Barnperspektivet har i dagens Sverige stärkts bland annat genom barnfridslagen som trädde i kraft den första juni 2021. Denna lag gör det straffbart att utsätta barn för att höra och bevittna våld mellan närstående. Föregående år 2020 blev även barnkonventionen svensk lag. Ändå tvingas barn fortfarande närvara på umgängen med en förälder som tidigare har utsatt dem för våld.
I Sverige har det uppmärksammats att våldsförövare kan få rätt till umgänge med sina barn, även när barnet inte vill och mamman känner rädsla. Denna situation skapar negativa känslor och innebär en betydande risk för både barnet och mamman. Att tvinga fram umgänge under sådana förhållanden kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets välbefinnande och skapar en ogynnsam miljö för en trygg uppväxt. Det är av yttersta vikt att lagstiftningen och rättssystemet ses över för att säkerställa skyddet av barn och deras vårdnadshavare i dessa kritiska situationer, inte minst när man är skyddsplacerad.
Den största delen av Hemstadens klienter är ensamstående mammor som placeras tillsammans med deras barn. Våldsutövaren är oftast pappan till barnen. Frågan om umgänge med pappan när mamman har fått fly till ett skyddat boende blir därmed komplicerad.
”Många gånger ser vi barn som är rädda och oroliga när de ska åka på umgänge med pappan. Många våldsutövare kan uppvisa paradoxala beteendemönster. Pappa kan exempelvis vara våldsam mot mamma men vara kärleksfull och omtänksam mot barnen.”, berättar Sally Al-Asso, socionom och barnansvarig på Hemstaden.
Detta kan göra det svårt för domstolen att bedöma vad som är förenligt med barnets bästa när det kommer till umgängesrätten. Enligt rapporten Våld och vårdnad (Diesen, 2021) utgår domstolarna ifrån en fortsatt gemensam vårdnad trots förekomsten av våld. Om kvinnan får ensam vårdnad har mannen fortfarande möjlighet till umgänge, om bedömningen är att det är för barnets bästa. Rapporten påvisar dessutom att den våldsamma mannen fråntas umgängesrätten i enbart två av 34 fall samt att tingsrätten i enbart fem av 34 fall tar hänsyn till brottets betydelse för vårdnadsfrågan. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid i en tingsrättskartläggning av 814 domar som genomfördes av jämställdhetsmyndigheten 2021, har det även framkommit att domstolarna inte tar hänsyn till uppgifterna om våld vid beslutfattande. I 64 procent av samtliga domar fanns det uppgifter om våld och övergrepp. Detta innebär att risken för att barn har tvingats bo eller närvara i ett umgänge med en våldsam förälder har varit hög, vilket är oroväckande.
Det är viktigt att belysa att varje barns erfarenheter är unika samt att det inte finns ett entydigt svar på hur barn i dessa situationer mår. Barnets individuella omständigheter bör tas i beaktande. Barn är benägna att uppleva ångest, rädsla och trauma genom en ständig närvaro av någon som tidigare har våldsutsatt dem eller deras mamma. De kan även känna skuld, skam och förvirring kring att ha positiva känslor gentemot sin våldsutövande far.
Umgängen kan utgöra en påfrestning för mamman, både fysiskt och psykiskt. Att återuppleva den våldsamma situationen kan förvärra traumarelaterade symptom och göra det svårare för henne att känna sig trygg, bearbeta och läka. Dessutom kan umgänget med den våldsamma pappan hota barnets säkerhet även under skyddsplaceringen. Våldsamheten kan fortsätta eller eskalera trots skyddsåtgärderna. I de allra värsta fallen finns det risk för en bristande förmåga hos den våldsamma föräldern att sätta barnens behov framför konflikten med modern, vilket kan utsätta barnen för en omfattande säkerhetsrisk.
”Varje dag tvingas barn i Sverige iväg till sina våldsamma pappor eftersom samhället bestämt att de ska ha umgänge. En del av dessa barn lever med hemlig identitet eller befinner sig på skyddade boenden, men ska ändå träffa sin pappa”,säger tidigare jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) i en intervju.
Enligt rådande lagstiftning måste barnets trygghet och skydd alltid prioriteras, ibland ligger det i linje med barnets bästa att ett umgänge med den ena föräldern uteblir i sin helhet eller försvåras under en skyddsplacering. Hemstaden strävar efter att skydda kvinnor och deras barn från våldet de flyr ifrån, och umgängen kan i vissa fall underminera detta skydd. Om den våldsamma partnern har umgängesrätt kan det finnas en oro för att barnet är i fara under umgänget. Den våldsutövande föräldern kan utsätta barnet för våld, hot eller missbruka tiden på umgängesplatsen. Då kan våldsutövaren kontrollera och manipulera den andra föräldern, speciellt om umgänget inte är övervakat. Barnet kan försäga sig under umgänget och råka röja skyddsplaceringen. Umgänget kan underlätta förövarens fortsatta kontroll och övervakning av den skyddade familjen. Detta kan i värsta fall leda till att våldsoffret blir röjd, uppsökt och mördad.
Det är viktigt att skyddade boenden noggrant överväger riskerna med umgängen när familjer befinner sig där och att bedömningen tas vidare med relevanta parter i ärendet. Hemstaden arbetar förebyggande genom kartläggning av risker samt säkerhetsplanering, men även genom krissamtal. Långvarig exponering för en våldsam situation kan påverka barns mentala, fysiska och sociala hälsa. Det är därför viktigt att se till att barnet får individanpassat stöd och behandling för att hantera eventuella traumatiska upplevelser samt för att främja barnets välbefinnande. Kvaliteten på det skyddade boendet som familjen placeras hos kan ha en avgörande roll för ett fungerade välmående. Hemstaden syftar till att erbjuda en säker och trygg miljö för skyddsoffer. Genom att vara i en skyddad miljö kan barnen känna sig trygga från de faror eller risker som de tidigare varit utsatta för. Trappan, Tejping samt TMO är metoder som Hemstaden arbetar med för bearbetning av all form av våld som barn har utsatts för. Barnens socio-emotionella utveckling är av ytterst vikt på Hemstaden, därmed erbjuder boendet en möjlighet till en stabil, trygg och kärleksfull miljö där barnen kan trivas och utvecklas. Stödet för varje familj är behovsanpassat men kan innefatta samtalsstöd, rådgivning, hjälp med skolgång och mycket mer. Detta stöd kan bidra till att barnet kan förbli ett barn som alla andra barn.
Text Noha Saed