Så kan du identifiera narcissistiska personligheter

Ofta är det magkänslan som säger att det inte står rätt till med en person, att denne är för bra för att vara sann. Narcissistiska personligheter är ofta charmiga och hjälpsamma, men det är för att höja sig själv. Mot andra är de kritiska, nedvärderande och kontrollerande.

– Det är ofta väldigt svårt att upptäcka elefanten i rummet, som jag brukar säga. Det kan vara en känsla att något inte riktigt stämmer, kroppsspråk eller något personen säger som gör att man reagerar, säger Charlotta.Hon föreläser tillsammans med Helena Bingham på årets utbildningsdagar som SSIL arrangerar. Charlotta är universitetsadjunkt, föreläsare och har en masterexamen i socialt arbete och kandidatexamen i psykologi. Charlotta vill inte figurera med sitt efternamn, men är glad att kunna bidra till ökad kunskap om narcissism.

– Barn är lojala mot sina föräldrar och är i beroendeställning, så de har svårt att anförtro sig till någon vuxen att föräldern är helt annorlunda inom hemmets väggar. Folk kan säga ”Men din pappa som verkar så snäll och hjälpsam” eller ”Din mamma som är så trevlig”.

Men det finns varningssignaler. Dessutom råder Charlotta att man som professionell ska lita på sin magkänsla.

– Man får träna upp sin känsla. Den andra föräldern kan ofta uppfattas som passiv och bristande i sitt engagemang. Den har ofta kämpat så länge att det har lett till utbrändhet. Tyvärr leder det här till omsorgssvikt hos barnen för båda föräldrarna. Det blir som ett medberoende där man tar efter det osunda beteendet och precis som när det gäller våld i nära relationer så har man svårt att lämna.

Distanserad och empatifattig relation med sina barn

Barnet får alltså inte sina grundläggande behov tillgodosedda. Ofta har föräldern en distanserad och empatifattig relation med sina barn.

– Den narcissistiske föräldern bryr sig bara om hur det ser ut på ytan. De kan skryta över sina barn när de levererar inom sport, skola eller liknande, men hemma är de snabba att förminska och nedvärdera. Den sunda pushningen finns inte, säger Charlotta.

De skuldbelägger, skrämmer och hotar. Pengar används ofta som maktmedel där gåvor blir ett sätt att styra barnen.

– Barnet behöver alltid vara på sin vakt och blir systematiskt utsatta under hela uppväxten, vilket kan leda till komplex traumatisering. Det är också vanligt att narcissisten är sexuellt gränslös med långa otrohetsaffärer och en mamma kan till exempel kommentera sin halvnakna tonårsson för sina väninnor med orden ”Titta vilken hunk han har blivit, kolla musklerna”.

Enligt Charlotta är det vanligt att de här barnen blir för ansvarstagande alldeles för tidigt.

– De flyttar hemifrån alldeles för tidigt, ofta i 16-årsåldern. Det gör att de kan hamna i skyddslösa miljöer och de löper också större risk att hamna i liknande relationer själva, då det är ett beteende som de känner igen. De vet inte hur en kärleksrelation ska vara och har svårt att sätta gränser.

Man kan inte göra så mycket

Det är lätt att känna vanmakt, för man kanske inte kan göra så mycket åt situationen.

– De här föräldrarna är inte förändringsbenägna alls. Det vi kan göra är att befolka barnen med andra trygga vuxna; en kontaktperson, fritidsaktiviteter. Hjälp varandra med de här ärendena som tar energi. Självkännedom är också viktigt, identifiera dina egna upplevelser. Har du liknande erfarenheter kan du reagera extra mycket på vissa triggers. Så att jobba med sig själv är extra viktigt i mötet med den här målgruppen.

Charlotta berättar om ett case där lärare hade signalerat oro för ett syskonpar. Pojken hade fått hög frånvaro efter att föräldrarna hade separerat. Skolan gjorde en orosanmälan till socialtjänsten och under ett första möte verkar Mamman motsträvig och lite frånvarande medan pappan uppfattades som positiv och engagerad.

Har blivit rädd för sin pappa

Dottern på 13 år berättade i enskilt samtal med socialtjänsten att det är mycket bråk mellan föräldrarna och att pappan är ganska arg och säger fula saker. Hon säger att hon har blivit rädd för sin pappa och att han kan bli arg för småsaker. En gång låste han ut hennes bror på balkongen på vintern och han kan säga saker som ”Du är en jävla loser som din mamma”.

Kuratorn på skolan berättade sin syn på saken i ett enskilt samtal, att pojken är med äldre kompisar och svarar nästan mekaniskt att allt är bra. Hon säger att pappan var inledningsvis väldigt trevlig, men att det var något med honom som triggade henne och mitt i mötet så stack han i affekt.

– Gå inte i konflikt med de här människorna, behåll sköldpaddsskalet på och känn efter vad som skaver. Dokumentera allt som sägs, för de är experter på att manipulera verkligheten.