När vi möter en klient för första gången på Skyddat Boende har hen tagit ett stort modigt beslut – att lämna sin förövare. Förhoppningsvis för gott. Man har samlat kraft under en tid, planerat och funderat på hur det kommer bli att lämna relationen man så länge levt i. Kanske har man barn med sin förövare, vilket försvårar situationen ytterligare. När vi möter en klient första gången har det akuta våldet upphört men allt som oftast fortsätter våldet i andra former efter uppbrottet. Det är det vi kallar för eftervåld.
Våldet syftar till att fortsätta kontrollera, straffa och utöva makt över den som lämnat och brutit sig loss från relationen. Eftervåldet är mycket påfrestande psykiskt och kan pågå under lång tid, ibland flera år eller livet ut.
Eftervåldet är för en utomstående svårt att förstå eller få grepp om då förövaren utövar detta på ett strategiskt och välplanerat sätt. Alla incidenter är en del av en systematisk helhet och inte isolerade eller enstaka händelser som många våldsutsatta tror. Detta möjliggör också för förövaren att vidhålla den ojämna maktbalansen under lång tid.
Olika sätt att utöva eftervåld kan se varierande ut beroende på om man är utsatt för hedersrelaterat våld eller våld i nära relation. Det finns dock många gemensamma nämnare. Det är det vanligt förekommande med hot och trakasserier genom sms, telefonsamtal, sociala medier eller personliga hot. Det kan också röra sig om förföljelse och stalking. Om man har barn med sin förövare är det rättsliga eftervåldet mycket vanligt. Förövare tar alla möjligheter dem kan för att manipulera och fördröja olika rättsliga processer vilket skapar långa och utdragna vårdnadstvister och det är inte ovanligt att förövaren sätter i system att orosanmäla barnen för att skapa stress och problem för dem utsatta. Dessa processer kan ta lång tid och vara mycket kostsamma ekonomiskt samt emotionellt utmattande för den utsatta. En annan stor ekonomisk kostnad för den utsatta är att det är mycket svårt att få en rättvis bodelning, detta då förövaren oftast inte samarbetar. Bor man på skyddat boende är det riskfyllt att återvända till det gemensamma boendet och där av svårt att få tillgång till sina tillhörigheter. Våra klienter har således inget bohag, kläder eller annan egendom när dem sedan flyttar till eget boende. Det är också vanligt att förövaren vägrar betala underhåll.
Inom hederskontexten kan eftervåldet vara ännu mer komplext, då flera personer i nätverket (familj/släkt/klansystem) kan vara delaktiga i våldsutövningen. Detta kan innebära social utfrysning från släkt och vänner, hot om bestraffning och död för att upprätthålla familjens heder samt att man riktar våldet mot andra i offrets närhet för att på så sätt ” ta tillbaka” hedern. Denna skrämseltaktik är mycket effektiv för att den brutit sig loss ska återvända till relationen eller familjen. Under sådana omständigheter är det inget val man gör när man återvänder till sin förövare. Det är ett tvång man utsätts för.
Riskerna med eftervåld på skyddat boende
Konsekvenserna av eftervåld för någon som befinner sig på skyddat boende är ofta både allvarliga och långvariga. Vi på skyddat boende brukar dela in dem i två huvudkategorier: säkerhetsrisker och emotionella risker.
I dagens samhälle i den utvecklade IT-världen finns stora risker för våra klienter och deras liv. Förövare kan använda tekniska hjälpmedel (t.ex. GPS, sociala medier, barnens enheter) för att försöka att spåra den utsatta. Förövare har också för vana att kontakta bekanta eller gemensamma kontakter som omedvetet kan röja platsen våra klienter bor på. Därför är våra rutiner på Skyddat boende att man av säkerhetsskäl inte får berätta vart man bor eller får ta emot besök från nära och kära. Detta skapar en påtaglig isolering fysiskt men också emotionellt då det försvårar möjligheterna att bibehålla samt bygga upp nya relationer på grund av rädslan att försäga sig.
Personer som lever i skyddat boende bär ofta på trauma från det ursprungliga våldet. Eftervåldet förlänger och fördjupar denna psykiska belastning avsevärt. Efter samtal med många kvinnor i skydd blir det tydligt att det finns många likheter gällande det. Några exempel är, den ständiga rädslan och hypervaksamheten, att alltid titta sig över axeln, att känna sig förföljd och att inte ha kontroll över vart sin förövare befinner sig. Många utsatta känner också en stor skam och skuld över sin situation, speciellt när man upplever att barnen blir påverkade när dem tvingas bryta upp från familj och vänner.
Att eftervåldet fortsätter kan också göra att man tvivlar på att det någonsin kommer bli bättre. Hopplösheten och skulden kan också påverka förmågan att vara en trygg och närvarande förälder för sitt barn.
Eftervåld gör att den utsatta ofta fortsätter att leva i ett tillstånd av rädsla, kontroll och otrygghet, trots att de formellt har lämnat relationen. Ett skyddat boende kan ge en tillfällig fysisk trygghet och goda samtalsmöjligheter men de psykologiska och praktiska riskerna kvarstår ofta lång tid efteråt. Därför krävs långsiktigt stöd, både emotionellt och juridiskt, för att verkligen möjliggöra ett nytt, fritt liv.
Nettan Skoglund,
Skyddskonsulent & Teamledare Skyddat boende ViNR
www.vejbyhem.se
