LEDARE: De nya lagkraven för skyddat boende har slagit hårt mot kvinnojourerna. Enligt förbunden Unizon och Roks har minst 34 kvinnojourer stängt sina skyddade boenden sedan nya lagen om tillståndsplikt infördes. Det rapporterar P4 Gävleborg som berättar att ingen av kvinnojourerna i Gävleborgs län har kunnat fortsätta.
De nya kraven på bemanning dygnet runt och avlönad personal har varit svårt för kvinnojourerna att få till. Även att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning om 180 poäng.
Roks menar att tillståndsplikten har lett till den snabbaste nedmonteringen av stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn i svensk historia. Av Roks jourer hade 52 skyddade boenden år 2018 och i maj 2025 var det bara 10 kvar. Av dessa förväntas majoriteten inte beviljas tillstånd.
Roks farhågor att färre kvinnor och barn skulle placeras har tyvärr besannats. Jourerna har sett färre placeringar av barn sedan den nya lagen om barns placering och våldsutsatta utan placering faller mellan stolarna.
Den nya lagen började gälla den 1 april 2024, men verksamheterna kunde ansöka om tillstånd fram till den 1 augusti 2024 för att få fortsätta bedriva skyddat boende. Det har alltså gått över ett år sedan alla ansökningarna kom in, men fortfarande har inte alla fått svar.
Ett år in i processen har en fjärdedel fått svar
Enligt IVO är det fortfarande bara 25 skyddade boenden som har fått tillstånd och 46 som har fått svar. Det tolkar jag som att 21 har fått avslag och kanske en lista på åtgärder som behöver uppfyllas. Ett år in i processen är det bedrövligt att de inte har hunnit längre. När jag pratade med IVO i maj var det 12 beviljade och 30 som fått svar. Då sa Fredrik Lennartsson, tillförordnad avdelningschef för tillstånd på IVO, att de beräknar att ge svar till alla under hösten 2025.
Totalt var det 190 aktörer som ansökte om skyddat boende, så det är alltså bara en fjärdedel som har fått svar hittills. Dessutom är det anmärkningsvärt att bara cirka hälften har fått ja till att bedriva skyddat boende. ”Har vi så korrupta boenden eller är det för hårda regler?” var det en föreståndare som undrade när vi talades vid nyligen. Hon tog till exempel upp det här med kvadratmeter per person och menade att akuta boenden, främst på kvinnojourer, kan vara ganska trångbodda. Ofta är det möblerat med våningssängar eller delat sovrum. IVO verkar ha gått efter Boverkets riktlinjer, som är knappt 13 kvadratmeter per person. Föreståndaren som vi har pratat med menar att det inte är rimligt och att alla boenden hon vet om har fått backning på det. Man kanske får plats med två barn istället för fyra med dessa krav.
Dessutom tycker hon att de som väntar på tillstånd inte kan bedriva sin verksamhet på lika villkor. Man vågar inte göra de satsningar som man skulle vilja göra ifall det skulle komma ett avslag. Hon menar att det strider mot lagen och att Socialdepartementet har brustit i sitt uppdrag.
Jenny Fors, chefredaktör, Tidningen Omtanke
