Hon har redan lämnat det farliga hemmet och befinner sig i en för våldsutövaren okänd stad, där hon påbörjar ett nytt kapitel av sitt liv. Men friheten är inte fullständig, för skulderna är kvar, kontot är tomt och förövaren styr fortfarande genom det han lämnade efter sig. Det ekonomiska våldet är ett dolt, men djupt förödande övergrepp. Det kväver drömmar, stänger dörrar och förlänger traumats grepp långt efter att det fysiska våldet har upphört. Därför måste stödet börja tidigt, vara tydligt och nå hela vägen till självständighet. Det ekonomiska våldet lämnar inte alltid blåmärken, men kan slå hårt mot framtiden.
Ekonomiskt våld är en av de mest förbisedda formerna av våld i nära relationer (Eriksson & Ulmestig, 2021; Postmus et al, 2020). Genom att kontrollera, manipulera och sabotera offrets ekonomi utövar förövaren makt som kan pågå långt efter att relationen tagit slut. Trots att ekonomiskt våld är vanligt förekommande i våldsrelationer hamnar det ofta i skuggan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Många kvinnor vet inte ens att de utsatts, bara att de står kvar utan pengar, utan möjligheter, förstörda kreditvärdigheter med ett namn belastat av skulder de inte själva har orsakat. Det ekonomiska våldet har inga tydliga lagrum, inga riktade stödinsatser och sällan någon konkret åtgärd, vilket är väldigt problematiskt. Kvinnor som lämnat våldsamma män får fortfarande betala, ibland bokstavligen för det våld de utsatts för. Det handlar om att förövaren använder offrets eller parets gemensamma ekonomi som ett maktmedel för att styra, begränsa och försvåra möjligheten att leva ett självständigt liv. För kvinnor som kämpar med att återuppbygga sina liv efter att ha levt i en våldsam relation, blir ekonomin ofta det största hindret som oftast hämmar deras utveckling. Dessa ekonomiska konsekvenser kan dessutom bli livslånga.
Forskning visar att ekonomiskt våld ofta samexisterar med andra våldsformer, men även att det kan stå på egna ben med unika mönster och förödande effekter. Det handlar om att förstöra någons ekonomiska framtid genom att bland annat ta lån i personens namn, öppna abonnemang utan samtycke och blockera tillgång till gemensamma konton (Stylianou, 2018). Även efter att relationen är avslutad kan skulderna och kontrollen leva vidare utan att förövaren behöver lyfta ett finger. För kvinnor som söker skydd blir vägen tillbaka dubbelt svår: de bär på trauma och ekonomisk ruin. För vissa kvinnor försvårar det möjligheten att återhämta sig fullt ut eller skapa ett liv i egen trygghet. Andra kvinnor riskerar att återvända till sina förövare – inte av kärlek, utan av ren desperation.
Konsekvenserna är många. Utsatta kvinnor riskerar att hamna hos Kronofogden, stå utan bostad eller sakna tillgång till grundläggande ekonomiska funktioner som bankkonto eller lån. Det är inte ovanligt att orken tar slut, att hoppet försvinner och att kampen för självständighet känns övermäktig. Hemstaden ser därför den ekonomiska friheten som grundläggande i resan mot klientens fysiska och psykiska självständighet. Detta då ett flertal exempel har påvisat att både återhämtning och bearbetning av våldet försvåras även om kvinnan fysiskt lyckas frigöra sig från sin våldsutövare, när hon fortsatt gör sig påmind om våldsutövarens existens i sitt liv, varje gång hon försöker nyttja olika resurser i samhället. På Hemstaden erbjuds ett konkret och hållbart stöd, för att klienten ska kunna återta kontrollen över sitt ekonomiska liv. Genom bland annat finansiell rådgivning och utbildning kring vad som kännetecknar ekonomiskt våld och hur man kan bekämpa det. Hemstaden arbetar således aktivt med att bryta stigmat kring ämnet och personal öppnar upp för samtal om det ekonomiska våldet i tidigt skede. Det är därmed viktigt att från början hjälpa klienten med att förstå allvaret i det ekonomiska våldet som ett mångfacetterat problem. Målet är att stötta klienten i att ta kontroll över sin ekonomi, bygga upp tilliten till sin egen förmåga och på så sätt förebygga att klienten återigen hamnar i ett ekonomiskt beroende förhållande.
Ekonomiskt våld handlar om mer än att neka någon tillgång till pengar eller kontrollera gemensamma tillgångar. För att verkligen förstå den här våldsformen behöver vi tänka bortom själva pengarna. Den ekonomiska kontrollen är ofta ett medel för att upprätthålla en maktobalans i relationen – ett sätt att skapa och befästa beroende. Det är inte ovanligt att denna kontroll sker genom så kallat ”sysselsättningssabotage”, där förövaren medvetet hindrar sin partner från att arbeta eller studera genom olika långdragna processer. Målet är alltid att försvåra möjlighet till ekonomisk självständighet och därmed behålla ”makten”. Ekonomiskt våld går ofta hand i hand med psykologisk misshandel. Den ekonomiska kontrollen förstärks genom emotionell manipulation, där förövaren underminerar offrets självkänsla och självförtroende. Långvarigt ekonomiskt våld kan lämna djupa spår, både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att det är vanligt med symtom som ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar. I dagens digitala samhälle tar det ekonomiska våldet dessutom nya former. Genom teknologiska verktyg som bankappar, sociala medier och elektronisk övervakning har förövare fått nya sätt att utöva kontroll. Ett vanligt exempel är att spåra offrets ekonomiska beteenden eller manipulera dennes finansiella situation online, ofta utan att offret ens är medveten om det. Denna digitala dimension gör det ekonomiska våldet än mer svårupptäckt, men inte mindre skadligt.
För att motverka det ekonomiska våldet krävs mer än tillfälliga skyddslösningar. Samhället måste ta ett större ansvar för att arbeta förebyggande mot ekonomiskt våld. Det handlar bland annat om att tidigt identifiera tecken på ekonomisk kontroll, att erbjuda ekonomisk rådgivning i samband med insatser och att bygga upp tillit mellan kontaktperson och klient. Att våga prata om sin ekonomi kan vara svårt, men det är ett nödvändigt steg mot att bryta våldets grepp. På skyddade boenden är detta särskilt viktigt. Där måste det finnas strukturer för att tidigt stödja klientens ekonomiska återhämtning. Att aktivt involvera aktörer som banker, Kronofogden, hyresvärdar och andra relevanta myndigheter i ärendet, är ett steg i rätt riktning. Kronofogden hade exempelvis kunnat vara behjälpliga i dessa frågor genom att ”ta bort” anmärkningar när det finns bevis på att personer har drabbats av ekonomiskt våld, då dessa anmärkningar förhindrar dem från att få bostäder, abonnemang osv. Samtidigt krävs en bredare samhällelig medvetenhet. Genom att informera relevanta aktörer om vad ekonomiskt våld är, hur det tar sig uttryck samt försvårar individens återintegrering i samhället – kan vi öka kunskapen, bryta tystnaden och rusta fler kvinnor med skyddsåtgärder som förhindrar att det ekonomiska våldet tar över deras liv.
Text Noha Saed
