Arbetslöshet hos föräldrar påverkar ungas chans till jobb

 
Arbetslöshet hos föräldrar påverkar ungas chans till jobbSocioekonomisk bakgrund är avgörande för både utbildning och framtida sysselsättning. Elever med arbetslösa vårdnadshavare löper störst risk att själva bli utan jobb senare i livet. Det visar en ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad som har kartlagt ungas väg till jobb.

– Den data vi haft tillgång till har gjort det möjligt att få en unik inblick i ungas förutsättningar att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, som sammanställt rapporten.

Det är en databas med registerdata från SCB som möjliggjort uppföljningarna av sjätte- och niondeklassare i Malmö. Resultaten visar tydligt att gymnasieutbildning är en grundläggande förutsättning för att senare få ett jobb. Socioekonomisk bakgrund var avgörande för både utbildning och framtida sysselsättning.

– Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsstatus är de enskilt viktigaste faktorerna för barnens framtida skol- och yrkesframgång. Om vårdnadshavare hade försörjningsstöd ökade risken dramatiskt för att eleven själv skulle uppbära det senare i livet, säger Jonas Olofsson.

Högre jobbchans med yrkesutbildning

Rapporten visar att elever som gått en yrkesutbildning på gymnasiet hade högre chans att få ett jobb jämfört med de elever som helt saknade gymnasieutbildning. De som gått yrkesutbildning hade också högre inkomst vid 26 års ålder än elever som gått ett högskoleförberedande program. Även en ofullständig yrkesutbildning ökade chanserna till arbete.

– Det finns en föreställning om att högskoleförberedande program är bättre och ger en ökad frihet att välja bana senare i livet. Men långt ifrån alla går sedan vidare till högskolestudier. En lärdom är att studie- och yrkesvägledningen i skolan behöver bli bättre på att informera om de alternativ som finns, säger Jonas Olofsson.

Knappt hälften av niondeklassarna i rapporten hade vid 26 års ålder erfarenhet av akademisk utbildning, vilket är mer än snittet för riket. Andelen med utländsk bakgrund var betydligt större bland dem som valde att studera vid Malmö universitet, jämfört med dem som påbörjade studier vid andra lärosäten. En större andel av studenterna vid Malmö universitet hade också föräldrar med låg utbildning.

– Att ha lågutbildade föräldrar minskar sannolikheten påtagligt för att påbörja högre utbildning, men när studenten väl tagit klivet in i högskolevärlden har föräldrarnas utbildningsnivå ingen betydelse för studieresultaten. Och rapporten visar att Malmö universitetet lyckas väl med sin ambition om att rekrytera studenter från studieovana hem, säger Jonas Olofsson.

Flera förslag på åtgärder

Baserat på resultaten presenterar rapporten sex förslag på åtgärder för framtiden. Det handlar bland annat om att införa en utbildningsgaranti, att utveckla studie- och yrkesvägledningen och att satsa på insatser särskilt riktade till familjer med arbetslösa vårdnadshavare.

– Vår gemensamma rapport blir nu ett viktigt underlag för att kunna fatta vetenskapligt grundade beslut. Den riktar sig till politiker, beslutsfattare och alla som har ett intresse av att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns och ungas framtid i Malmö, säger Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet.


Om rapporten:
Rapporten har tagits fram av kunskapsalliansen Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah) där Malmö stad och Malmö universitet samverkar. Målet är bland annat att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga.

Forskningsrapporterna som tas fram inom ramen för Muvah bygger på data från Statistiska centralbyrån, SCB. Datan utgör grunden för en långsiktig studie, med en årlig påbyggnad av årskullar som följs genom Malmös utbildningssystem. Detta ligger till grund för analys och diskussion inom både staden och universitetet. Läs hela rapporten