Offentliga inkomster överskattas samtidigt som statlig och kommunal konsumtion underskattas.
Regeringens makroprognoser har varit alltför optimistiska. Detta har gett en missvisande bild av styrkan i de offentliga finanserna, visar Riksrevisionens senaste granskning.
Makroekonomiska prognoser handlar till exempel om hur BNP, arbetsmarknad, konsumtion, investeringar samt export och import kommer att utvecklas.
De makroekonomiska bedömningar som regeringen lämnar utgör underlag för politiska beslut. Om prognoserna är felaktiga riskerar det leda till att riksdag och regering fattar finanspolitiska beslut på fel premisser.
Riksrevisionen har granskat om regeringen i de ekonomiska propositionerna under åren 2007–2017 har redovisat medelfristiga makroprognoser, på 2–4 års sikt, av hög kvalitet.
– Granskningen visar bland annat att regeringen ofta har överskattat hushållens konsumtion och lönesumman, men underskattat såväl kommunal som statlig konsumtion, säger projektledare Håkan Jönsson.
Över- och underskattningarna i de medelfristiga makroprognoserna har medfört att de offentliga finanserna har framstått som starkare än vad som annars skulle varit fallet. Ett räkneexempel visar att det kan handla om så mycket som 75 miljarder kronor det sista prognosåret.
En del av den här problematiken är redan känd och hänger samman med att regeringens prognos ska utgå från gällande regelverk och inte ska vara en prognos på framtida utgiftshöjningar som är föremål för politiska förhandlingar.
– Våra resultat tyder dock på att den statliga konsumtionen kan ha underskattats till följd av andra faktorer, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
Även den offentliga sektorns inkomster har överskattats. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att förändra metoden för hur BNP prognostiseras, så att den offentliga sektorns inkomster inte överskattas.
Riksrevisionen uppmanar dessutom regeringen att utreda varför den statliga konsumtionen i prognoserna underskattas så kraftigt.