Världens behöver mer barnskratt och oavsett ålder borde vi alla skratta ännu mer. Det hävdar röstläkaren och skrattexperten Henrik Widegren i samband med Världsskrattdagen den 5 maj.
Världens behöver mer barnskratt och oavsett ålder borde vi alla skratta ännu mer. Det hävdar röstläkaren och skrattexperten Henrik Widegren i samband med Världsskrattdagen den 5 maj.
– Vi ska inte glömma att leenden och skratt smittar. Det finns en ”leendereflex” som innebär att om du ler mot en person, kommer den personen reflexmässigt att vilja le tillbaka.
För organisationen Barnfonden är barnskratt en central del av arbetet under alla årets dagar. För just skrattet är en universell metafor för barn som är trygga och mår bra.
En viktig del i Barnfondens arbete är att se till att barnen får en så bra start i livet som möjligt. Att barn får bara barn och att föräldrar blir medvetna om vilken betydelse stimulansen och leken har för barnets hälsa och utveckling.
– När barn får växa upp i en trygg och respektfull miljö finns större plats för lek och skratt, Föräldrarna vi arbetar med lever ofta under mycket utsatta förhållanden och vi ger dem stöd i hur de kan förstå, tolka och stimulera sitt lilla barn, säger Martina Hibell, programchef på Barnfonden.
Enligt många utvecklingspsykologer är leenden och skratt den första riktiga kommunikationen mellan ett spädbarn och en förälder. När barnet föds kan det bara kommunicera genom att gråta, men efter två till tre månader kommer de första leendena och skratten.
– Man tror att detta är viktigt för anknytningen mellan barn och förälder och kanske är grunden i vår empatiska förmåga. Först vid ett års ålder kommer de första orden som sedan blir en viktigare och mer nyanserad kommunikationskanal, förklarar Henrik Widegren.
På frågan om vi borde skratta mer ger Henrik Widegren ett tydligt svar:
– Ja, för skrattets hälsoeffekter är underskattade. Dessutom är det ju roligt att skratta!
Det här bidrar skrattet till:
– Sänker blodtrycket och minskar förmodligen risken för hjärtsjukdom.