Alla barn borde få tillgång till ett barnahus

Ny utredning från Barnafrid visar att man inte behandlas helt lika.
väntrummet på Barnahus Linköping
Så här ser det ut i väntrummet på Barnahus Linköping. Foto: Barnafrid

Samverkan kring barn som misstänks ha utsatts för brott är sämre i kommuner som saknar ett så kallat barnahus. Det visar en utredning gjord vid kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet. 

– Barn som bor i kommuner som inte är knutna till ett barnahus riskerar att inte få samma möjligheter och rättigheter som andra barn. Man behandlas inte helt lika, konstaterar utredaren Sofia Melén Moadi.

Vid ett barnahus får barn som kan ha utsatts för brott möjlighet att på en och samma trygga plats möta representanter från polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Lokalerna är barnanpassade och de som jobbar där är specialutbildade. I och med att flera myndighetsrepresentanter kan vara med samtidigt behöver barnet bara berätta om själva brottet en enda gång.

Idag finns 33 barnahus i Sverige fördelade på 247 kommuner. Det betyder att barn i 43 kommuner saknar tillgång till ett barnahus. Kunskapscentrumet Barnafrid har via en enkät till berörda kommuner och polisområden undersökt varför och vad det för med sig.

Det vanliga polishuset kan vara skrämmande

En konsekvens är att det ofta saknas barnanpassade lokaler. Det betyder till exempel att barn kan tvingas åka till det vanliga polishuset för att prata med polisen.

– Polishus är ju som de är. Man har ett gemensamt väntrum för alla som har ett ärende till dit. Det kan ju vara en ganska skrämmande och obehaglig miljö överlag, säger Sofia Melén Moadi.

En annan brist är samordningen mellan myndigheter. I enkäten framkommer att sjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin sällan medverkar vid utredningarna när barnahus saknas.

Geografiska avstånd vanlig orsak

I svaren framkommer flera anledningar till att kommuner inte är knutna till ett barnahus. Ofta handlar det om stora geografiska avstånd. Kommunerna kan också hänvisa till resursbrist eller att det saknas intresse hos en del av de myndigheter som behöver samarbeta.

Många av de berörda kommunerna ligger i norra Sverige, men de finns även i Småland och Skåne. Även Norrtälje saknar barnahus.

Utredarna på Barnafrid uppmanar nu regeringen att se till att alla barn, oavsett var de bor i landet, får tillgång till ett barnahus. Barnafrid framhåller att det är nödvändigt att det finns en nationell styrning av barnahus med en ansvarig myndighet. Idag existerar inte det.

Förslag på flera åtgärder

I avvaktan på det föreslår utredarna flera åtgärder. Bland annat att det införs krav på kommuner och polisområden att ha barnanpassade miljöer. Det ska också finnas rutiner så att alla berörda myndigheter deltar vid barnförhör och krisstöd för barn och föräldrar oavsett var man bor i landet. Dessutom behöver de särskilda behoven i norra Sverige kartläggas.

– Vi rekommenderar ju verkligen att man ska arbeta för att hela landet, alla kommuner, alla polisområden, har tillgång till ett barnahus, säger Sofia Melén Moadi.

Dessa kommuner saknar barnahus: Arjeplog, Arvidsjaur, Bjurholm, Boden, Dorotea, Gällivare, Haparanda, Hultsfred, Högsby, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norrtälje, Norsjö, Oskarshamn, Pajala, Piteå, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Skurup, Sorsele, Storuman, Tomelilla, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, Vännäs, Ystad, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

Även fem kommuner i Blekinge län har svarat på enkäten. Blekinge län kommer under 2025 att påbörja processen att starta upp ett barnahus.

RapportenKartläggning kommuner och polisområden utan barnahus

Läs också