Bästa och sämsta kommunerna på kvinnofridsarbete

Kvinnofridsbarometern från Unizon listar tio i topp (och botten) av landets kommuner.
Olga Unizon
Olga Persson, ordförande Unizon, kräver en placeringspeng där staten går in och betalar hälften av kostnaden. Foto: Sara Arnald

Kvinnofridsbarometern från Unizon listar tio i topp av landets kommuner som är bäst på arbetet mot våld i nära relation. Även de tio sämsta listas.

För fjärde gången toppar Trollhättan listan på kommunernas kvinnofridsarbete, tvåa kommer Lidköping. I botten ligger Åtvidaberg och Hylte när Unizon rankar kommunernas kvinnofridsarbete. 

Resultatet i Kvinnofridsbarometern 2023 visar att kvinnofridsarbetet i många av landets kommuner är ostrukturerat och oprioriterat. Lagstiftning och föreskrifter finns men efterlevs inte, vilket leder till ett ojämlikt stöd över landet, en rättsosäkerhet för brottsoffren våldsutsatta kvinnor och barn.

– Mäns våld mot kvinnor och barn är inget nytt påfund och lagstiftningen är tydlig med kommunernas ansvar. Det är oacceptabelt att ett så stort samhällsproblem som är politiskt prioriterat visar så allvarliga brister år efter år. Nu måste bristerna vara grund till förbättring, säger Olga Persson, ordförande Unizon.

Några områden där framsteg gjorts sedan Kvinnofridsbarometern 2015 är kommunernas möjlighet att ge stöd till särskilt sårbara grupper, det förebyggande arbetet, beteendeförändrande insatser för förövare och i organiseringen av arbetet där en större andel kommuner idag har den viktiga funktionen kvinnofridssamordnare. Framsteg som kan hotas av stram ekonomi och uteblivna utvecklingsmedel. Utvecklingsmedel ämnade att stötta upp kommunernas arbete mot våld i nära relationer började delas ut i mitten av 2000-talet. 2022 delade Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen ut stöd om 85,5 miljoner. 2023 drogs medlen in.

Sju av tio kommuner bedömer att de uteblivna utvecklingsmedlen kommer få mycket stor eller ganska stor påverkan på kommunens förutsättningar. Flera kommuner nämner att det framförallt begränsar kompetensutveckling och fördjupad fortbildning. Andra nämner att verksamhetsutvecklingen hotas, och någon pekar på att det kommer att bli svårt att upprätthålla den basala grundläggande nivån i arbetet när stödet försvinner.

– Det finns en risk att kvinnofridsarbetet stannar av vilket vore förödande för kvinnor och barn runt om i landet.  Mäns våld mot kvinnor och barn är kriminella handlingar, barn och kvinnor är brottsoffer som måste få det skydd och stöd de har rätt till och förövare hållas ansvariga. Arbetet måste gå framåt, säger Olga Persson, ordförande Unizon.

Urval av granskningens resultat:

  • Hälften av kommunerna saknar analys av hur många i kommunen som är utsatta för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation och vilket behov av stöd och skydd som finns och bryter, precis som tidigare år, mot Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer.
  • Stöd till barn brister – trots stärkt lagstöd. Var fjärde kommun beviljar inte insatser för barn om inte båda vårdnadshavarna godkänner, trots att lagen har ändrats så att detta är möjligt. Barn ska inte behöva vänta på krisstöd för att den vårdnadshavare som är misstänkt för våldsbrott vill förhindra detta. Skolplikt råder men sex av tio kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i skyddat boende. Ett par kommuner uppger att de saknar särskild kompetens eller verksamhet som kan garantera stöd och skydd för barn som upplevt våld, detta trots att barns ställning som brottsoffer med rätt till stöd när de hört eller sett pappas våld mot mamma är lagstadgat.
  • Nära fyra av tio kommuner saknar rutiner för att ge stöd i att få tillgång till permanent bostad efter våldsutsatthet. Ett eget nytt hem fritt från våld är en förutsättning för kvinnor att kunna starta om sina liv efter att ha lämnat en våldsam man. Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visar att ingen av de kvinnor som mördades mellan 2018-2021 hade fått hjälp med annan stadigvarande bostad. 64 % av kommunerna svarar att de ger våldsutsatta kvinnor stöd i att få tillgång till permanent bostad enligt rutin. Jämfört med den första Kvinnofridsbarometern 2015 har det skett en försämring, då uppgav 74 % att de gav stöd.
  • Sju av tio kommuner har kvinnofridssamordnare. En framgångsfaktor och förbättring jämfört med tidigare år. Nära nio av tio kommuner säkerställer att alla medarbetare inom socialtjänsten har grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt saknar var tionde kommun helt funktion för kvinnofridsarbete.
  • Sju av tio kommuner har under de senaste två åren genomfört regelbundna aktiviteter i syfte att förändra attityder till våld och genus. Resultaten pekar på att kommunerna har blivit bättre inom området. Nära nio av tio uppger genomför särskilda åtgärder för att motivera förövare att delta i beteendeförändrande insatser. Något de numera är ansvariga för. Här har en förbättring skett framförallt de senaste åren.
  • Fler har särskild kompetens. Andelen kommuner som har särskild kompetens eller verksamhet som garanterar att särskilt speciellt sårbara grupper kan få rätt stöd är högre idag jämfört med tidigare undersökningar.

Rankingen

Kommuner topp 10      
KommunLänRanking
2023
2021201920172015
Trollhättans stadVästra Götaland11116
Lidköpings kommunVästra Götaland24062**
Växjö kommunKronoberg3*1232
Eskilstuna kommunSödermanland3210055*
Västerås stadVästmanland33*1011
Kristianstads kommunSkåne63*56
Göteborgs stadVästra Götaland675*69
Karlstads kommunVärmland854119
Hudiksvalls kommunGävleborg9135224246
Sundbybergs stadStockholms län1030409734

 * deltog ej
Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen.

Kommuner botten 10      
KommunLänRanking
2023
2021201920172015
Östhammars kommunUppsala156*112**
Höörs kommunSkåne156**123*
Vaggeryds kommunJönköping156****
Fagersta kommunVästmanland15962509354
Svedala kommunSkåne15916512950187
Bromölla kommunSkåne161143**113
Munkedals kommunVästra Götaland162****
Avesta kommunDalarna163135**173
Hylte kommunHalland164111*120176
Åtvidabergs kommunÖstergötland165183**108

Related posts