande om du känner att du saknar möjlighet eller ork att tillgodose dina klienters behov, på grund av till exempel tidsbrist eller underbemanning.

– Du kan känna dig uppgiven, dränerad på energi, utmattad, men också avtrubbad. I vissa situationer kanske Du börjar fråga dig själv om du verkligen har valt rätt yrke. Men här kan det hjälpa att bygga upp färdigheter för att klara av att möta andras lidande och det är det som compassionfokuserad terapi har sitt fokus på. Att lära sig det är precis som att studera matte.

När du hamnar i den här stressen försöker hjärnan att komma bort från obehaget på olika sätt. Du kanske tröstäter, får ett undvikande beteende eller börjar klaga och älta.

– Försök att få tid för dig själv direkt efter en jobbig upplevelse. Gör något aktivt, ta en promenad eller gå till en plats där du kan få återhämtning. Man blir mentalt trött i sådana här yrken emellanåt – det är helt okej.

Det finns ett sätt att stärka det som kallas hållbar compassion, att bli mer resilient.

– Till exempel kan du försöka göra ett tydligt avslut när du är klar med en jobbig uppgift. Då aktiveras hjärnans belöningscentrum och du får en kick av energi. Eller att bara uppmärksamma att man varit hjälpsam och att det går i linje med sin egen värdering så att man lever sin värdering i vardagen har positiv effekt på ens välbefinnande. Det många hamnar i när man känner sig trött och utarbetad är att den inre självkritiken bara blir högre och högre. Det är bättre att bli vän med sin självkritik än att försöka tränga undan den. Att du är självkritisk handlar i grund och botten om att du bryr dig om det du gör och du försöker ha kontroll. Det man kan vara uppmärksam på är att om man är mycket stressad har man också lättare att bli kritisk mot andra och inte se sin egen roll i situationen. Därför är självmedkänsla så bra som en buffert för att mer objektivt kunna hantera stressfyllda situationer på jobbet vilket också gynnar inte bara relationen till sig själv utan också arbetsrelationer.

Hamnade på sjukhus 

 Christina Andersson kom in på den här banan när hon hamnade på sjukhus efter en svår förkylning och att läkarna trodde det var något fel på hennes hjärta.

– Jag har alltid älskat att läsa böcker. Men när jag blev sjuk så hade jag bara en bok som jag orkade läsa och det var Owe Wikströms Sonjas godhet. Den handlar om medkänsla och omsorg, vad som har hänt med osjälviskheten i ett samhälle där individualism och upplevelsehets står i centrum. Den väckte något i mig. Vi blir så tränade och pushade redan i unga år att vi ska vara aktiva, duktiga, lyckliga och sträva efter att bli framgångsrika. Jag funderade mycket på det under min tid på sjukhuset där jag fick öva på att ta emot hjälp och jag inte visste hur mitt liv skulle förändras, för ett tag behövde jag sitta i rullstol för jag orkade inte gå själv och jag visste inte hur allt skulle bli. Det lärde mig att vara tacksam för små stunder och att möten med människor är så viktigt.

Hon hade läst ekonomi och sociologi, men de här nya tankarna gjorde att hon började läsa till psykolog och sedan börja forska om vad som egentligen gör oss lyckliga.

– Jag började möta människor som tänkte i samma banor och jag intresserade mig allt mer för stress och compassionfokuserad terapi. Jag jobbade nära professor Stefan Einhorn som bland annat har skrivit boken "Konsten att vara snäll". Han blev min handledare och tillsammans med några andra forskare startade vi Centrum för social hållbarhet på Karolinska Institutet.

I samarbete med Sofia Viotti skrev hon boken Compassionfokuserad terapi 2013 via förlaget Natur & Kultur. Sedan fick hon förfrågan om att skriva en andra bok i ämnet; Compassioneffekten, som kom ut 2016.

Genom att aktivera kroppens eget trygghetssystem fattar vi klokare beslut, vågar göra förändringar och blir bättre på att leva i nuet. Vetenskapliga tester vid Karolinska Institutet visar att det går att träna sig i compassion och självmedkänsla. Verktyget finns även som app och heter Compassion Mindset training och en app som heter Compassion lifestyle.

Tre motiveringssystem 

 Compassionmetoden utgår bland annat från tre motivationssystem som finns inom oss.

– I en utsatt situation går vårt stress- eller hotsystem igång. Det är för att göra oss uppmärksamma på faror så att vi kan skydda oss. När vi befinner oss i hotsystemet så kan vi känna rädsla, ångest, skam och skuld. Prestation- eller utforskandesystemet är vår drivkraft att vara nyfiken och intressera oss för saker och samla resurser. Det tredje systemet är trygghetssystemet. Det gör att vi känner oss lugna och ger oss återhämtning.

Trygghetssystemet är nyckeln där vi kan slappna av och läka. Enligt studier så kan barn som vet att de har en trygg punkt vara mer benägna att utforska sin omgivning.

– Vi tenderar också att känslosmitta varandra. Som terapeut kan man försöka utstråla trygghet för att lugna, men är jag stressad påverkas min patienter också av det för vi läser av varandra och som jag nämnde tidigare så påverkas man av de patienter man träffar.

Christina berättar om verktyget FAVVOS som man kan använda sig av om en person till exempel befinner sig i hotsystemet och är helt uppstressad.

– F står för Förståelse; vilket system befinner klienten sig i och vilket befinner jag mig i? A är Acceptans; att bekräfta sina känslor. Sedan kommer Värme och Vänlighet; det är viktigt att visa det i samtalet. Det hörs på sättet att prata och i hela bemötandet. Omsorg är också viktigt, liksom Styrka; att inte tappa fokus och börja svaja, utan att vara stabil och behålla sin inre styrka. FAVVOS-kvalitéerna kan du öva dig på, säger hon och fortsätter:

– Det kan vara lätt att tycka att man behöver visa upp något konkret för att vara nöjd med sin arbetsinsats, men bara att du har utstrålat trygghet och lugn kan få en klient att bli motiverad till förändring.

Christina arbetar en hel del i Stockholm, men har numera flyttat till födelsestaden Örnsköldsvik. Hon trivs med närheten till naturen och har nya planer inför framtiden.

– Jag har köpt havstomten intill och funderar på att starta ett compassion- och yoga-retreat, avslutar hon.


Om böckerna
Yogahjärnan (augusti 2021) av Christina Andersson och Sara Granström Powiecki visar på yogans viktiga, välgörande sidor. Genom att kombinera yogatraditionens grundläggande visdomar med den senaste forskningen inom psykologi och compassionfokuserad terapi, visar författarna varför yogan är en sådan effektiv väg till hållbar personlig utveckling.
www.volante.se

Compassionfokuserad terapi (2013) är skriven av Christina Andersson och Sofia Viotti. CFT är en integrativ psykoterapiform med en gedigen bas i neurovetenskap, evolutionsteori, anknytningsteori, affektteori och inlärningsteori. Författarna förklarar vad compassion är, hur denna förmåga utvecklas och påverkar oss i relationen till andra och oss själva, samt vad brister i förmågan till compassion kan bero på och leda till.

Compassionseffekten (2016) av Christina Andersson visar olika ingångar till att skapa en inre trygghet. Genom att aktivera kroppens eget trygghetssystem fattar vi klokare beslut, vågar göra förändringar och blir bättre på att leva i nuet.
www.nok.se

Taggar

Intervju