Det är ett förändringsarbete där vårt agerande ska spegla barn som rättighetsbärare, att se till barnperspektivet.
Unicef har tagit fram en handbok för socialsekreterare för att underlätta tillämpningen av barnkonventionen rent praktiskt. Att barnkonventionen har blivit lag kommer inte att lösa alla svåra frågor. Det är ett förändringsarbete där vårt agerande ska spegla barn som rättighetsbärare, att se till barnperspektivet.
– De flesta brukar ha fördomar om barn och tror sig veta hur barn är. Vi utgår från hur vi själva var som barn eller barn vi känner. Men när det gäller vuxna så är vi mer förstående för att vuxna är mer olika, säger Shanti Ingeström.
Det är svårt att sätta sig in i hur något är för ett okänt barn. Men när man ska utreda barnets bästa så är det just det här barnets bästa.
– Tidigare innehöll BBiC dokument om hur barn och unga är i olika åldrar. Detta har nu ändrats. Nu utgår man mer från det unika barnet.
Shanti visar en tidslinje som börjar år 1900. Då var det många barn i familjen. Mannen styrde och hade rätt att aga sina barn. 1945 gjorde Pippi Långstrump entré och i samma veva börjar man se barnen mer som egna individer. Astrid Lindgren var en förespråkare för barns rättigheter. FNs allmänna deklaration om mänskliga rättigheter kom 1948. År 1979 infördes förbud mot aga i Föräldrabalken. Barnkonventionen kom till år 1989.
– Nu när barnkonventionen har blivit lag sker ett unikt skifte där hela samhället ska se barn som rättighetsbärare. Hårdare krav ställs på socialtjänsten och andra myndigheter att tillämpa konventionen i sina bedömningar och beslutsunderlag.
För att stödja socialsekreterarna har Unicef tagit fram en handbok för att tillämpa lagen i praktiken.
– Några artiklar är mer relevanta än andra. Barns rätt till delaktighet, information och att ta tillgodo barnets bästa är viktiga punkter som hjälper till att stärka barnet som rättighetsbärare.
Det finns checklistor som kan användas som ett stöd, men Shanti Ingeström vill att socialtjänsten ska andas barnrätt, att den viktigaste kunskapen ska sitta i ryggmärgen när man för ett samtal med och utreder ett barn.
– Först och främst måste vi avsätta mer tid till att prata med barn. Vår verksamhet ska efterleva rådande lagstiftning och det ställer krav på oss att att skaffa oss kunskap och ha mod nog att vara barnrättsaktivist på jobbet. För barnens skull.
Handboken är gratis och finns att beställa eller ladda ned som pdf på unicef.se.
De mest relevanta artiklarna tas upp i handboken. till varje artikel följer en beskrivning och ett antal frågor som man i sin yrkesroll kan ställa sig. Här följer ett utdrag:
Förbud mot diskriminering, artikel 2
Alla barn har lika värde. Vi ska visa alla barn samma respekt och bemöta dem på ett värdigt sätt. Vad i detta barns livssituation måste vi särskilt beakta när vi bedömer barnets behov av skydd och stöd?
Barnets bästa, artikel 3
Principen om barnets bästa är viktig att beakta i alla beslut som rör barn. Den ska väga tungt i vågskålen när vi ska fatta beslut. Vad är barnets bästa för det här barnet i den här situationen? Vad tycker barnet själv är barnets bästa i denna situation? Vad är barnets bästa på kort och lång sikt? Motivera.
Goda förutsättningar för barnets utveckling, artikel 6
Rätten till utveckling och hälsa kan utmanas av dåliga levnadsförhållanden, vanvård, våld, övergrepp och begränsade möjligheter för barn att förverkliga sin mänskliga potential. Hur har vi beaktat rätten till bästa möjliga förutsättningar för barnets optimala utveckling och uppväxt när vi gör vår samlade bedömning?
Barnets rätt till delaktighet och inflytande, artikel 12
Rätten till delaktighet och inflytande inkluderar barns rätt att bli lyssnade till och få uttrycka sina åsikter. Hur har vi säkerställt att vi har pratat med barnet om rätt saker? Vilken vikt kan barnets åsikter få i beslutet, med beaktan av barnets ålder och mognad?
Socialtjänstens ansvar, artikel 4 och 42
Alla som arbetar inom socialtjänsten är ansvariga för att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barnets rättigheter i sitt arbete. Hur ser vi till att vi har den kompetens vi behöver för att kunna beakta barnrättsperspektivet i alla delar från inkommen orosanmälan till kommunicering av beslut?
Föräldrars ansvar, artikel 5 och 18
Föräldrar är huvudansvariga för sitt barn och de har ett gemensamt ansvar (om barnet har två vårdnadshavare) för barnets uppfostran och utveckling samt goda uppväxtvillkor. Vilket stöd behöver föräldern eller föräldrarna för att ge sitt barn en optimal utveckling samt trygga och goda uppväxtvillkor?
Barnets rätt till sina föräldrar, artikel 9
Barnkonventionen ger barnet rätt till sina föräldrar, vilket förutsätter att hänsyn har tagits till barnets bästa, goda förutsättningar för barnets levnadsvillkor (hälsa och utveckling) och skydd mot våld och övergrepp. Finns det något som tyder på att åtskiljande från föräldrarna är det enda alternativet som tillgodoser barnets bästa?
Barnets rätt till information, artikel 17
Barn har rätt att i tillräcklig utsträckning få tillgång till den information de behöver för att förstå den situation de befinner sig i. Hur informerar jag bäst det här barnet? Hur kontrollerar jag att barnet har förstått den information jag har förmedlat?
Skydd mot våld och övergrepp, artikel 19 och 32
Barn har rätt att växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp, både i hemmet, i skolan och i det offentliga rummet. Vilket stöd behöver barnet och föräldrarna för att vi ska kunna säkerställa en trygg uppväxt för barnet? Hur säkerställer vi att barnet är skyddat från skadliga sedvänjor samt hedersrelaterat förtryck och våld?
Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, artikel 24 och 39
Utgångspunkten är att barn har rätt att växa upp under förhållanden som främjar deras hälsa och utveckling på bästa sätt. Vilket behov av rehabilitering har barnet utifrån sina upplevelser av våld, övergrepp, vanvård, försummelse eller andra traumatiska upplevelser?
Barnets rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard, artikel 26 och 27
Viktiga delar är tillräcklig och näringsrik mat, årstidsanpassade kläder samt säkert och värdigt boende. Om barnet riskerar att bli hemlöst ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Vilket stöd behöver barnet och föräldrarna för att rätten till social trygghet
och skälig levnadsstandard ska tillgodoses?
Barnets rätt till privatliv och familjeliv, artikel 16
Alla barn har rätt till skydd av sitt privatliv i alla situationer. Ingen har rätt att utan laglig grund ingripa i barnets familjeliv eller privatliv. Hur säkerställer vi barnets privatliv och familjeliv när vi registrerar uppgifter om barnet och familjen?
Handboken beskriver också hur processflödet kan se ut för en utredning när barnrättsperspektivet på ett konkret sätt vävs in. Det beskrivs hur bedömningar kan göras för att få med artiklarna. Har vi gjort en opartisk bedömning fri från diskriminering? Har vi tagit tillgodo barnets bästa? Har vi lyssnat på barnet och gett denne relevant och individanpassad information? Hur ser barnets förutsättningar ut för en gynnsam utveckling och bästa uppnåeliga hälsa? Levnadsvillkor? Skydd mot våld? Har vi, så länge det är förenligt med barnets bästa, utgått från barnets rätt till sina föräldrar?
Man kan följa samma ordning för att se om varje relevant artikel har tagits i beaktning när det till exempel gäller kommunikation till berörda om utredning, beslut, kommunicering av beslut och så vidare.
Det finns också checklistor inför samtal med barn och föräldrar. Det är viktigt för barnet att förstå varför en utredning görs och vilka som får ta del av det som sägs. Din viktigaste uppgift är att se till att barnet känner att du lyssnar på och respekterar barnet i samtalet. Att du har tid för barnet och intresse för det barnet berättar.
Många barn som har varit i kontakt med socialtjänsten vittnar om att inget har gjorts för att förbättra deras situation trots att de har fått komma till tals. De har berättat om sina familjehemligheter men upplever sig inte ha blivit tagna på allvar.
– Att genomföra barnsamtal är ett viktigt steg, men det är inte nog. Det gäller också att veta vad man ska göra med den informationen och ha kunskap om vikten att återkoppla till barnet och se till att barnet har tillräcklig information för att förstå bedömningar och beslut, säger Shanti Ingeström.
I handboken står det också att både barn och föräldrar behöver förstå vad socialtjänstens uppdrag är, vad som kommer att hända under utredningstiden och vilka eventuella insatser som kan erbjudas.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';