Unizon larmar: Rekordfå barn på skyddat boende

Var femte kvinnojour rapporterar att våldsutsatta barn tvingas stanna kvar i hemmet.
Olga Unizon
Olga Persson, ordförande Unizon, kräver en placeringspeng där staten betalar hälften av kostnaderna. Foto: Sara Arnald

Barn som upplever våld har rätt till skydd – ändå visar ny statistik från riksförbundet Unizon att endast 672 barn beviljades skyddat boende under 2024. Det är den lägsta siffran någonsin och en minskning med 43 procent sedan 2018. Var femte kvinnojour rapporterar att våldsutsatta barn tvingas stanna kvar i hemmet – med förövaren.

– Det är livsfarligt. Barn som växer upp med våld – ofta pappas eller styvpappas våld mot mamma – löper ökad risk att själva utsättas, utöva våld eller rekryteras in i kriminella miljöer, säger Olga Persson, ordförande för Unizon i ett pressmeddelande.

Trots att kommunerna enligt lag är skyldiga att skydda barn ser Unizon att utvecklingen går åt helt fel håll. Färre barn än någonsin tidigare har fått tillgång till den trygga fristad kvinnojourernas skyddade boende är. Den nya lagstiftningen om skyddat boende skulle stärka barns rättigheter – men då måste barn och kvinnor få skydd. Lagstiftningen har inte lyckats bryta flera års nedåtgående trend med färre och färre barn och kvinnor på skyddat boende.

Våldet har inte minskat

Det är kommunernas socialtjänst som beviljar eller inte beviljar skyddat boende. Om nedgången berodde på minskat våld vore det ett stort framsteg. Men kriminalstatistiken visar tvärtom att anmälningar om våld ökar. Även Stockholms stads egna granskning och Socialstyrelsens statistik bekräftar trenden med en stor minskning av barn i skyddat boende.

– Våldet är lika brutalt, men skyddet brister. Vi ser effekterna av år av nedskärningar, otydlig lagstiftning, stort fokus på gängkriminalitet och förlamande byråkrati, säger Olga Persson.

Unizon vill införa en dansk modell

För att vända utvecklingen kräver Unizon att regeringen inför en ”placeringspeng” – öronmärkta medel från stat till kommun, där staten betalar hälften av kostnaden för placering på skyddat boende och kommunen hälften. Där kvinnojourerna med sin expertis gör bedömningen om skyddat boende och att barn alltid placeras tillsammans med mamma på skyddat boende. Modellen skulle också underlätta den ansträngda socialtjänstens arbetsbörda och avlasta polis och hälso-sjukvård. Det har fungerat bra i Danmark – och Sverige har inte råd att vänta längre.

– Mäns våld mot kvinnor och barn är ofta grov brottslighet. Det är dags att samhället lever upp till lagen, håller förövarna ansvariga – och skyddar de mest utsatta, säger Olga Persson.

Fakta – boende på Unizons jourers skyddade boende
2024: 672 barn, 9 vuxna barn, 679 kvinnor och 7 män
2023: 737 barn, 1 vuxet barn, 839 kvinnor, 12 män, 1 transperson
2022: 937 barn, 897 kvinnor och 15 män
2021: 1 080 barn, 1 008 kvinnor, 14 män och 3 transpersoner
2020: 969 barn, 1 042 kvinnor, 18 män och 2 transpersoner
2019: 1 137 barn, 1 075 kvinnor, 20 män och 1 transperson
2018:  1 184 kvinnor, 1 104 barn och 18 män

Källa: Unizon

Läs också