Barn som far illa tycker att de inte blir lyssnade på

Undersökningen visar på en enorm diskrepans mellan beslutsfattare, vuxna och unga när det handlar om samhällsinflytande och vems röst som väger tyngst. 3 av 4 tycker att en vuxens åsikt absolut eller åtminstone i viss mån väger tyngre än ungdomens och 8 av 10 vuxna anser att barn och unga redan görs delaktiga i beslut som rör deras liv.

Att vuxna anser att barn redan görs delaktiga och att vuxnas åsikt väger tyngre än ungdomars får förödande konsekvenser när det ställs på sin spets och rör de barn i samhället som är allra mest utsatta, som exempelvis i fall med placerade barn och Lex lilla hjärtat. 

Samlad kritik mot lagförslaget Lex Lilla hjärtat

Den 11 juni kommenterar stora delar av Sveriges barnrättsorganisationer, myndigheter och kommuner på Lex lilla hjärtat, det vill säga lagförslaget som ska stärka placerade barns rättigheter. Kritiken kommer vara samstämmig från barnrättssverige, det är inte tillräckligt.

– Barnets vilja och behov ska kunna vara avgörande när det kommer till hemflytt, vilket inte är fallet i nuläget där barn som är rädda för sin förälder i vissa fall tvingas flyttas hem. Det heter att barnet ska jobbas hem och här har barn och unga väldigt lite att säga till om. Precis som Lilla hjärtat kan barn ryckas upp ur trygga familjehem för att flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar som fortfarande brister svårt i vårdnaden, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.

Maskrosbarn har under 15 år arbetat med barn som är placerade. De har spelat in två filmer där ungdomar vittnar om att vuxna inte lyssnar, informerar eller gör dem delaktiga i för dem livsviktiga beslut. 

Här är barnens röster

"De förminskade det jag sa och ifrågasatte mina sanningar då de redan hade pratat med mina föräldrar som hade en annan version. Det kändes inte värt att försöka övertala och anstränga mig för att de skulle ta mig på allvar" placerad ungdom 16 år.

"Jag fick ofta höra att målet var att jag skulle återförenas med mina föräldrar, att det var allra bäst för mig. Samtidigt hade jag polisanmält mina föräldrar för misshandel av mig och mina syskon" placerad ungdom 15 år.
Andra röster från filmerna:

"De sa att 'Om du inte är nöjd kan du ju flytta hem igen', det ville jag inte, jag är ju rädd för mamma".

"Ska jag bo här nu eller? Jag fick aldrig någon riktig förklaring".