Det sker nu ett ägarskifte i Korpberget behandlingscenter AB. Detta är konsekvenser av domen i Hovrätten i oktober 2025 där Janne, Lasse och en tredje chef döms till villkorlig dom för vållande till annans död. Hade de kunnat göra annorlunda? Ja, de hade kunnat vägra att ta emot mannen. Nu vill de varna andra att det här kan hända vem som helst och när som helst med de begränsningsåtgärder som nu råder inom HVB för denna målgrupp.
Janne och Lasse lämnar över ägarskapet till Anna Johansson-Källman, Katrin Johansson och Emil Lilja som nu förvärvar aktierna i det framgångsrika behandlingshemmet Korpberget behandlingscenter AB. Denna ägargrupp har lång erfarenhet av behandlingsarbete i verksamheten och där två redan är delägare sedan många år. Dessa ska därmed driva Korpberget vidare med stöd av den erfarne Christer Gustafsson Renlid, som varit verksamhetschef sedan händelsen 2021 och sitter i bolagets styrelse.
Det är med blandande känslor som vi träffar Janne och Lasse, som nu kliver av som ägare av Korpberget behandlingscenter, en verksamhet som i år firar 40 år. Men det är inget firande vi ska på. Janne och Lasse är skakade så klart av det inträffade.
– Det här är rent fruktansvärt, säger de båda.
Hovrätten gick på Tingsrättens dom att Janne och Lasse döms för vållande till annans död. Det är en villkorlig dom för de båda, inga böter, men konsekvenserna blir såklart kostsamma för båda två.
– Vem vågar egentligen driva ett HVB? Vi tar otroliga risker varje dag i denna bransch och avundas inte de som ska oroa sig vidare för eventuellt ännu värre konsekvenser än de som drabbat alla i denna olyckliga händelse. Det händer ju saker hela tiden med denna målgrupp och överdoser sker ”överallt” till och med på avgiftningskliniker, häkten, polis, arrester, kriminalvårdsanstalter och stödboenden. Varje föreståndare behöver få veta det här så klart, och med det så har domen ett påvisat signalvärde för de som driver dessa verksamheter, säger Janne.
Fem år sedan dödsfallet, nu vill de berätta
Det är nu fem år sedan den olyckliga händelsen inträffade. Janne och Lasse har inte velat prata alls med pressen då deras nyanser inte håller adekvat sanningsvärde. Det är Christer, verksamhetsansvarig på Korpberget, som har fått uttala sig.
– Det blev en mediacirkus. Ska vi prata med någon så ska det vara en etablerad branschtidning, säger Lasse.
De vill berätta sin historia för Tidningen Omtanke och tar oss tillbaka till den där dagen då Lasse tog emot samtalet om en ung man som ville bli inskriven på Korpberget. Han hade varit där tidigare på en kortare vistelse och de bestämde att han skulle få komma på måndagen för bedömning.
– Personal från ett stödboende i Västerbotten skjutsade hit honom och de ringde upp mig på vägen hit. Han hade varit fräsch och placeringsbar på morgonen, sedan stannade de efter halva vägen och fikade. Efter ett toalettbesök verkade han klart påverkad. Vi hördes på telefon igen och jag sa att han inte kunde komma, han måste åka på avgiftning. Det vägrade han och stödboendet vägrade ta tillbaka honom. Jag frågade om vi behöver vara oroliga. Han sa att han har tagit två tabletter under helgen och att det var lugnt. Vi tog ett gemensamt beslut att ta in honom på en bedömning, berättar Lasse.
Det här var mitt under pandemin, så både Lasse och Janne jobbade hemifrån under perioden och var ej på plats vid det inträffade. Som ägare så är de ytterst ansvariga om något händer, men de hade tät kontakt med den erfarna personalen och med läkare för rådgivning.
Mannen är märkbart påverkad
Personal tar emot den unge mannen, som är märkbart påverkad efter bedömning. Han ville inte vara kvar, men blev övertalad efter ett samtal med Socialtjänsten. Han gick att prata med och kunde följa uppmaningar, så han lades i ett rum. Personalen får inte visitera honom, så begränsningsåtgärder med visitation och urinprov gick därmed inte att utföra, men man hade kollat puls och blodtryck enligt rutinen och efter konsultation med läkare.
– Vi rådfrågade alltså läkare som tyckte att han kunde få sova. Personalen tittade till honom under natten och såg så han andades. Men efter några kontroller och senare under dagen så gick han inte att väcka och han var då ej kontaktbar varvid personalen larmade ambulans, berättar Janne.
Det visade sig att andningen hade varit för ytlig och inte normalt djup så att han hade fått syrebrist. På sjukhuset hittade man narkotika på honom gömt i en av hans strumpor. Det styrker att han hade tagit något.
– Med tillåtande av begränsningsåtgärd som visitationsmöjlighet hade vi kunnat hittat dessa preparat. Senare på kvällen, dagen efter att mannen inkommit till sjukhus så ringde Lasse den unge mannens mamma som då berättade att han hade varit hemma i helgen och alltså då avvikit från stödboendet. Detta är information som vi ej getts innan bedömning om att ta emot honom, säger Janne.
Hur hade det kunnat förhindras?
Hade dödsfallet kunnat förhindras på något sätt? Om visitering hade varit tillåtet så hade ju överdosen kunnat undvikas. Nu är det nya begränsningsåtgärder på gång för den nya placeringsformen ”Hem för barn och unga”, men de hjälper ju inte beroendevården för personer som har fyllt 18 år.
– Efter den här tragiska händelsen så har vi ändrat våra rutiner. Vi har alltid en läkarbedömning när de kommer hit. Men vi kan ju fortfarande inte göra något utan klientens medgivande. HVB är en frivillig insats. Och en person som har gått med på urinprov kan med testbehållaren i näven helt plötsligt be att få stryka sitt medgivande och så även inte beläggas med negativa konsekvens av oss, det är utan rimlighet, säger Christer.
– Det är en konstig dom. Vi tog emot honom, därför hålls vi ansvariga, trots att han ännu inte var inskriven, säger Lasse.
Både Lasse och Janne är oroliga att den här domen ska bli vägledande för andra som kan drabbas. Att fler ägare och föreståndare av HVB ska kunna dömas för vållande till annans död vid en överdos.
– Alla är i mer eller mindre dåligt skick när de kommer till ett behandlingshem. Om alla skulle vara helt rena eller tänka helt rent så skulle ju inte vi behövas.
En tredje ägare fälldes också
Det har varit fem smärtsamma år med mycket sorg, ilska och rädsla som har drabbat många inblandade. Tingsrättens dom förkunnades 2023 och i Hovrätten 2025 blev även en tredje ägare som var på plats fälld, som Tingsrätten hade friat tidigare.
– Vi anses inte längre kunna äga verksamheten eller arbeta med det vi gjort i över 20 år om vi vill behålla Kriminalvårdsavtalet och dem som som kund, så vi kliver av som ägare och arbetare i verksamheten. Anna och Emil tar nu över våra aktier och driften tillsammans med verksamhetschefen Christer Gustafson som förestår verksamheten vidare, förklarar Lasse.
Det är tragiskt att det ska sluta på det här sättet. De har arbetat på Korpberget i 27 respektive 23 år. Lasse kommer att gå i pension, men det är inte med någon glädje. Han och frun har dessutom behövt flytta på grund av händelsen då hot och andra obehagliga händelser inträffat under processen.
– Med facit i hand skulle vi ha stått på oss och avvisat honom från Korpberget och inte låtit honom sova här. Men vad gör man? Alla ville hjälpa honom att få påbörja sin behandling. Det är jättesorgligt, avslutar han.
