Det utbredda skolvåldet väcker krav på hårdare tag och disciplinära åtgärder. Men enligt Friendsrapporten 2025 är det fel väg att gå. Rapporten visar att våldet i skolan börjar med verbala kränkningar och att lösningen ligger i att stärka skolklimatet – inte straff och disciplin.
6 av 10 elever har utsatts för någon form av kränkningar, trakasserier, hot eller våld. Tre i varje klass är utsatta för mobbning. 1 av 4 elever som utsätts för mobbning saknar en vuxen de litar på i skolan. De elever som är i störst behov av vuxenstöd är också de som i högst utsträckning saknar det. Rapporten visar också att det mest effektiva sättet att motverka våld i skolan är att arbeta för ett positivt skolklimat byggt på tillit och tillhörighet.
– Forskningen visar att det som fungerar för att minska mobbning och skolvåld är ordning med omtanke – tydlighet kombinerad med värme och tillit. Det är motsatsen till vad regeringen nu föreslår, säger Maja Frankel, generalsekreterare för Friends.
Rapporten tydliggör hur det normaliserade våldet föder grövre våld – och hur arbetet med ett positivt skolklimat är det bästa skyddet mot våldsutsatthet.
Friendsrapporten 2025 analyserar tre av de faktorer som forskning visar är mest effektiva för att minska mobbning i skolan och kombinerar dessa med elevernas röster från Novus-undersökningen. Den statistiska modellen gör det möjligt att dra slutsatser om vad som är mest relevant för att minska mobbning i svensk skola idag. Satsningar på ett positivt, det vill säga varmt och tillitsfullt skolklimat, kan minska risken att utsättas för mobbning med nära 40 procent och på så vis påverka skolvåldet i sin helhet.
Detta kan vända våldsutvecklingen
För att skapa det positiva skolklimat som vänder våldsutvecklingen i svensk skola krävs enligt rapporten:
• Ordning med omtanke. Forskningen visar tydligt att en auktoritativ skola ger bäst förutsättningar för eleverna, både socialt och kunskapsmässigt. Det skapas genom tydlighet och rättvisa regler i kombination med värme och relationellt arbete. En skola där elever och skolpersonal genuint bryr sig om varandra.
• Stärkta åskådarnormer. När normen blir att elever och vuxna i skolan agerar vid kränkningar och mobbning skapas ett skolklimat där fler vågar säga till och säga ifrån. Då uppstår färre kränkningar och mindre våld.
• Tillit och stöd. Ett starkt förtroende för skolans vuxna sänker tröskeln för att be om hjälp. När tillit saknas berättar elever mer sällan vad som pågår. Det gör att kränkningar och mobbning kan fortgå och växa i det tysta.
Det finns tydliga samband mellan mobbning och problem som sämre skolresultat, depression, låg självkänsla, ångest, ensamhet och suicid. För den enskilde kan mobbning vara förödande. Men mobbning är inte enbart ett individuellt problem, utan berör hela skolan.
Mobbning påverkar alla elever
När en elev blir utsatt handlar det inte bara om en enskild händelse mellan individer. Situationerna sker ofta inför andra elever och påverkar därför fler än de direkt inblandade. Det kan innebära att känslan av trygghet minskar och att elever drar sig för att delta fullt ut i undervisningen eller i det sociala samspelet med andra elever.
I årets undersökning framträder ett tydligt mönster: flickor är oftare utsatta än pojkar. Ungefär var sjätte flicka är utsatta för mobbning jämfört med var nionde pojke. Skillnaden handlar också om hur man drabbas. Flickor möter oftare relationell mobbning, som att frysa ut, sprida rykten, utsätta någon för press eller kränkningar av sexuell karaktär. Pojkar är i något högre grad utsatta för fysiskt våld. Det innebär att flickor totalt sett är cirka en och en halv gång så utsatta som pojkar.
I skolmiljön är skillnaden nästan lika stor, och på nätet är risken drygt dubbelt så hög för flickor, ungefär 2,3 gånger, jämfört med pojkar. Utsattheten varierar utifrån ålder och är vanligast på mellanstadiet. I årskurs 5 når utsattheten sin topp, där nästan var femte elev anger att de är utsatta. I årskurs 9 är andelen lägst där ungefär var elfte elev utsätts
En otrygg och fientlig miljö kan också uppstå på platser där barn vet eller tror att kränkningar förekommer, även om de inte själva blivit utsatta. Rädslan för att bli nästa mål kan i sig påverka hur elever trivs och i vilken utsträckning de vågar ta plats och vara sig själva.
Hälften saknar en vuxen att lita på i skolan
När det gäller starkt stöd av vuxna i skolan saknar hälften av alla elever mer än en vuxen som de litar på i skolan. Det är också i frågan om tillit till vuxna i skolan som de största skillnaderna mellan utsatta och icke-utsatta framkommer. En av fyra av eleverna som är utsatta för mobbning saknar helt en vuxen de kan vända sig till i skolan jämfört med en av tio av eleverna som inte är utsatta. Tilliten till vuxna i skolan är alltså som lägst bland de som behöver det mest.
Friendsrapporten 2025 bygger på en Novus-undersökning genomförd våren 2025 med över 1 000 elever i årskurs 4–9. Rapporten kombinerar elevernas röster med forskningens slutsatser och syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot våld och mobbning i svensk skola.
