Från Miljöterapi till integrerad DBT & Medicinskt team
Vi har en vilja att arbeta för utveckling och bästa metod, en nyfikenhet och ett genuint intresse att förstå de flickor och unga kvinnor som kämpar med svåra psykiatriska och sociala problem. Just så vill vi beskriva vår drivkraft att utveckla behandlingen och vården på HVB-hemmet Egehem i Västervik.
Under de senaste tre decennierna har HVB-hemmens tillsyn skötts av 3 olika tillsynsmyndigheter. Först arbetade Egehem med länsstyrelsen, som på 90 talet hade ett personligt engagemang i varje klient, många HVB hem arbetade mestadels med miljöterapi den här perioden. Vi fick många omplaceringsfall och ville utveckla helhetssynen och ge klienten behandling enligt SOL, och vi ville också kunna erbjuda vård i form av psykoterapi och medicinskt stöd. Det ledde till att vi vidareutbildade oss inom barn och ungdomspsykiatri och psykoterapi. Vi letade efter metoder för att förstå så vi gick en utbildning i Marte Meo teknik som gav oss värdefull insikt och information om samspel när vi arbetade med familjerna kring klienterna. Kanske var det också Marte Meo som fick oss att se vad som hände när klienterna fick vara nära djur? Vi upplevde att vi fick en djupare kontakt med våra ungdomar när vi arbetade och umgicks kring djuren vi hade hemma. Våra djur blev kollegor som hjälpte oss att nå och förstå ungdomarna bättre. Men ännu hade vi inte någon evidens att luta oss mot så vi utbildade personalen inom rehabiliteringsvetenskap i hästunderstödd terapi (HUT). Med handledning på plats, och Socialstyrelsens gillande, började vi sedan journalföra patientens psykoterapi med hästunderstöd i hälso- och sjukvårdssystemet, och som tidigare journalförde vi även klientens hästaktivitet i journalsystemet för social behandling.
I den målgrupp vi arbetade med blev det tydligt att vi oftare och oftare behövde erbjuda psykiatrisk vård som komplement till den sociala behandlingen. Samverkan mellan extern vård och behandling fanns, men det var ofta ovant och det kunde vara svårt att samverka mellan viktiga professioner även om sekretessen hävdes kring klienten så att möjligheten fanns. Tillsynsmyndigheten ville under den här perioden dela in ungdomarna i relativt snäva grupper som HVB-hemmen skulle arbeta avgränsat med. Vi ombads att arbeta antingen med självskadande ungdomar eller med anorexi. Det svåra var att våra flickor både kunde ha ett självskadande beteende och vara fast i anorexi och ofta kunde deras beteenden förändras över tid. En anorektisk flicka klarade kanske att äta men började i stället skära eller tvärt om. Vi såg brister i det vård- och behandlingssystem som fanns. Synsättet med för snäv indelning ökade risken för förflyttningar av ungdomar mellan behandlingshemmen. Ingen människa är lätt att sätta i ett fack och allra minst en tonåring med sociala problem och kanske därtill en sjukdomsbild. Vi kämpade därför vidare med vår helhetssyn på vård och behandling och den lite vidare synen på våra klienters behov. Det blev viktigare att matcha personlighetstyp än diagnos i vår verksamhet.
Det låg i tiden att vidareutbilda våra behandlare i KBT och DBT.
Sedan 2013 är det IVO som har tillsynsansvar. De har i sina tillsyner bl.a. bedömt inskrivna ungdomarnas trygghet och säkert, utbildning hos personalen samt HVB-hemmens säkerställande av målgruppvid inskrivning av klienter. Vi har rekryterat eller utbildat personal till mer kompetens och vi har arbetat med att utvärdera vår vård och behandling. Vi ser hur viktigt det är att klientens utredning är välgjord för att förhindra felbedömningar. Det kan brista i kompetens eller samarbete kring de klienter som kanske mest behöver det, de som har stora problem med både social och psykiatrisk problematik.
Vi behöver arbeta för att få vårdplaner som är möjliga att uppfylla och vi ska skriva genomförandeplaner med arbetssätt, mål och metoder utformade så att de går att utvärdera, d.vs. arbeta med SMARTA mål, till så stor del som är möjligt, annars riskerar vi arbeta med samma klient men utifrån olika synsätt på hur resultatet ska uppnås.
Vi arbetar sedan 2013 aktivt vidare med vårt kvalitetsutvecklingsarbete och har sett positiva resultat av jobbet både hos klienterna och i arbetsgrupperna. Vi ser nu fram emot att börja arbeta med det vidareutvecklade kvalitetssystem som Svenska vård just nu tar fram.
Vår målgrupp är flickor 13-20 år med svår psykiatrisk och social problematik. Vi tar ofta emot klienter med suicidriskbeteenden, i kombination med, och ibland på grund av, andra problem. Vi behandlar flickor med NPF, ångest, tvång, ätstörningar, och självskadebeteende. Traumareaktioner och PTSD samt komplex PTSD är vanligt förekommande.
DBT – I dag arbetar vi med integrerad Dialektisk beteendeterapi (DBT) i verksamheten. Vi har även DBT i grupp och vid behov individuellt. Dialektisk beteendeterapi är en specialinriktad behandling för personer med diagnosen Borderline personlighetsstörning (EIPS), andra tilläggsdiagnoser förekommer. De vanligaste kriterierna är att patienterna har självskadebeteende, kroniska självmordstankar och livskvalitetsstörande beteende.
Behandlingsmodellen utarbetades av Marsha Linehan, forskare och klinisk psykolog i Seattle, USA. Den började tillämpas i början av 90-talet. DBT är en kognitiv beteendeinriktad behandling med strategier och influenser från Zenbuddism. I behandlingen betonas balansen mellan acceptans och förändring, att kunna stå ut med ångest och acceptera nuet samtidigt som man arbetar på förändring, utan att falla tillbaka på det självdestruktiva beteendet.
DBT är en forskningsstödd behandlingsmodell. Behandlingstiden beräknas till 1-2 år. Behandlingskontrakt upprättas efter en orientering & kontraktfas (Commitment), där både patient och terapeut tar ställning till om DBT är aktuellt att gå vidare med. Vi har haft kontakt med Marsha Linehan och fått rekommendationen att använda DBT för vår målgrupp även om vi ibland måste modifiera tekniken att passa individen. Material har tagits fram av vår psykolog för att passa våra klienter.
Medicinska teamet finns på plats i verksamheten. Det består av psykolog, specialistssjuksköterska och på konsultbas jobbar vi med en psykiater som träffar klienterna i verksamheten regelbundet och som har uppföljande kontakt med vår sjuksköterska varje vecka. Våra terapeuter arbetar med klienterna individuellt och med familj och finns också med i den dagligabehandlingen.
HUT – Vi erbjuder med 22 års erfarenhet, klienterna att arbeta i hästunderstödd terapi eller aktivitet (HUT och HUA). Metoden kan ge terapeuten en bra bild av hur klienten just i stunden mår och klienterna själva beskriver att de upplever det lättare att kommunicera efter insatsen och hitta sitt lugn.
Vi använder så klart hjälm, utom vid
fin-fotografering
TAY – Med start i år ger vi periodvis stressreducerande yoga och 2023 kan vi även ge traumaanpassad yoga (TAY). Metoden riktar sig till den som vill hantera kroppens fysiska stressreaktioner med hjälp av andning och rörelse och den är generell och därför genomförbar i grupp vilket kan öka känslan av tillhörighet och stöd till varandra.
De här metoderna är praktiska och faktiska hjälpmedel till våra klienter som ofta beskriver att de från socialtjänst och sjukvård utlovas behandling men inte upplever att de får något annat än boende och medicin. Vi är glada att kunna anpassa vår behandling och vård efter våra klienters behov och ser fram emot nya kunskaper och ny inspiration.
Läs mer om oss på www.egehem.se
