Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant i Sverige. Jämfört med Europa i stort ligger Sverige på en betydligt högre nivå. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, och en stor del av ökningen kan kopplas till dödsskjutningar i kriminell miljö. Enligt Brås senaste kartläggning är nivån betydligt högre i Sverige än för Europa i stort, motsvarande 42 avlidna per miljon invånare år 2021, jämfört med 28 avlidna i samma grupp per miljon invånare i Europa.
Sex av tio kvinnor, som i Sverige blev offer för dödligt våld 2018 – 2021, dödades av sin nuvarande eller tidigare partner. Samtidigt är nivån lägre i Sverige när det kommer till dödligt våld mot kvinnor inom familjen, jämfört med Europa i stort – med 2,9 avlidna i Sverige respektive 6 avlidna i Europa, räknat per miljon invånare år 2021.
Dödsskjutningarna nådde under 2022 de högsta nivåerna sedan det dödliga våldet började kartläggas i Sverige, enligt den senaste statistiken (Brå 2024c). Trots att denna ökning, ofta med kopplingar till kriminell miljö, har pågått sedan mitten av 00-talet, visade Brås tidigare kartläggning (2019b) att andra typer av dödligt våld fortfarande utgjorde en större del av det totala antalet. Det rörde exempelvis dödligt våld inom familjen, som under 2014–2017 utgjorde en i stort sett lika stor andel av samtliga fall som dödligt våld i kriminell miljö. Ett annat resultat var att det, efter en period av minskning, skedde en viss uppgång även i det som kan beskrivas som spontanbråk och dispyter, ofta kopplade till alkohol och droger.
Tydlig uppgång i Sverige de senaste åren
Det är enbart i Sverige som det dödliga skjutvapenvåldet ökar, och har nått särskilt höga nivåer under 2022 (5,6 avlidna per miljon invånare). Fram till 2013 hade Sverige ungefär samma nivå och utveckling av dödligt skjutvapenvåld som Norge och Danmark, varefter trenderna går isär, med en tydlig uppgång i Sverige. Några extrema händelser utmärks i statistiken, som den nämnda terrorattacken på Utøya i Norge 2011 och två skolskjutningar i Finland under 2007 och 2008. Uppgången år 2004 i Finland tillskrivs ändringarna av alkoholskattreglering i landet, som
medförde en generell ökning av våldsbrott (Sirén och Lehti 2006).
Se bilden. Källa: Dödsorsaksuppgifter från Socialstyrelsen (Sverige), Sundhetsdata (Danmark), Folkehelseinstituttet (Norge) och Statistics Finland (Finland).
Här kan du ladda ned hela rapporten. Kartläggningen
innehåller analyser av utvecklingen av dödligt våld under perioden 1990–2021, med vissa uppgifter för perioden fram till 2023. Analyserna belyser trender i och karaktären av olika typer av dödligt våld samt uppgifter om offren och gärningspersonerna.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';