Snusning, spelande, otrygghet och psykisk ohälsa ökar. Det visar Stockholmsenkäten, som är en sammanställning över ungdomars mående och levnadsvanor.
Snusning, spelande, otrygghet och psykisk ohälsa ökar. Det visar Stockholmsenkäten, som är en sammanställning över ungdomars mående och levnadsvanor.
Bland annat fortsätter snusning att öka bland flickor och då framför allt användning av vitt snus. Andelen elever som spelar för pengar ökar och det gör också andelen som upplever problem med sitt spelande. Alkoholkonsumtionen följer däremot en positiv trend och minskar över tid.
Andelen elever som uppger att de inte använder tobak (cigaretter eller snus) är nu 82 procent för elever i årskurs 9, att jämföra med 84 procent 2020 och 87 procent 2018. Motsvarande siffror för elever i gymnasiets år 2 är 68 procent både 2022 och 2020, samt 73 procent 2018.
En stor andel av de som snusar använder vitt snus och det finns ingen könsskillnad i användning av vitt snus till skillnad från traditionellt snus där andelen är betydligt högre för pojkar jämfört med flickor. Vitt snus benämns ofta som tobaksfritt snus med nikotin, men all nikotin är extraherat ur tobaksplantan.
När det gäller rökning är resultaten varierande. Nyckeltalet för rökning i år inkluderar de elever som uppger att de röker e-cigaretter vilket påverkar resultaten. Med e-cigaretter inkluderat ökar rökning något på grundskolan men minskar på gymnasiet. Om e-cigaretter utesluts minskar rökning i samtliga grupper.
Debutåldern för tobaksbruk har varit stabil de senaste åren. Likt 2020 och 2018 börjar elever i årskurs 9 enligt årets mätning att röka eller snusa strax efter att de har fyllt 13 år.
Fortsatt minskning av alkoholkonsumtionen
Konsumtionen av alkohol har minskat markant under 2000-talet. Från 2002 till 2022 har andelen elever i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol mer än fördubblats bland elever i årskurs 9 och nästan tredubblats bland elever i år 2 på gymnasiet. Efter en tillfällig nedgång 2020 fortsätter nu den positiva trenden och då främst i grundskolan. 63 procent av elever i grundskolans årskurs 9 anger att de inte dricker alkohol, jämfört med 59 procent 2020. Andelen pojkar i årskurs 9 som helt avstår från alkohol är som tidigare högre än andelen flickor (71 respektive 56 procent).
Sedan 2002 är variationerna små inom frågan om elever någon gång använt narkotika. För elever i årskurs 9 är resultatet vanligtvis strax över 10 procent, och i årets mätning svarar 12 procent av dessa elever att de någon gång använt narkotika. För elever i gymnasiet gäller samma trend, i årets mätning uppger 26 procent att de någon gång använt narkotika, vilket följer resultat i tidigare års mätningar.
Störst ökning hos pojkar för spel om pengar
Sedan 2020 har elevers spelande om pengar ökat. vid årets mätning har spelandet om pengar ökat till 16 procent i grundskolan och 17 procent i gymnasiet. Årets ökning visar att det framför allt är bland pojkarna som spelandet om pengar har ökat. I grundskolan ökar spelandet om Stockholmsenkäten 13 (24) pengar till 26 procent från 22 procent i mätningen 2020 bland pojkar och i gymnasiet har det ökat till 29 procent från 21 procent 2020. Flickor satsar pengar på spel i betydligt lägre grad än pojkar men en svag ökning syns även här i denna mätning. Flickor i grundskolans årskurs 9 som satsar pengar på spel ökar från 4 till 5 procent, medan andelen i gymnasiets år 2 ökar från 3 till 5 procent.
Den negativa utvecklingen som syntes mellan 2016 och 2020, med ökningar bland elever som blivit tvingade till sex/våldtagna, vänder vid årets mätning. Jämfört med 2020 minskade andelen flickor som svarade ja på den frågan från 5 procent till 4 procent. Mellan 1-2 procent av pojkarna uppger att de har blivit tvingade till sex/våldtagna både år 2020 och 2022,
Otryggheten ökar, främst hos flickor
En svag ökning syns över tid i andelen som känner sig otrygg i sitt bostadsområde, från 20 procent år 2010 till 25 procent i årets mätning. Ökningen syns för samtliga grupper med en tydlig könsskillnad där flickor i betydligt högre utsträckning uppger att de känner sig otrygga jämfört med pojkar.
Liksom i tidigare års undersökningar visar flickor i mycket större utsträckning än pojkar upp negativa resultat i samtliga frågor som rör psykisk ohälsa. En av indikatorerna för att beskriva psykisk ohälsa i Stockholmsenkäten är om eleverna känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Över tid syns en ökning för samtliga grupper av elever och i årets mätning märks den högsta andelen någonsin för grundskoleelever i årskurs 9 där andelen som känner sig ledsen eller deppig utan att veta varför uppgick till 34 procent jämfört med 31 procent år 2020. Detta beror främst på ökningen bland flickor från 42 till 47 procent, men en svag ökning för pojkar från 18 till 19 procent syns också.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';