Den nya lagstiftningen har varit en viktig åtgärd för kvalitetssäkringen som i sin tur gör det omöjligt för oseriösa aktörer, att bedriva ett skyddat boende framöver. Målet med denna nya reglering har varit att säkerställa ett förbättrat skydd och stöd till personer som behöver skyddat boende, men även att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende (Sveriges Kommuner och Regioner, 2024). På lång sikt kommer även tillståndsplikten att var till hjälp för skyddade boenden och dess personal, att få en mer trygg och rättssäker situation. Men hur kan personal på skyddade boenden arbeta kvalitetssäkert, i en djungel av utmanande ärenden som kräver en hög grad kompetens i en alltmer komplex värld fylld av drastiska förändringar och diverse omständigheter?
Socialstyrelsens har tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer som fastställer olika rutiner för olika aspekter av trygghet och säkerhet som skyddade boenden förväntas uppfylla. Dessa är trygghet, säkerhet och rättssäkerhet, tillgänglighet, självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet, helhetssyn, samordning och kontinuitet (Socialstyrelsen, 2022). Detta innebär i praktiken att boendet skall vara välanpassat för klienten och att det finns utbildad personal som kan sätta sig in i klientens problematik fullt ut, i mån om att en hälsosam och positiv utveckling framåt sker för klienten.
Vare sig det gäller myndighetskontakter, vårdkontakter, psykosocialt stöd, återfallspreventioner, våldsutsatthet, stöd i föräldraskap, barnfridsbrott, identitetskriser, psykisk ohälsa, ekonomiska bekymmer, funktionsvariationer, utbildningsbehov, bostadsbehov, omsorgsbehov, förståelse för eftervåldet, empowerment, uppbrottsprocesser och normaliseringsprocesser. Detta är enbart en bråkdel av diverse processer som klienter utifrån deras bakgrunder kan behöva stöd och rådgivning inför. Hemstaden arbetar således utifrån samtliga kvalitetsindikatorer och personal är noggrant utvalda utifrån att de skall kunna stötta klienter från olika bakgrunder med ett individanpassat uppdrag. Med tydliga och specifika riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas, kan Hemstaden säkerställa att klienten får det skyddet och stödet som hen är i behov av, samtidigt som boendet drivs på ett etiskt, säkert och professionellt sätt, vilket ökar kvaliteten.
En kvalitativ kommunikation
Komplexiteten inom skyddade boenden för personal kan vara mångfacetterad och innefatta flera aspekter. Personal på Hemstaden hanterar en varierad och ofta utmanande klientgrupp med olika bakgrunder och behov, vilket kräver en hög anpassningsförmåga och förförståelse inför olika individuella situationer. En kvalitativ kommunikation som säkerställer att information till klienten förmedlas på ett tydligt samt empatiskt sätt är därmed prioriterat på Hemstaden. Detta innebär att språkkompetenser blir en viktig del i kommunikationen med klienterna.
Följande språkkompetenser finns därmed hos personal på Hemstaden: Arabiska, assyriska, engelska, kurdiska, persiska, polska, syrianska, tigrinja, turkiska, och tyska. En annan viktig aspekt är den kulturella förståelsen för klienternas varierade behov som är A och O i kommunikationen med dem. En avsaknad av denna kulturella samt eventuellt religiösa förståelse, kan innebära en brist i kommunikationen som för klienten utvecklas till en osäkerhet samt en ännu starkare upplevelse av utsatthet. Hemstadens personal är skickliga på att fånga in dessa kulturella skillnader och bemöta klienten utifrån den världsbild som hen har med sig, i syfte till att hjälpa klienten i den individuella resan mot självutveckling och samhällsintegrering. Upplevelsen av att få ett gott bemötande har oftast en stor påverkan på klienten som mottar bemötandet. Vidare kan ett gott bemötande medföra att klienten blir tillmötesgående och öppnar upp sig i djupgående stödsamtal.
Dessutom kan det finnas emotionella och psykologiska påfrestningar kopplade till att arbeta med personer som har upplevt trauma eller våld. Det är därmed viktigt att personal får handledning i dessa känslor som uppkommer vid mötet med klienterna, för att erhålla de bästa förutsättningarna i förståelsen av samtliga klienter. På Hemstaden får personalen handledning en gång i veckan, men även vid behov. Samarbetet med andra myndigheter och vården, kan också innebära komplexitet, då det kräver god kommunikation och samordning för att säkerställa att klienternas behov tillgodoses på bästa sätt. Därmed kräver arbetet inom skyddade boenden även en hög grad av kompetens i och flexibilitet för att navigera i dessa komplexa situationer. I kunskapsöversikten genomförd Eliasson & Ellgrim(2006) förklaras svårigheten för våldsutsatta individer att ta emot stöd och hjälp på grund av bristande tillit. Det är därför av särskilt vikt för personal på skyddade boenden att arbeta utifrån ett relationsskapande förhållningssätt. Det kan innebära att klienter känner sig isolerade och att deras erfarenheter inte tas på allvar, vilket kan försvåra deras möjlighet att söka hjälp och återhämta sig från sina trauman. En sådan bristande tillit kan leda till att våldsutsatta personer avstår från att anmäla brott eller söka stöd, vilket i sin tur kan förvärra deras situation och känsla av utsatthet.
Att ha en bristande tillit till samhället som våldsutsatt person innebär att individen känner en osäkerhet eller misstro mot de institutioner och system som är avsedda att skydda och stödja dem. På Hemstaden har personal de utbildningar och redskap som krävs för att skapa en tillitsbaserad relation med klienten, vilket ofta är en tidskrävande process som uppskattas av både klienterna, och för den placerande kommunen. Detta för att främja klientens välmående.
Uppmärksammar eftervåldet
Ett vanligt problem som klienter kan ha i skyddade boenden är att de har svårt att föreställa sig hur framtiden kommer att se ut för dem. Detta medför en oerhörd utmanande stress och känslor som klienterna behöver navigera i. Klienter genomgår ofta en form av multitrauma utifrån våldskontext. Det är därmed inte ovanligt att de utsätts för ett bestående psykiskt eftervåld under placeringen på det skyddade boendet. Personal på Hemstaden uppmärksammar detta väldigt tidigt och använder etablerade metoder, för att motarbeta det psykiska våldet, vilket ökar tilliten och tryggheten för klienten.
Payne (2015) förklarar att empowerment är ett centralt begrepp och en teori som syftar till att motivera individer till att överkomma svårigheter för att åstadkomma sina mål. Personal på Hemstaden stöttar och ger kraft till våldsutsatta klienter, för att de skall kunna fatta egna beslut och agera på egen hand. Detta för att uppmuntra klienten till att utveckla sina personliga egenskaper. Empowerment på Hemstaden användas således för att frambringa bättre självkänsla och självförtroende hos klienterna. Hemstadens personal stödjer därmed klienten till en ökad förståelse över sitt liv, för att främja egenmakt samt en positiv utveckling hos den våldsutsatta individen.
Med tillståndsplikten kan socialtjänsten och andra aktörer lättare samordna insatser kring lämpliga skyddade boenden, eftersom idag finns ett tydligt ramverk, för att säkerställa att alla som är involverade i verksamheten arbetar efter samma riktlinjer. Att arbeta på ett skyddat boende är oerhört komplext och det innefattar en variation av olika bekymmer som personal behöver reda i tillsammans med klienterna. Det är därför viktigt för Hemstaden att ständigt kompetensutveckla personalen, för att de skall kunna arbeta utifrån de riktlinjer som tillståndsplikten kräver, men även för att de skall kunna bemöta klienter på ett professionellt sätt utifrån deras behov och där de befinner sig både psykiskt och emotionellt.
Text: Noha Saed socialpsykolog på Hemstaden
