David Pålsson, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet, ifrågasätter om kontroll verkligen leder till högre kvalitet i vården. Han menar att det är svårt för granskningen att komma åt hur relationerna fungerar på HVB-hemmen.
Att granska olika välfärdstjänster i samhället ökar och satsas stora pengar på, granskningen ses som en garanti för att allt går rätt till, speciellt när det gäller barn som samhället tagit om hand om, i vissa fall med tvång.
– Därför behöver vi forskare titta på hur de här granskningarna verkligen fungerar, säger David Pålsson, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet.
I Sverige finns över 1000 HVB-hem, professionella boenden med anställda personal, för ungdomar med behov av särskilt stöd. Många av de här är privata och inriktade på att behandla psykosociala problem eller flyktingbarn.
Kraven på kontroll har skärpts och när IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) bildades år 2013 så övertog de kontrollverksamheten.
David Pålsson har studerat dokument och beslut, varit med på tillsynsbesök och intervjuat både IVO:s personal och de som arbetar på HVB-hemmen.
– Ett övergripande resultat av min studie är att det är svårt för granskningen att komma åt det viktigaste i vården, som relationerna mellan ungdomarna och personalen på hemmen och om ungdomarna blir bättre av att vistas vid hemmen. Det är också svårt att påverka det ungdomarna själva tycker är viktigt, som kan vara vilken mat som serveras och frågor kring själva placeringen, och som inte alltid går att göra så mycket åt, säger David Pålsson.
– Granskningen kan beskrivas som återhållsam. Det finns få tuffa krav att ställa för inspektörerna, och de skarpa krav som finns är ofta administrativa. Det medför att det ofta är otydligt vad granskningen innebär för den vård som ges ungdomarna. Å andra sidan är det kanske inte rimligt att ställa detaljerade och enhetliga krav på en verksamhet som är så komplex som institutionsvård, säger David Pålsson.
David Pålsson fann trots att granskningarna har sina begränsningar att personalen på HVB-hem uppskattade inspektionerna och att det fanns ett stort symbolvärde i dem.
– Ju mer man är ute och besöker HVB-hem desto större möjlighet har man att upptäcka missförhållanden. Ungdomarna kan sätta värde på att bli lyssnade på, och personalen tycker ofta att det är skönt att någon utifrån kontrollerar och tycker att verksamheten är OK. Besöken kan leda till reflektioner kring arbetet. Man kanske ska se inspektionerna som en strävan att säkerställa en miniminivå i vården, snarare än att det ska leda till en utveckling mot en bättre vård, säger David Pålsson.
Avhandlingen:
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';