Maria Bauer utmanar det vedertagna

– I all konflikthantering finns ett jättehinder och det är stress. Även om du rent kunskapsmässigt vet hur du ska hantera en aggressiv person så kickar ditt stressystem igång eller till och med slår i taket när du väl möter den här personen i verkligheten, säger Maria Bauer.

Hon är beteendevetare och arbetar som föreläsare och handledare kring bemötande av hot och våld i arbetslivet. Maria Bauer började sin yrkesbana för snart 30 år sedan inom vård och omsorg där hon ganska snart började intressera sig för psykisk ohälsa och ”besvärliga” personer, som hon säger.

– Jag förstod att det där med bemötande är viktigt. Jag sökte mig senare till Kriminalvården och blev helt enkelt nyfiken på vissa beteenden, vad det är som triggar ilska till exempel. 

Hon blev rekryterad till Kriminalvårdens centrala utbildningsenhet och deltog aktivt för att införa evidens i utbildningarna. Hon var en av pionjärerna som drev på hårt för att höja kvaliteten på utbildningarna generellt. Det var vid ett utbildningstillfälle via Kriminalvården som hon träffade sin nuvarande författarkollega, Marianne Kristiansson, som är professor och överläkare i rättspsykiatri.

Marie Bauer utsågs till årets beteendevetare 2016 och har fram till idag utbildat cirka 150 000 medarbetare när det gäller bemötandet av hot och våld på arbetsplatsen. 

– Jag tror att jag har utmanat det vedertagna och fått upp den här frågan på dagordningen. Fokus har legat mycket på klienterna men jag lägger nästan 100 procent fokus på medarbetarna i stället. Det viktiga är ju vad organisationen behöver ha för grundläggande kunskap för att kunna stärka teamet så de kan möta vem som helst; personer med psykiska ohälsa, substanssyndrom eller andra som helt plötsligt blir aggressiva. 

För ungefär ett och ett halvt år sedan kom en kollega på idén att använda VR-utrustning för att kunna träna på utsatta situationer. 

– Vi utvecklade idén och det är verkligen banbrytande. Det är ett oerhört spännande projekt vi jobbar med! Om du får öva flera gånger på att kunna hantera din stress i en verklighetstrogen men trygg miljö blir du bättre på att kunna fatta beslut under press.

D-escalator är namnet på den interaktiva utbildningsmiljön med VR-teknik. Den skräddarsys för varje kund så att de kan träna på situationer som kan vara förekommande hos dem och i sin miljö.

– Vi gör animerade kopior på lokalerna och skapar en situation som skulle kunna hända där. I Mölndal har vi till exempel socialförvaltningens reception och i Sundsvall är det en miljö i en tvättstuga där omsorgsförvaltningen ska få träna på ett scenario.

Det är precis som ett spel där man i en virtuell miljö möter en person som uppträder stökigt. Om man inte kommunicerar lugnt blir han otrevlig och detta kan eskalera om man agerar på ett sätt som personen blir provocerad av.

Maria Bauer visar en film där en person får prova D-escalator för första gången. Mannen har VR-glasögon på sig och börjar prata med personen. Reaktionen blir väldigt plötslig hos medarbetaren som börjar sparka och slå i luften när personen går till attack.

– Det är väldigt verklighetsnära så man blir verkligen stressad på riktigt och det är det som är meningen. Människor reagerar väldigt lika i stressade situationer. Vi har varit och demonstrerat det här i Kanada och USA också. Det var ingen skillnad där.

När man har tränat några gånger blir man bättre på att hantera personen.

– Ofta vet man precis vad man borde göra och säga när en sådan här situation uppstår. Man är utbildad och har metoder för det. Men det är stressen som man behöver träna på.

I boken Hot och våld på jobbet tar man upp ett exempel på en situation där några ungdomar sitter i en matsal, kanske på ett HVB-hem. En av ungdomarna klagar högt över maten och skriker åt en kvinna som arbetar på boendet att hon ”kan väl fixa nytt käk” och undrar också vad hon ”står och glor på”. Situationen eskalerar och slutar med våld.

Med hjälp av stressreducerande metoder skulle medarbetaren ha kunnat de-eskalera situationen för att undvika konflikt. Hon hade kunnat använda ett lågt röstläge med pauser och tystnad för att skapa lugn, välja enkla frågor och ett lugnt kroppsspråk med händerna synliga. Hon skulle också ha kunnat sätta sig bredvid gruppen för att lugna stämningen. Istället så förvärrar hos situationen genom att: Hon ger en tillsägelse, kommer fysiskt för nära, höjer rösten, talar för fort, rör vid någon av ungdomarna, går efter, spärrar vägen, tjatar, hindrar fysiskt, ger tillsägelse inför kompisarna, blir raljant, ignorerar och pratar över huvudet.

D-escalator har delvis utvecklats genom medel från Vinnova. Både digitalisering och hållbar utveckling är stora mål i dagens samhälle. Hållbar utveckling inom branschen att orka vara kvar på sin arbetsplats och vara rustad och skyddad mot sekundär traumatisering.

Förutom träning på hotfulla situationer lyfter Maria Bauer fram två viktiga saker som behöver fungera i en organisation för att minska risken för hot och våld. Det första är att ha tydliga regler och rutiner som alla ska följa.

– Det finns alltid några som tycker att regler inte gäller dem. De fortsätter att göra saker på sitt sätt trots att det finns rutiner som alla ska följa. Det är viktigt att komma tillrätta med det, för vissa klienter uppfattar de här mellanrummen direkt och utnyttjar det. Då kan det uppstå en hotfull situation.

Den andra punkten är att ta ansvar för relationen. Hjälparen måste ha makten så inte relationen blir för privat.

– Självklart ska vi vara varma, innerliga och hjälpsamma. Men vi måste behålla det professionella som ett skydd. Annars finns det risk för att råka ut för hot och våld, säger Maria Bauer.

Hon brinner också för att göra något åt hot och våld i nära relationer och tror att vi står inför ett paradigmskifte där. Även här har Maria utmanat det vedertagna.

– Vi måste bli mer professionella kring mäns våld mot kvinnor. Det har länge varit en kvinnofråga och därigenom blundar halva befolkningen för frågan. Våld är våld. 

Maria tycker att det behövs en ny myndighet som fokuserar på våld i nära relationer, mer resurser och striktare lagstiftning. 

– Den som blir utsatt skuldbeläggs ofta och uppfattas som instabil på grund av sin rädsla och trauma som våldet medför. Vi måste lyfta den här frågan på ett helt annat sätt. På välfärdsområdet finns många exempel på att frivilliga, ideella insatser varit föregångare, pionjärer på något område men sedan har det offentliga övertagit ansvaret. Exempel på det kan vara ambulansflyget eller Skyddsvärnet som kan ses som en föregångare till frivården. Men kvinnors frid och skydd är fortfarande något för ideella organisationer. Ska inte det offentliga ta ett större ansvar för utsatta kvinnor?