Det började med en lapp på toaletten på gynakuten i Lund. Där uppmanades våldsutsatta patienter att sätta ett rött kryss på sina urinprov. Nu får alla patienter frågan om de är utsatta för våld.
Det började med en lapp på toaletten på gynakuten i Lund. Där uppmanades våldsutsatta patienter att sätta ett rött kryss på sina urinprov. Nu får alla patienter frågan om de är utsatta för våld.
– Hos oss får alla frågan, säger hennes kollega Tove Clase Hagman.
Den som svarar ja får hjälp och stöttning i den grad de själva vill. Det kan handla om att få samtalsstöd hos kurator, att få hjälp att kontakta polisen eller andra myndigheter eller att tillfälligt bli inlagd på avdelning för den som inte kan gå hem igen.
En positiv effekt av pandemin är att man numera inte tillåter anhöriga att närvara vid triageringen, vilket gjort det möjligt att ställa frågan direkt till den våldsutsatta. En rutin som man valt att behålla.
Det var Berenice Glimberg och kollegan Louise Frank som väckte frågan om att arbeta med att upptäcka våldsutsatta patienter. Detta efter att de gått igenom Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer.
– Jag tror att många är rädd för att ställa frågan för att man är rädd för vilket svar det blir. Att man inte ska kunna ta hand om svaret. Eller för att man inte tycker att det finns något bra tillfälle att ställa frågan, säger Bernice Glimberg.
– Var inte rädd för att ställa frågan. De flesta patienter blir positivt överraskade och uppskattar att frågan ställs vare sig de är våldsutsatta eller inte. Eftersom våld i nära relationer varit mer uppmärksammat i media på senare tid så har det öppnat upp för samtal och diskussioner. Det har avdramatiserat frågan om våld i nära relationer, säger Tove Clase Hagman.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';