13-åringar i fängelse, lång förvaring på återvändarcenter, skärpta regler för familjeåterförening. Rädda Barnen larmar om att barnrätten i Sverige är i fara när Regeringen går vidare med en rad förslag från Tidöavtalet som FN:s Barnrättskommitté oroades för och uppmanade Sverige att inte genomföra.
Hur går det för Sverige att följa rekommendationerna från FN:s Barnrättskommitté? Det är något som Rädda Barnen har undersökt och som barnrättsjurist Karin Sjömilla presenterade under Barnkonventionsdagen den 4 februari som JP Infonet arrangerar.
– Det håll vi går åt nu, det är bakåt. Av de 131 rekommendationer som Sverige fick för två år sedan är det inte en enda som är åtgärdad, för 36,7 procent har ingenting skett, men 45 procent är på gång. Det värsta är att för 10,7 procent av rekommendationerna går vi i motsatt riktning.
Det är en dyster bild som hon målar upp och vädjar till politikerna att ta rekommendationerna på allvar.
– Barnkonventionen och barns rättigheter gäller alla barn. Mänskliga rättigheter gäller alla. Man kan inte välja ut vissa barn.
De områden där det inte har hänt något är bland annat övergripande barnrättsarbete, att se till barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, speciellt barn med funktionsnedsättning och att arbeta med likvärdighet i skolan. Situationen på SiS kräver också enorma förändringar.
Områden där det har börjat göras förbättringar är att vi har en ny socialtjänstlag på plats, stärkt barnrättsperspektiv på skyddade boenden, förslag på ny LVU, ombud för barn i vårdnadstvister och det nya fritidskortet som är en bra reform.
Oro för samtliga av Tidöavtalets förslag
FN:s Barnrättskommitté uttryckte vid den senaste granskningen oro för bland annat Tidöavtalens förslag. Det är förslag som nu har blivit verklighet eller ligger i statens budget och är på väg att gå igenom.
– Vi har identifierat att 14 rekommendationer går i helt fel riktning mot vad kommittén önskade. De uttryckte till och med en stark oro för samtliga 33 åtgärdsförslag i Tidöavtalet och uppmanade Sverige att inte gå vidare med dessa. Det är starka ord som de använde i stället för att rekommendera, som är det uttryck de brukar använda, säger Karin Sjömilla.
Det är tre områden som går bakåt för barns rätt i Sverige; migration, åtgärder för gängkriminalitet och socioekonomisk utsatthet. Hon ger några exempel:
– Kommittén vill att Sverige ska lätta reglerna som gäller för familjeåterförening. Nu skärper man reglerna för familjeåterförening. De vill att man ska möjliggöra för långsiktiga lösningar för sitt boende i Sverige. Vi tar bort möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Det finns till och med förslag om att återkalla permanenta uppehållstillstånd, vilket är ett helt rättsvidrigt förslag. Man har också ökat tiderna i förvaring för familjer med utvisningsbeslut, trots att barn ska sitta kortast möjliga tid i förvar. Allt det här går rakt emot vad kommittén uppmanade.
Sverige uppmuntras behålla straffbarhetsåldern
När hon kommer till punkten om 13-åringar i fängelse blir hon märkbart skakad.
– FN:s Barnrättskommitté var väldigt tydliga med att Sverige borde behålla straffbarhetsåldern på 15 år. I enlighet med artikel 41 i barnkonventionen uppmuntrar de alla stater som har en straffbarhetsålder högre än 14 år att under inga omständigheter sänka den.
Rädda Barnen ser det här med stänkt straffbarhetsålder som den största frågan just nu och att den bör ses i ett större perspektiv.
– Jag kan knappt uttrycka vad jag tycker om att sätta 13-åringar i fängelse. Det går emot allt, alla remissvar, all forskning och beprövad erfarenhet. Ju yngre ett barn är som frihetsberövas desto större påverkan blir det på barnets framtida utveckling. Det finns också en jättestor risk att ännu yngre barn rekryteras till gängkriminaliteten. De gängkriminella bryr sig inte riktigt hur unga barnen är som utför våldsbrotten, säger Karin Sjömilla.
Går stick i stäv med barnkonventionen
Den socioekonomiska utsattheten i Sverige är stor, främst hos personer med migrantbakgrund. Här kommer det ett stort paket med bland annat bidragstak och att nyanlända måste kvalificera sig för att ta del av den svenska välfärden med bland annat barnbidrag.
– Det här går stick i stäv med barnkonventionen. Rättigheterna gäller alla barn oavsett status.
Till och med utredningarna inför Tidöpartiernas olika förslag varnade för vad förslagen skulle innebära i form av ökad fattigdom, ökad psykisk och fysisk hälsa samt ökat utanförskap. Rädda Barnen ser risker för ökad rasism, stigmatisering och polarisering.
– Vi måste våga stå upp för barnrätten. Det man kan göra inom kommuner och myndigheter är att tolka lagstiftningen i linje med barnkonventionen, begära lagprövning och inte använda lagstiftning som är i strid med barnkonventionen, avslutar Sjömilla.
