Bristande information och kunskap om klimakteriebesvär

Nästan alla kvinnor får någon form av klimakteriebesvär. En tredjedel av kvinnorna var helt oförberedda på att komma i klimakteriet, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. 
Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Foto: Getty Images

Nästan alla kvinnor får någon form av klimakteriebesvär. En tredjedel av kvinnorna var helt oförberedda på att komma i klimakteriet, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. 

Nästan alla kvinnor får någon form av klimakteriebesvär. Värmevallningar och svettningar är vanligaste problemet, följt av sömnproblem och sexuella besvär, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. En tredjedel av kvinnorna var helt oförberedda på att komma i klimakteriet.

Nästan alla svaranden i en ny enkätundersökning från Socialstyrelsen uppger att de har eller har haft något besvär i samband med klimakteriet. Sex av tio uppger måttliga eller svåra besvär av värmevallningar och svettningar. Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär respektive sexuella besvär. 

Andra besvär var trötthet, torra slemhinnor, humörsvängningar, nedstämdhet/depression, oro/ångest, urinläckage, urinvägsbesvär och hjärtklappning.

Bara en tiondel var väl förberedda

En tredjedel av kvinnorna svarade att de inte alls var beredda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast en tiondel svarade att de var väl förberedda.

 
– Vår undersökning visar att det behövs mer information till kvinnor om vad klimakteriet innebär. Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen.
Myndigheten har också undersökt hur hälso- och sjukvården ser ut för kvinnor i klimakteriet, genom en undersökning som riktades till vårdcentraler, gynekologiska mottagningar, och barnmorskemottagning i ett urval av regioner. De sammanlagda resultaten visar att det finns stora skillnader i hur man erbjuder olika insatser och behandling för klimakteriebesvär.
 

Hormonläkemedel vanligaste behandlingen  

– Den vanligaste insatsen, som erbjöds vid både gynekologisk öppenvård och vid vårdcentralerna, var behandling med hormonläkemedel. Men vid de undersökta vårdcentralerna erbjöds fler ytterligare insatser som exempelvis insatser för att hantera stress liksom stöd för att förbättra levnadsvanor. Vi bedömer att vården behöver kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser som kan svara mot olika svårighetsgrader och individuella behov, säger Christina Strååt.

Användning av befintliga kunskapsstöd varierar också stort i och mellan olika regioner. En majoritet av de verksamheter som Socialstyrelsen haft kontakt med anser att det behövs vägledning på nationell nivå. För primärvårdens del efterfrågas även mer utbildning om klimakteriebesvär.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av Socialstyrelsens undersökning på ett behov av såväl förbättrad information och vägledning till kvinnor om klimakteriebesvär som ett nationellt kunskapsstöd till vården om råd, stöd och behandling.

Related posts