Anhöriga skulle kunna fungera som starka resurser för personer som ska bryta med en kriminell livsstil. De är viktiga i själva exitprocessen och kan vara ett stort stöd för att minska ensamhet och återfall hos avhopparen. Anhöriga är också i behov av stöd, inte minst barnen.
Inom socialt arbete har man alltid arbetat med individens hela system eftersom man vet hur stor påverkan de anhöriga har på den enskilde. De anhöriga kan både vara en resurs, men också påverka personen negativt. Therése Karlsson, verksamhetschef på Sandhem Gruppen, tycker att anhöriga till målgruppen kriminella avhoppare är lite bortglömda.
– De är en stor grupp med ett otroligt lidande som inte har prioriterats alls. Inom till exempel missbruk så arbetar man mycket med att ge stöd till anhöriga. Det borde vara det samma inom kriminalitet.
På Sandhem Gruppen är man van att jobba med anhöriga och ser anhörigarbetet som väldigt viktigt för den här gruppen. Therése Karlsson arbetade tidigare kommunalt inom avhopp där hon träffade många anhöriga.
– Det blev så tydligt har många anhöriga som finns runt dessa personer, att de bär på ett stort lidande och att de till stor del saknar stöd från samhället. De lever i skräck över att deras anhöriga ska dödas. Men det blev också tydligt för mig vilka resurser de skulle kunna vara för den som lämnar ett liv i kriminalitet. Jag skrev tillsammans med mina dåvarande kollegor en projektansökan om att påbörja ett arbete med stöd till anhöriga till kriminella, vilket inte hade funnits tidigare.
När hon började på Sandhem Gruppen kunde hon tillsammans med övrig personal få möjlighet att utveckla arbetet med anhörigperspektivet.
Ett viktigt stöd för klienten
– Anhöriga spelar en viktig roll för avhopparen i dennes exitprocess. Utan de anhöriga finns en stor risk för känsla av ensamhet hos klienten som i värsta fall kan leda till återfall. Vi kan hjälpa till att reparera skadade relationer och då kan den anhöriga bli ett viktigt stöd för klienten, säger Therése Karlsson och fortsätter:
– I arbetet med anhöriga ser vi tillsammans med klienterna över vilka relationer som finns i individens liv samt vilka som kan innebära risker och vilka relationer det kan finnas behov av stöttning i.
– Vi behöver identifiera prosociala relationer som vi kan stötta, till exempel en förälder, syskon eller vänner med icke-kriminell bakgrund. Samtidigt kan det finnas relationer som kan innebära en risk för individen på olika sätt, säkerhetsmässigt eller relationsmässigt.
En terapeut kan hjälpa till att bygga upp relationen igen. Man behöver också planera för hur individen ska skaffa ett nytt socialt nätverk.
– En ökad grupp som vi ser är barn till avhoppare. Det börjar bli vanligare att de har med sig sin familj. Tidigare har barnen setts som medföljande, men vi behöver se till barnens behov och hur de mår, vad de har upplevt och vilka konsekvenser det har fått, säger Gylli Los på Sandhem Gruppen.
Medföljande barn får egen insats
Den nya lagen om tillståndsplikt för skyddat boende som trädde i kraft 1 april innefattar också avhoppare och att medföljande barn får en egen insats för att deras behov också ska kunna tillgodosättas.
– Vi har länge jobbat med barnfrågorna inom våld i nära relation och har ett väl utarbetat sätt att arbeta med barnen. Det finns liknande behov hos avhoppare. Behandlingsinsatser som Trappan för barnen är avgörande för att bearbeta de trauman och upplevelser de har gått igenom, säger Gylli.
Genom ett barnaktivitetscentrum får föräldrarna avlastning, personalen kan lära känna barnen och deras behov för att se om de behöver något stöd och barnen får träffa andra barn för att bryta isolering.
Ökat behov av familjestöd
Sandhem Gruppen har nu anställt en familjebehandlare för att möta det ökade behovet av familjestödjande insatser.
– Att identifiera och stärka sunda relationer ökar motivationen och ger ökad trygghet hos avhopparen. Den anhöriga behöver också lära sig att sätta gränser, hur man ska förhålla sig till personen, hur man kan stötta och att bryta osunt beteende, som till exempel medberoende, säger Therése Karlsson.
Hon önskar att alla kommuner och privata utförare erbjuder anhörigstöd till avhoppare. Det kan vara en förälder som inte har haft kontakt med sitt barn på länge som behöver stöd i hur denne ska förhålla sig till samt hjälpa sitt barn. Det är väldigt likt hur anhöriga till missbrukare har det och vilket lidande det innebär. Sedan kommer hotbilden ovanpå det, något som har blivit allt vanligare.
En annan sak som också ökar är kvinnliga avhoppare.
– Vi brukar benämna dem som kvinnor i kriminalitet. Deras problembild ser många gånger annorlunda ut. Exempelvis är det vanligt att de är eller har varit utsatta för våld i nära relationer. De kan också vara anhöriga till kriminella samtidigt som de också är avhoppare själva då de befinner sig i en kriminell miljö och är involverade i kriminalitet.
– Socialtjänsten har ibland lite svårt att veta vilken målgrupp dessa kvinnor tillhör, men jag skulle önska att det finns en bredare bild. Alla våra klienter är anhöriga och har relationer. Sedan är stödbehovet alltid individuellt. Men kvinnor i kriminalitet får inte bli förbisedda för att deras problembild inte ser ut exakt som män som lever i kriminalitet, de behöver tillgång till samma insatser som manliga avhoppare.
På Sandhem Gruppen ser man fram emot att utveckla anhörigarbetet ännu mer och Therése Karlsson vill till och med ta fram en handbok för arbete med anhöriga till personer som vill lämna kriminalitet.
– Barn till kriminella öppnar också upp till nya frågor. Hur ser föräldraförmågan ut? Där finns det mycket att jobba vidare med, säger Gylli Los.
Sandhem Gruppen har också planer på utlandsplaceringar, men det får bli en annan historia som vi får återkomma till.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';