När naturen läker själen

Alla som någon gång myst med en katt, klappat en hund eller borstat en häst vet att det händer något med oss när vi kommer i kontakt med djur. Samma sak när du går ut i naturen för en planlös promenad, bara för att uppleva årstiden, träden, himmelen eller en blomma. Eller när du sitter på knä och gräver ett hål med en liten spade för att plantera en blomma och fyller igen med händerna, eller beskär en buske, eller…

Och det som händer kan beskrivas som en en kedja av kemiska reaktioner som innehåller oxytocin och andra lyckorelaterade ämnen, eller så kan vi helt enkelt säga att vårt välbefinnande ökar och att vi får lättare att landa i nuet.

Denna kunskap har man nu använt för att skapa ”Grön Rehabilitering”, som nu dyker upp på många olika ställen i Sverige. Vi besöker den verksamhet som ligger på Tenhult Naturbruksgymnasiums marker utanför Jönköping, och som är en av de som hållit på längst med detta. Det är visserligen fortfarande vinter och knappast ”grönt” när vi kommer på besök, men verksamheten är i full gång.

Det hela började 2013 efter att man redovisat ett forskningsprojekt på Alnarps forskningsanläggning, där man använt den trädgård som finns för att undersöka om man med hjälp av den kunde rehabilitera människor med stressrelaterade problem och sjukdomar. Projektet blev en stor framgång och Region Jönköping bestämde sig alltså för att prova modellen på just människor med stressrelaterade sjukdomar som varit långtidssjukskrivna, i första hand för det som idag benämns som utmattningssyndrom.

Därför drog man igång Grön Rehabilitering i ett litet rött hus som tillhör Tenhults Naturbruksgymnasium och ligger i anslutning till skolans mjölkladugård.

Och efter fyra år är alla eniga om att grön rehab är en succé. De som sköter behandlingen är en trädgårdsmästare, en arbetsterapeut samt en psykolog, och tillsammans planerar de aktiviteterna för en grupp på mellan fem till åtta personer som kommer tre timmar, två gånger i veckan under tio veckor.

– I början kan tre timmar vara för länge och då bryter vi tidigare, berättar Anna Ladefoged som är arbetsterapeut. 

– Vi måste också räkna med att många har lång restid då människor kommer från hela regionen, så även om det bara är tre timmar här kan det ta hela dagen att ta sig hemifrån och tillbaka igen, fyller trädgårdsmästaren och projektledaren James Chadwick i.

Förutom att Eleanor Petitt, som är psykolog, håller åtta gruppsamtal grundade på ACT (Acceptance and Commitment Therapy), som är en slags vidareutveckling av KBT, där man bland annat går igenom vad det är som händer när man kraschar och ”går in i väggen” så handlar det väldigt mycket om att uppleva saker med sina sinnen. Det kan vara allt från att tova med ull och att plantera fröer till att gå skogspromenader och bara ”vara” genom att sitta i en skogsdunge. 

Man använder sig också av olika djur för att hitta känslan av ”här och nu”.

– Förutom Labradoren Buster, som möter och välkomnar alla i gruppen när de kommer hit på sitt allt igenom glada och godmodiga sätt, så har vi tillgång till hamstrar, kalvar i mjölkstallet som ligger på gångavstånd samt hästar, säger Eleanor Petitt och syftar på olika djur och verksamheter som finns på Tenhults Naturbruksgymnasium.

Vi sitter och pratar samt dricker kaffe i det röda lilla hus där man håller till när man är inomhus, och alla tre berättar gemensamt om hur arbetet fungerar.

– Vår viktigaste uppgift är att bromsa dessa människor och hjälpa dem att acceptera sin situation så de kan börja öva på att agera för att må bättre på lång sikt, säger Eleanor Petit.

– Ett uttryck vi använder mycket är ”eller inte”, exempelvis när någon i gruppen börjar tänka ut olika planer som de ska genomföra och vi bara svarar ”eller inte”, säger Anna Ladefoged och ler. 

Och man skulle kunna säga att grön rehabilitering försöker avhjälpa det som idag kan beskrivas som en utmattningsepidemi, genom att hjälpa sjukskrivna människor att ta de första stegen tillbaka till arbetslivet. Och mycket av arbetet handlar om det rakt motsatta till det som vi kanske föreställer oss, inte minst med tanke på att många varit sjukskrivna i flera år. Det handlar nämligen nästan aldrig om apatiska människor, utan sådana som har alldeles för höga prestationskrav på sig själv.

– Vi behöver i princip aldrig pusha dessa människor, istället handlar det som sagt väldigt mycket om att bromsa så de inte gör för mycket, säger Eleanor Petitt.

Och utifrån de utvärderingar som gjorts är Grön Rehabilitering en mycket lyckad behandlingsform. Man har bland annat gjort utvärderingar efter avslutad behandling samt uppföljningar hur det gått efteråt. Och av deltagarna från de senaste ett och ett halvt åren hade hela 73 procent kommit tillbaka till någon slags arbetsrelaterad verksamhet exempelvis arbetsträning, deltidsarbete eller full återgång.

– Vi styr inte vad som händer efter de här tio veckorna, men vi vill att människor tar det lugnt så de inte kraschar igen, säger Anna Ladefoged.

– En del människor kanske aldrig går tillbaka till en heltidstjänst och andra behöver definitivt byta jobb för att kunna komma tillbaka, berättar Eleanor Petitt.

När deltagarna själva har beskrivit rehabiliteringen har det varit genomgående positivt, med ett undantag. Många har nämligen tyckte att tio veckor varit alldeles för kort och hade velat ha en längre period.

– Tio veckor är en kort tid, inte minst med tanke på hur länge många varit sjukskrivna, säger James Chadwick.

– Sedan är det så att många av våra deltagare ”landar” efter några veckor och får då hantera saker de kanske undvikit att tänka på innan vilket kan ge en mental svacka som man sedan måste ta sig upp ur, förklarar Eleanor Petitt.

Förutom att plantera frön och klappa på djur finns det massor med saker att göra under dessa tio veckor som i slutändan kan hjälpa människor att hitta tillbaka.

– Många aktiviteter är naturligtvis årstidsberoende så det kan variera mycket, men en röd tråd i allt vi gör är att det inte är prestationsorienterat, berättar James Chadwick och fortsätter.

– Förutom plantera saker kan vi exempelvis tälja, grilla korv eller gå på skogspromenader, förutom de mer fasta aktiviteterna.

Aktiviteterna kan sedan avbrytas i princip när som helst, för att deltagarna ska få öva på att ”inte göra klart”, vilket kan vara väldigt svårt att acceptera eller förstå. Deltagarna är nämligen ofta enormt prestationsinriktade och har jättesvårt att förstå att man kan avbryta något utan att göra färdigt, men det i sig kan vara en väldigt viktig lärdom. 

– Ibland när vi går skogspromenader kan jag vara tvungen att gå först och hålla ner tempot för att alla tror att tanken är att de ska gå så fort som möjligt, skrattar Anna Ladefoged.

– Det kan ta flera promenader innan deltagarna faktiskt kan stanna upp och verkligen se omgivningen som de går i och upptäcka allt ifrån utsikten till alla vackra detaljer, säger Eleanor Petitt. 

James Chadwick berättar också att det finns studier som visar att vi söker oss till olika typer av natur beroende på sinnesstämning, vilket också är något man utnyttjar i rehabiliteringen där man har olika platser man besöker under skogsturerna. 

Och det handlar om att aktivera alla sinnen för att få människor med stressrelaterade sjukdomar att komma tillbaka till nuet, vilket en skogspromenad mer eller mindre automatiskt gör med åtminstone fyra av våra sinnen. Och det är ju heller inte svårt att stanna upp och smaka på något. 

Det funderas naturligtvis mycket på varför man ”gått in i väggen” under dessa tio veckor och de flesta har nog idag en egen bild av de faktorer i vårt samhälle som gör att så många drabbas av utmattningssyndrom. I den här avslappnade och avskalade miljön, i ett litet rött hus ute på landet, drabbas man istället av lugnet och harmonin. 

Och därifrån kanske man sedan hitta en framkomlig väg, tillbaka till något slags arbete eller en bättre tillvaro.