”Bara fördelar med lågaffektivt bemötande”

Genom ett lågaffektivt förhållningssätt accepterar man att klienten gör så gott den kan efter sin förmåga.

Humana arbetar systematiskt med lågaffektivt bemötande.

Genom ett lågaffektivt förhållningssätt accepterar man att klienten gör så gott den kan efter sin förmåga. Personer som har svårt att förstå och hantera sina känslor hamnar oftare i affekt. Enligt Johan Fröberg, Metodgarant LAB på Humana, är det personalens ansvar.

Lågaffektivt bemötande är en metod som är utvecklad för att hantera problemskapande beteenden på ett etiskt försvarbart sätt. Det handlar om att öka sin förståelse varför en individ agerar på ett visst sätt och lära sig att hantera, utvärdera för att sedan kunna förändra detta.

– Vi har utvecklat en egen utbildning inom Humana som vi kallar LAB – Lågaffektivt bemötande. Via Humanas lärportal har alla anställda inom personlig assistans, äldrevård, HVB och LSS möjlighet att gå den digitala grundutbildningen, berättar Johan Fröberg, Metodgarant LAB på Humana Individ och familj. Tillsammans med Peter Helin utbildar och handleder han inom lågaffektivt bemötande, något som även erbjuds till externa kunder.

– Det första tillfället ger en grund i det teoretiska, något som man kan gå tillbaka och repetera så många gånger man vill. Sedan kan man samtala om det här på sin enhet. Del 2 är en lärarledd utbildning som man går tillsammans med den egna personalgruppen och använder case utifrån avdelningens avvikelserapport.

Man får lära sig att beskriva och analysera olika situationer. Med hjälp av affektregleringskurvan illustreras individens emotionella tillstånd, hur det eskalerades till ett utbrott, vilka känslor som klienten uttryckte och vad som var min respons, vad som förvärrade beteendet.

Med den här metoden kan man
få ner avvikelserna

– Genom att analysera händelsen får vi ett systematiskt sätt att arbeta med lågaffektivt bemötande. Det kan vara svårt att se sin egen del i en situation, men här kan man upptäcka om man behöver förändra sin kommunikation till exempel eller ta hjälp av kognitiva stöd för att förhindra en liknande händelse, säger Johan Fröberg.

Om till exempel lunchen på torsdagar är ett stort problem för en viss individ så kanske man kommer fram till att en ljudintensiv aktivitet på förmiddagen är för ansträngande för att energinivån ska räcka till att göra svåra val under lunchen just den dagen. Personer som har svårt att reglera sina känslor klarar inte av att möta samma krav som andra. Det kan vara flera faktorer som påverkar stressnivån. Genom att jobba systematiskt så kan man ringa in att personen lättare blir irriterad och frustrerad efter till exempel störande ljud eller en förändring.

– Genom att testa en parameter i taget kan man komma fram till ett bemötande som fungerar för just den personen i den situationen. Med den här metoden kan man få ner avvikelserna. Om en viss klient har flera avvikelser så behöver man som personal gå in och ta ansvar för det. Det är aldrig klientens fel. Vi har alla olika toleransnivå att hantera motgångar. Har vi sovit dåligt och är hungriga samtidigt som vi känner stress inför något som ska ske under dagen blir vi kanske extra irriterad över att kaffet är slut.

– Det är viktigt att förstå sig själv, hur jag reagerar i en situation. Det är lätt att bli dömande och värderande. Ofta ställer vi för höga krav och tänker att klienten borde klara det. Varje månad ska alla enheter inom Humana redovisa hur de arbetar lågaffektivt. Det ställer krav på att implementeringen
har gjorts och att arbetet görs i praktiken.

– Jag ser bara fördelar med att arbeta med ett lågaffektivt bemötande. Klienterna litar på personalen och blir mer trygga samtidigt som personalen kan känna sig tryggare med klienterna, avslutar Johan Fröberg.