Gängkriminaliteten i Sverige ökar, allt yngre män begår grova brott. Men bakom den hårda ytan, bortom gängens närvaro döljer sig ofta en annan personlighet. ” Många förövare är också offer”
Hemstadens skydd- och stödboende tar emot avhoppare som är i behov av hjälp. Sedan en tid tillbaka har verksamheten tillstånd från IVO att ta emot en yngre målgrupp. Nu kan personer från 18 år och uppåt placeras, något som motsvarar behoven av de ständigt sjunkande åldrarna i de kriminella kretsarna.
Många ställer sig säkert frågande varför samhället ska skydda gängkriminella.
Har de inte sig själva att skylla?
Frågan är komplex men faktum är att flertalet av dessa unga gängmedlemmar också är offer, när man tittar ur ett annat perspektiv.
Noha Saed är socialpsykolog på Hemstaden och har träffat många unga män som tillhört kriminella gäng.
- De flesta har dessvärre en rad bakomliggande orsaker som gjort att de hamnat i kriminella gäng, redan från tidig ålder. Många har själva upplevt trauman under uppväxten. Vi ser allt ifrån sexuella övergrepp, till barn som vuxit upp och bevittnat oerhört destruktiva familjeförhållanden med droger, misshandel mm, säger Noha Saed.
De flesta får aldrig chansen att bearbeta sina trauman, så många lider av PTSD. Flera har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka sällan är utredda eller behandlade. Många upplever utanförskap och en känsla av att ingen förstår dem. För att döva sina känslor, börjar de med droger redan i tidig ålder, vilket är en direkt inkörsport till kriminalitet. Det är inte ovanligt att unga personer utnyttjas av äldre i de kriminella kretsarna. Droger blir en betalning för utförda brott och det blir en snabb nedåtgående spiral. Kraven på utförandet av allt grövre brott, i kombination med jakten på pengar och droger, spär inte oväntat på den eventuellt redan befintliga PTSD diagnosen. Ända sättet att komma ur spiralen är ofta med livet som insats.
Noha vittnar om en tystnadskultur bland unga gängkriminella, både gällande svåra uppväxtförhållanden, upplevda trauman i och utanför gängmiljön.
- Man internaliserar sina trauman. Vilket i många fall leder till aggressivitet och utagerande beteenden. Samtidigt finns en gemenskap i gängen som många av dessa unga män inte hittar någon annanstans. Känslan av att vara behövd och uppmärksammad är ett tydligt mönster i personligheten hos många unga gängmedlemmar, berättar Noha.
Oavsett trauman och tidigt påbörjat droganvändande ursäktar det naturligtvis inte ett kriminellt beteende. Det kan dock ge en förklaring till problematiken. Dessutom kan det ge välbehövlig vägledning om vilka insatser som behövs, för att stötta dem som vill hoppa av. Hemstaden jobbar med arbetsmodellen Kriminalitet som livsstil.
- Vi genomför bland annat PIKT, psykologisk inventering av kriminella tankemönster, säger Noha.
PIKT är ett bedömningsinstrument som visar vilka tankemönster den unga avhopparen bär på. Det kan också indikera vilken typ av kriminell livsstil personen har, vilket i sin tur ger goda förutsättningar i ett senare behandlingsupplägg, enligt Noha.
Hemstaden har med lyckade resultat tagit sig an unga avhoppare, som varit i behov av samhällets skydd. För många av dem har det inneburit en andra chans i livet. Förutom PIKT, som är en del av metoden Kriminalitet som livsstil, jobbar Hemstaden för att skapa hållbara och positiva nätverk kring den unge. Skola, praktik eller arbete står högt på listan. Drogfrihet tillsammans med ett psykiskt och fysiskt välmående är väsentliga faktorer för att klara en välfungerande vardag. Därför har Hemstaden väl etablerade samarbeten med andra verksamheter som till exempel arbetsförmedlingen, ATV- (alternativ till våld) och beroendemottagningen. Tillsammans skapar de goda förutsättningar att leva ett liv fritt från våld, droger och kriminalitet.
Text: Linda Ohlquist
