Vad kan vi göra för att förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet? MST och SNAP är två förebyggande och evidensbaserade åtgärder som har god effekt. Vi har träffat Empatia Omsorg som vill lyfta dessa insatser.
Evidensbaserade insatser handlar om att arbeta utifrån den bästa tillgängliga kunskapen från forskning, beprövad erfarenhet, den egna verksamheten och individens förutsättningar. Nya socialtjänstlagen betonar att socialtjänstens insatser ska vara evidensbaserade och mer förebyggande. Empatia Omsorg vill hjälpa kommunerna att jobba evidensbaserat.
– Jag har arbetat i 30 år inom socialt arbete, främst med inriktning mot barn och unga. Det jag har sett är bristen på evidensbaserade insatser. Det görs för lite mätningar vilken effekt insatserna får, säger Erik Koskinen, grundare och vd på Empatia Omsorg.
Det var därför som han startade Empatia Omsorg. Erik Koskinen tycker att barn och unga som är på väg in i kriminalitet behöver hjälpas på bästa sätt med forskningsbeprövade metoder. Han önskar att det var en större debatt om vilka insatser som verkligen har forskningsstöd.
– Forskningen är väldigt tydlig med att vi bör arbeta multimodalt med ungdomen själv, familjen, övriga nätverket och skolan. MST är en öppenvårdsinsats som är evidensbaserad och framtagen för att skapa hållbar förändring.
Vissa barn behöver placeras, så alla vårdformer behövs. Det är något som Erik Koskinen är väl medveten om. Men hur väl hjälper det Kalle 15 år som dras mot knark och kriminalitet att bli placerad?
– Ofta lär sig Kalle mer nya hyss på HVB. Och vad händer när Kalle kommer hem, tillbaka hos sina gamla kompisar och en mamma som fortsätter att skrika på honom. Då kommer han förmodligen att falla tillbaka i samma destruktiva beteende.
Barnen själva vill ha tydligare regler och struktur
Erik Koskinen deltog i HVB-utredningen som på uppdrag av Regeringen skulle ta reda på hur vården vid HVB för barn och unga kan bli bättre.
– Det var väldigt intressant. Enkätsvar och samtal med barnen själva visade att de ville ha tydligare regler, mer kompetens hos personalen och tydligare struktur för behandling. Dagens HVB saknar befogenheter att begränsa elektronisk kommunikation och genomsöka rummen, vilket gör att Kalle 15 år kan sitta med sin mobil och få både knark och morduppdrag. Det är ett systemfel som behöver åtgärdas och det välkomnar jag.
Att arbeta evidensbaserat på hemmaplan med MST, Multisystemisk terapi, är en effektiv och beprövad modell som Erik Koskinen skulle önska att fler använder sig av.
Empatia omsorg arbetar med att avlasta kommunerna. I viss mån är det ett nytänk. Företaget sköter rekrytering och utbildning av medarbetarna tillsammans med licensbärarna.
– Vi sätter ihop MST-team och har personalansvaret, samordnar insatserna och ansvarar för dessa samt att insatserna utvärderas löpande. Är man en mindre kommun kan man gå ihop med grannkommunerna.
För yngre barn används metoden SNAP. Båda modellerna har tydliga in- och utmätningar och skattningar både på det som är bra och dåligt.
Behandlingsresultatet är det viktigaste
– Vi måste börja prata om behandlingsresultat. Tänk dig ett medarbetarsamtal där chefen inte vet vad du har uppnått under året. En tydlig dokumentation och uppföljning ger mätbara resultat och även en yrkesstolthet.
MST utvecklades i USA under 1970-talet och har använts i Sverige sedan början av 2000-talet. Den finns i Socialstyrelsens metodguide och målgruppen är familjer med ungdomar i åldrarna 12-17 år som har allvarliga sociala, känslomässiga eller utåtagerande problem.
Insatsen inleds med omfattande intervjuer med familjemedlemmarna för att få en bild av den unges utveckling och hur det fungerar i familjen, i skolan och på fritiden. Man sätter upp vilka delmål som bör prioriteras och gör en plan för hur målen ska kunna nås. Det kan vara att minska umgänge med antisociala kamrater eller förbättra kommunikationen inom familjen.
Behandlingen styrs av principer som bland annat handlar om att fokusera på det positiva och familjens styrkor. Insatsen pågår intensivt under 4-6 månader med varje familj och terapeuterna finns tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.
För att utbildas och arbeta i ett MST-team krävs utbildning och krav på licensavtal. I Sverige är Solega AB licensägare för MST. Solega har framgångsrikt spridit MST i Sverige på senare tid.
Så fungerar SNAP
SNAP, Stop Now and Plan, finns också i Socialstyrelsens metodguide och vänder sig till barn och unga i åldern 6-11 år med normbrytande beteende. Metoden utvecklades i Canada på 1970- och 1980-talet och syftar till att behandla utagerande aggressiva beteendeproblem hos barn för att minska risken för framtida antisociala beteenden. Programmet utgår från att dessa beteenden är beroende av både barnet själv och dess sociala miljö. SNAP är fortfarande i pilotstadiet i Sverige men Erik hoppas att det snart ska kunna rullas ut brett till kommunerna.
Insatsen består av separata barn- och föräldragrupper under 13 veckor. Man träffas en gång i veckan där barnen får socialfärdighetsträning och verktyg att till exempel hantera ilska. Föräldrarna får också verktyg för att stärka sin föräldraförmåga.
– Det som uppmärksammas på förskolan behöver man ta tag i så att inte problemen blir värre. SNAP och MST når väldigt bra resultat, där barnen får mycket färre kontakter med socialtjänsten i framtiden och det funkar bättre i skolan. Det sparar väldigt mycket pengar att jobba förebyggande och strategiskt.
Erik Koskinen tycker att de yngsta barnen ibland kan tappas bort.
– En 6-åring begår ju inga brott, så därför är det svårt att fånga upp dem. De kan ha sparkat någon lärare på smalbenet eller klottrat på väggen. Men om vi inte börjar jobba med dessa barn så kan problemen bli väldigt allvarliga i 13-årsåldern.
Tydligt syfte med behandlingen
Den stora utmaningen är förstås att få familjer att tacka ja till hjälp i tid.
– Om man lyssnar in och möter upp familjerna där de är i processen så brukar de tacka ja. Jag tror också att det är lättare när man är tydlig med innehållet och syftet med behandlingen. Det kan man vara med exempelvis MST och SNAP, säger Erik Koskinen.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, är 96 procent av barn under 15 år som begår brott kända av Socialtjänsten sedan tidigare. Förhoppningsvis så ska man kunna ställa om till mer förebyggande arbete i och med den nya socialtjänstlagen för att förhindra placering eller straffrättslig påföljd.
Socialstyrelsens kunskapsstöd trycker på att förebyggande arbete minskar risken för kriminalitet. Vi vet vilka skyddsfaktorer och riskfaktorer som spelar in och vilka insatser som är träffsäkra.
– Det är fortfarande upp till kommunerna hur de ska jobba, men ingen ifrågasätter de enorma summor som läggs på placeringar och vilken effekt dessa insatser har, avslutar Erik Koskinen.
