Att lyssna aktivt kan rädda liv

Svenska föreningen för psykisk hälsa bildades 1932 och hade initialt fokus på bland annat föräldraupplysning. Organisationen bytte namn till Mind 2013 för att profilera sig och sätta fokus på självmordsfrågan. En stor del av verksamheten är de cirka 740 volontärer som specialutbildas för att ta emot samtal, både per telefon och chatt.
– För att bli en bra lyssnare är det viktigt att förstå nyttan med att lyssna, säger Ola Tornberg som utbildar och handleder volontärer.

Mind har med åren vuxit och erbjuder idag ett brett komplement av medmänskligt stöd med hjälplinjerna Föräldralinjen, Självmordslinjen, Äldrelinjen och Livslinjen. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Självmordslinjen startade efter uppmärksammade självmordet som Marcus Jannes sände i realtid på Flashback 2012.

– Behovet var, och är än idag, jättestort. Av de cirka 95 000 samtal vi får årligen går ungefär 65 000 av dem till Självmordslinjen, som stödlinjen heter sedan 2015. De som ringer är både de som är i akut behov av stöd, men även anhöriga hör av sig till oss, säger Lolo Westerman, pressansvarig på Mind.

Hon har egen erfarenhet av självmord i sin närhet och kände att hon ville arbeta med den viktiga frågan.

– Självmord är aldrig ett val, det är en desperat utväg på en hopplös situation för de allra flesta. Mind arbetar för att göra psykisk ohälsa och självmord mer pratbart och mindre skamfyllt. Det har blivit lättare med tiden för människor att prata om självmord, menar Lolo och fortsätter:

– När man kan prata om svåra saker som psykisk ohälsa och självmord och när stora kända artister som Avicii drabbas, har det haft stor påverkan för öppenheten i samhället. Ju fler vi får att prata om det, desto lättare blir det om man skulle drabbas av självmord i sin närhet.

Självmordslinjen har nu öppet dygnet runt

Tack vare Tim Bergling Foundation, har Självmordslinjen sedan fem år tillbaka öppet dygnet runt. Verksamheten är till stor del beroende av insamling, samarbetspartners och människors vilja att vara volontärer.

– Vi vill göra det ännu mer tydligt hur mycket man faktiskt kan bidra med bara genom att vara en medmänniska som lyssnar, säger Lolo.

Den senaste satsningen är Livslinjen, som vänder sig till ungdomar mellan 16-25 år.

– Många ungdomar känner stark oro och har ett behov av att prata med någon. Det kan handla om oro för klimatet, världsläget, ekonomin, krig i närområdet och om svårighet att hitta bostad, berättar hon.

Under pandemin blev det ett ökat tryck framförallt på Äldrelinjen, då äldre människor drabbades extra hårt av isolering och ensamhet.

– Vi märkte att det fanns ett stort behov av stöd och satte in extra insatser för den åldersgruppen. Vi gjorde även under samma period en stor digital omställning, så att stödsamtal kunde ges hemifrån av våra volontärer, berättar Lolo.

Det är just det medmänskliga stödet från volontärer som är en stor del av verksamheten. Idag finns cirka 740 volontärer, både runtom i Sverige men det finns även volontärer som bor utomlands.

Många ungdomar känner stark oro och har ett behov av att prata med någon

Ola Tornberg jobbar som utbildare och handledare av volontärer på Mind och började själv som volontär 2013. Olas ansvarsområde är att hålla i workshops och utbildningar. Om man vill bli volontär gör man först en ansökan för att sedan kallas till intervju. Utbildningen hålls både online och under fyra workshops med olika teman, i en grupp på tjugo deltagare. Sedan får man handledning både individuellt och i grupp. Ola har tidigare arbetat med kommunikation, medling och konflikthantering och det är samtal och bemötande som är hans specialkunskap.

– Att lyssna är en stor del i det vi lär ut. Vi vill att de som blir volontärer blir så bra som möjligt på att lyssna och att man får den stödsökande att verkligen uppleva det. Det är viktigt att man har en lugnande inverkan, så att personen som ringer får hjälp med att komma ur den värsta stunden, förklarar Ola.

För att bli en bra lyssnade behöver man först förstå nyttan med att lyssna.

– De flesta människor har varit med om att någon verkligen har lyssnat aktivt, utan att varken ge råd eller tröst eller försöka fixa och lösa saker, och märkt hur befriande det kan vara, säger Ola och fortsätter:

– Det är också viktigt att bli medveten om sina egna tendenser som lyssnare. Brukar man försöka komma med råd, till exempel? Sedan kan man fundera på vad man kan komma med för alternativ. Det är ett val man kan göra, att stoppa sig själv från att lösa problem. Men det är inte konstigt att vi har lösningsfokus, det kommer med evolutionen. Ofta har vi jobb där vi får betalt för att lösa problem, så det har vi tränat mycket på. Många märker inte det här förrän vi gör övningarna. I början kan det bli lite omvälvande, när man får omvärdera sina kunskaper och börja fylla på med nya. Det är den stora utmaningen för de flesta, menar Ola.

Att prata utan kroppsspråk är en konst

När människor träffas i samma rum sker kommunikationen till 70-90 procent med hjälp av kroppsspråket. Tar man då bort kroppsspråket har vi kvar rösten och orden. För utbildningen har Mind tagit fram det så kallade Lyssnarhjulet, där man arbetar med specifika verktyg.

– Utbildningen är indelad i fyra delar, först att förstå sin roll och sitt syfte som lyssnare, för det andra hur man använder sig av sin empati. Hur låter empati? Empati är ett diffust begrepp. Experterna är inte ense om hur man beskriver empati, sympati och medkänsla. Den tredje delen handlar om aktivt lyssnande genom att bekräfta, uppmuntra, ställa frågor och att spegla den andra parten. Om man till exempel uppmuntrar kan det leda till att den andra personen fortsätter att berätta. Exempel på uppmuntran kan vara att humma, säga ”Okej vad spännande, vill du berätta mer?” Den fjärde delen handlar om samtal på liv och död. Där går man mer in på det som kan vara akut i situationer, som när en person uttrycker att den inte vill leva länge eller har planer på att ta sitt liv.

Verktygen i Lyssnarhjulet är framtagna för att fungera i alla situationer, även när de är akut. Ofta finns ett motstånd hos personen att söka, eller ta emot hjälp. Detta behöver vi känna till och undersöka i samtalet. Det handlar om att hålla sig lugn och försöka bygga tillit i samtalet.

Det är viktigt att öva på att låta så naturlig som möjligt, något som kan ta tid.

– Det här är en process, ungefär som att lära sig ett nytt språk, säger Ola.

Men det är inte bara telefonsamtal som volontärerna tar emot, utan de chattar också.

Chatt kan lättare misstolkas

– I telefonen har du rösten att jobba med men i en chatt finns bara de skrivna orden. Kommunikationsmässigt så ökar svårigheten vid chatt och utmaningen blir större att kunna formulera sig på så bra sätt som möjligt. I en chatt uppfattas orden annorlunda och där finns också större utrymme för missuppfattningar och feltolkningar.

– Risken är att det blir korta svar som tappar värme och medmänsklighet. Man behöver tänka på att få med detta genom att kanske lägga till några ord som förmedlar intresse och empati. Ett exempel kan vara att man istället för att skriva ”berätta!” skriver ”Vad orkar du berätta just nu?”

Efter utbildningen bokar man in sig på ett introduktionspass och efter det ska man helst vara tillgänglig minst två gånger fyra timmar per månad. Uppföljningar görs ungefär tre gånger om året och utöver det tillkommer fortbildningar och föreläsningar, för att fortsätta att utvecklas. För att få bli volontär behöver man vara minst 23 år. Ola berättar att det är ett mycket brett spann på åldern hos de som är volontärer.

– Spannet just nu är mellan 23 och så har vi några som är närmare 90 år. Och det är människor från samhällets alla hörn, de som har jobbat eller jobbar inom vården, en del psykologer och terapeuter och sen har vi de som har vanliga jobb till vardags och som vill göra något annat som känns meningsfullt. Det är fint att det är en stor blandning av människor med olika erfarenheter, både personligt och yrkesmässigt.

Alla känslor är okej

Skamkänslor är något de allra flesta volontärer möter i samtalen. Då är det viktigt att visa att alla känslor är okej.

– Vi ska inte få dem som ringer oss på andra tankar eller säga att ”inte ska du skämmas”. Det är lätt att man säger det, men det fungerar sällan bra. Skamkänslor möter man bäst med empati och spegling. Berättar man att man själv känner igen skamkänslor, kan det vara oerhört förlösande. Men det ska vara äkta och trovärdigt förstås. Vi tappar det mänskliga om vi låtsas att vi vet och att vi bryr oss. Att själv våga visa sig sårbar är alltid en bra väg till dialog, menar Ola.

Text och foto: Anne Haavisto