Attention kräver ett NPF-lyft i skolan

36 procent klarar inte av att få betyg i grundskolans kärnämnen.
Riksförbundet Attentions skolrapport visar att skolan är utmanande och svår för de flesta elever med NPF.

I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions skolrapport 2025 målar upp en skrämmande bild att skolan för dessa elever i princip handlar om att överleva dagen. Hela 77 procent har skolfrånvaro kopplad till sin funktionsnedsättning och 36 procent klarar inte av att få betyg i grundskolans kärnämnen.

– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention. 

Ungefär tio procent av eleverna i svensk skola har en eller flera NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism) och antalet fortsätter öka. Fler än 2 800 vårdnadshavare har svarat på Attentions enkät och deras svar målar upp en skola där bristen på kunskap, resurser och struktur gör skoltillvaron omöjlig för många av barnen. I princip alla (99 procent) menar att barnen har behov av stöd och anpassning men bara 7 procent är helt nöjda med stödet. Fyra av tio får vänta mer än ett år på insatser.

Otrygghet leder till utslagning

Rapporten visar att en tredjedel av eleverna med NPF är otrygga i skolan. De flesta lider av ångest, depression eller smärtproblematik som ett resultat av skolsituationen. För vissa elever leder det till självskada och i yttersta fall suicidförsök.

Bristen på insatser, en känsla av utsatthet och dåligt mående ger konsekvenser som påverkar barnen och ungdomarna för resten av livet. För en av fyra är skolan så svår att de tvingas till skolfrånvaro hela eller större delen av tiden. När enkäten gjordes i våras var bara en av fem vårdnadshavare till barn i nian säkra på att barnet skulle få behörighet till nationella gymnasieprogrammet.

– Det är skamligt att barn med NPF fortfarande behandlas som ett undantag i svensk skola. Vi kräver ett nationellt NPF-lyft, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör oacceptabla brister synliga och anmälningspliktiga. Det handlar om alla barns rätt till utbildning, säger Eric Donell.

Några siffror från Attentions skolrapport:

  • 32 procent av eleverna känner sig otrygga i skolan
  • 83 procent av eleverna har fysisk eller psykisk ohälsa kopplat till skolan
  • 60 procent har ångest
  • 13 procent har självskadebeteende
  • 77 procent har frånvaro kopplat till sin NPF (inräknat anpassad studiegång)
  • 48 procent har frånvaro flera gånger i veckan eller mer
  • 67 procent av skolorna saknar plan för att frånvarande elever ska få undervisning
  • 36 procent av vårdnadshavarna var säkra på att barnen inte skulle få betyg i kärnämnena (när enkäten gjordes i maj)
  • 10 procent av eleverna får inte stöd eller anpassning alls trots behov
  • 41 procent av eleverna har väntat i ett år eller längre på insatser eller stöd
  • 36 procent av de som får stöd har anpassad studiegång (minskad timplan)

Så gjordes undersökningen: Enkäten genomfördes i månadsskiftet april/maj 2025 och besvarades av fler än 2800 vårdnadshavare till barn med NPF som gått i grundskola eller gymnasieskola under läsåret 2024/2025.

Läs hela rapporten
Riksförbundet Attentions skolrapport 2025:
https://issuu.com/familjelyftet/docs/attentions_skolrapport_2025

Läs också