Musik påverkar affektiva tillstånd, mer eller mindre hos alla människor och musikterapi används inom många områden i vården. Familjebehandlarna Rebecca Tilles och Rut Wallius jobbar med musikterapi som en del av behandlande samtal med barn som har utsatts för eller bevittnat våld.
– Musik kan vara ett ickeverbalt sätt att både hantera och kommunicera känslor, säger Rebecca.
Jag träffar familjebehandlarna Rebecca Tilles och Rut Wallius hos Öppenvård familj på socialtjänstens kontor i Botkyrka kommun. Rut har jobbat med musikterapi som ett inslag i familjeterapin sedan 2016 och Rebecca drygt ett år.
Musikterapeuter finns inom flera områden i vården, till exempel inom psykiatrin, demensvården och den palliativa vården. Rut och Rebecca arbetar med musikterapi som en del av familjebehandling vid misstänkt barnmisshandel.
Behandlingen har fokus på föräldrarnas ansvar och förändringsprocess, och att ge barnet möjlighet till bearbetning och skuldavlastning.
– Det finns mycket man kan göra utan ord. Här använder vi musikterapi som ett verktyg i samspelet mellan barn och föräldrar. Det gör att vi får syn på hur familjen interagerar med varandra, alltså hur de har det i sin relation. Vi väver in samtal med musikterapi, berättar Rut.
Rut jobbade i många år som musiklärare och blev nyfiken på vad som händer i den musikaliska, icke-verbala kontakten med barn. Sedan hon blev färdig musikterapeut år 2001 har hon arbetat både privat och som anställd inom BUP, vuxenpsykiatri och skola.
Rebecca är musikterapeut och frilansande musiker och låtskrivare med erfarenhet av att arbeta med musik, bland annat inom äldrevård och barnsjukvård. Under sin utbildning till musikterapeut på Musikhögskolan gjorde hon sin praktik här på socialtjänsten, fick ett vikariat och är nu anställd som familjebehandlare. Rebecca är även aktiv i styrelsen för Sveriges Musikterapeuter som bland annat jobbar för att auktorisera yrket.
Behandlingsformen passar alla
I familjebehandlingen träffas man i normala fall en gång i veckan under sex månader, men det händer att insatsen förlängs vid behov. Behandlingsformen med både samtal och musikterapi passar alla som känner sig bekväma med att uttrycka sig med musik och ljud. Öppenvården tar emot vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-18 år och i teamet där Rut och Rebecca arbetar vill man helst att barnen och föräldrarna kommer tillsammans.
– Målet med familjebehandlingen är främst att hjälpa föräldrar att utveckla vardagsstrategier som minskar risken för att konflikter blir för allvarliga och skrämmande för barnet. Våra insatser utgår alltid ifrån barnets berättelse om utsatthet och våld, och oftast har familjen kommit i kontakt med socialtjänsten efter en orosanmälan från skola eller förskola.
Barnen är delaktiga, dels för att deras upplevelser ska bli bekräftade, men också för att kunna bidra med sitt perspektiv på vilken förändring föräldrarna behöver göra, berättar Rut.
Ett möte brukar börja med att föräldrar och barn tillsammans deltar i någon form av musikalisk aktivitet. Det kan vara en sång där man sjunger allas namn eller en musiklek som blir en introduktion till det man kommer att jobba vidare med. Sen brukar föräldrar och de lite äldre barnen skiljas åt en stund för individuella möten med varsin familjebehandlare innan vi alla återförenas och avslutar tillsammans. Då kan det också bli någon gemensam musikaktivitet. Yngre barn, upp till cirka 2-3 år, är med föräldrarna under hela mötet.
Avväpnande att mötas i musiken
– Den här stunden då vi sjunger är ett avväpnande sätt att börja mötet och det blir som ”vår grej”. Att musicera eller sjunga är ett sätt att rent fysiskt göra något tillsammans, då man synkroniserar puls, rytm och röst. Vårt jobb är att följa dem vi möter och se vad som passar för just den aktuella familjen, förklarar Rut.
I rummet där vi sitter finns bland annat ett piano, en gitarr, slaginstrument, tamburin och långa plaströr i olika färger, så kallade boomwackers, som man slår mot golvet och får olika toner. Det behövs inga som helst förkunskaper och meningen är inte att prestera, utan att uttrycka sig med hjälp av instrumenten.
Rut berättar att hon genomför samspelsbedömningar som bygger på musikaktiviteter som förälder och barn gör tillsammans. På så vis får de information om hur behandlingen behöver utformas.
– Med hjälp av samspelsbedömningen kan vi bland annat se hur föräldrarna ger emotionellt stöd till barnet, och hur barnet svarar på förälderns icke-verbala kommunikation.
Rut förklarar:
– Ibland kan det vara svårt för ett barn att förstå en förälder om det som sägs inte stämmer överens med vad föräldern visar med mimik och ansiktsuttryck. I musikaktiviteterna kan vi också se om föräldern kan vara flexibel och lyhörd för barnets kreativa uttryck, en viktig del av föräldraförmågan.
Stärkande för barn och föräldrar
Det kan vara en stark upplevelse, både för föräldrar och barn att uppleva varandra i musikaliskt samspel, något som kanske är ovanligt i deras vardag.
– Nästan alla föräldrar säger att de har svårt att få sina barn att lyssna på dem, och så gör barnen det här. Det kan vara stärkande. För oss är det härligt att se när barn och föräldrar lyssnar intensivt på varandra och får vara i en lekfull situation. Det blir en god stund tillsammans, menar Rut och fortsätter:
– Många barn konkurrerar med så mycket i sina föräldrars liv; andra syskon, mobiltelefoner, jobb, ekonomi och trångboddhet. De får kämpa hårt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Till oss kommer barnen tillsammans med sina föräldrar och får vara i fokus både i de gemensamma stunderna med föräldrarna och i individuella möten med en behandlare.
Rut och Rebecca ingår i ett team där man har vana av att möta familjer kring frågeställningar om våld. De upplever att det finns en stor nyfikenhet och öppenhet bland kollegorna.
– Musikterapin har blivit en naturlig del av de metoder som teamet erbjuder, tillsammans med andra kreativa uttryck som lek, bildskapande och rollspel.
Förbättrar relationen
Rut forskar för tillfället på hur musikterapi upplevs av familjehemsplacerade barn och deras föräldrar i samband med en återföreningsprocess. Resultaten visar så här långt att musikterapi kan ge barn och föräldrar möjlighet att uttrycka känslor på ett sätt som upplevs som ofarligt och inte riskerar att leda till konflikter eller våld.
– Möjligheten att dela känslor och att skapa tillsammans kan på så vis förbättra relationen mellan förälder och barn i samband med återföreningen, menar hon.
Under nästa år kommer de att starta en musikterapigrupp för barn 2-5 år och deras vårdnadshavare.
– Tanken är att vi ska möta familjer som någon gång haft en kontakt med socialtjänsten. Det kommer inte att vara en biståndsbedömd insats, utan ett förebyggande arbete enligt den nya socialtjänstlagen. Målet är att främja en trygg anknytning för barnet och förhoppningsvis förhindra framtida orosanmälningar om våld. Vi vill erbjuda barn och föräldrar en bra stund där de på ett kravlöst sätt får vara tillsammans i sång, lek och musik, säger Rut.
