Fyra nya områden har tillkommit, medan sex områden inte längre bedöms som utsatta. I årets lägesbild flyttas Seved ner på skalan och går från särskilt utsatt område till riskområde.
Att Seved blivit tryggare beror på flera saker. I rapporten omnämns åtgärder med fokus på samverkan mellan de olika samhällsaktörerna. BID, som står för Boende, Integration och Dialog, är en samverkansmodell implementerad i Seved, vars fokus är samverkan mellan fastighetsägare, företag, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar och Malmö stad.
– Förändringen i Seved är ett kvitto på att när samhället och olika aktörer arbetar tillsammans kan man skapa positiva förändringar som gynnar alla. Detta är en modell för hållbar stadsutveckling och samarbete som vi hoppas kommer inspirera andra områden, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik.
De nya områdena finns i Stockholm
Sverige har totalt 59 utsatta områden, vilket är två områden färre än 2021. De nytillkomna områdena finns i polisregion Stockholm respektive Öst. Sex områden – fyra i polisregion Stockholm, ett i Öst och ett i Syd – bedöms som inte längre utsatta.
Den tydligaste trenden är att det tycks ske en stagnering: Antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren. Jämfört med 2022 har två tredjedelar av de bedömda områdena utvecklats i negativ eller oförändrad riktning, medan resterande områden har en positiv utveckling.
– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.
Här har situationen förbättrats
De utsatta områdena delas in i tre kategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område, där särskilt utsatt område är den allvarligaste kategorin. Situationen i tre tidigare särskilt utsatta områden har förbättrats: Biskopsgården (polisregion Väst), Gottsunda (polisregion Mitt) och Södra Sofielund (polisregion Syd). De bedöms nu som riskområden.
Den öppna narkotikahandeln finns kvar men har minskat i synlighet i de utsatta områdena, vilket bedöms bero på ökad kamerabevakning och förändrade tillvägagångssätt med ett större inslag av exempelvis digitala kontakter. Samtidigt visar en rapport från Finanspolisen att personer som bor i utsatta områden är överrepresenterade när det gäller misstänkt penningtvätt. Ett genomgående mönster är att polisens möjligheter att verka i områdena ytterligare har förbättrats sedan den förra lägesbilden.
Brottslingarna och hoten har ökat
Antalet aktörer med koppling till brottslighet lokalt har ökat. Det är även, jämfört med riket totalt, mer vanligt förekommande med hot och övergrepp i rättssak i dessa områden. Under perioden 2019–2022 inträffade närmare 1 500 skjutningar i Sverige. Mer än en fjärdedel av dem skedde i utsatta områden.
– Skjutningar får stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, men lägesbilden fångar upp fler parametrar än skjutvapenvåld som bidrar till utsattheten. Det ger oss en fördjupad bild att utgå från när vi sätter in åtgärder, säger Charlotta Höglund.
De kriminella aktörerna har en motvilja till att prata med polisen eller lämna information, vilket försvårar utredningsarbetet. När tystnadskulturen är utbredd omfattar detta beteende även de boende.
– Benägenheten att delta i rättsprocessen är i många fall låg eftersom man är rädd att utsättas för våld eller hot om våld om man anmäler eller vittnar om brottslighet. Detta är mycket allvarligt, säger Charlotta Höglund.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';