Känner du igen de olika symptomen på NPF?

Forskning tyder på att det finns en ärftlighet att få neuropsykiatriska problem. En dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka NPF. Däremot kan en ogynnsam omgivning förvärra problemen lika som en god miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater kan underlätta och minska symtomen.

Vi kan alla glömma bort tider eller ha svårt att koncentrera oss någon gång ibland. Men det är när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens möjlighet att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning.

Personer med NPF har ofta svårigheter med; reglering av uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, samspelet med andra människor, inlärning och minne, att uttrycka sig i tal och skrift samt motoriken.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppmärksammas ofta i barndomen. De kan märkas tydligt redan under de första åren eller så kan det handla om mindre svårigheter som bara visar sig i vissa situationer. Det kan handla om försenad inlärning, överaktivitet eller sociala svårigheter.

I tonåren kan de impulsiva ungdomarna med NPF lätt hamna i olämpliga kamratgäng medan de inåtvända ofta blir ensamma om de inte kan behålla kompisrelationer genom sina intressen. Det är extra viktigt med stöd under tonåren.

NPF växer inte bort, men mognad och livserfarenhet kan göra att man lär sig kompensera sin funktionsnedsättning. Man kan behöva hjälp med att planera, prioritera och förstå sociala koder. Personer med NPF har också svårare att hantera stress, vilket kan leda till utbrändhet och långvarig sjukskrivning.

Det kan vara värdefullt att träffa andra i samma situation. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och finns på ett 60-tal platser i landet.

ADHD

Kärnsymptomen vid adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Adhd är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla barn har adhd och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.

Vanliga svårigheter kan vara att lätt bli störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter eller bli klar med saker.

Det finns olika former av adhd. Det är vanligast att ha en kombinerad form – problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Huvudsakligen ouppmärksam form – är problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Denna form av adhd benämns ofta add. Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form – är problem med överaktivitet och impulsivitet men få eller inga problem med uppmärksamhet. Den är vanligast hos förskolebarn och kan med tiden avta eller övergå till en kombinerad form av adhd.

Det finns också adhd ihop med DCD som utöver adhd är svårigheter att utföra och samordna vissa rörelser, till exempel ha svårt med lagsporter. DCD står för Developmental Coordination Disorder.

Det är vanligt att den som har adhd har problem med sömnen. Låg självkänsla och olika former av psykisk ohälsa som ångest, depression eller ätstörningar är vanligt. Det är också vanligt att man lättare hamnar i ett beroende.

Det är vanligt att man har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter ihop med adhd. En del har samtidigt autistiska drag eller ett autismspektrumtillstånd som Aspergers syndrom eller någon form av tics som Touretts syndrom.

Både barn och vuxna kan ibland utöver annan hjälp ha stor nytta av läkemedel som gör det lättare att koncentrera sig och fokusera på uppgifter, klara skolarbetet och minska rastlösheten och impulsiviteten. De vanligaste läkemedlen är de som kallas för centralstimulerande medel, som till exempel Concerta och Ritalin.

Det finns hjälpmedel för att organisera vardagen, som veckoscheman eller appar med kalenderfunktion och påminnelser. Man kan behöva hjälp med att klara av saker i hemmet, som att hålla ordning, handla, laga mat, städa, tvätta, göra budget och betala räkningar.

Vid adhd kan det hjälpa med någon typ av samtalsstöd, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykosocialt stöd.

ASD/Asbergers syndrom

ASD står för Autism Spectrum Disorder. Aspergers syndrom är en form av ASD. ASD/Arberger innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Ofta har man begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Det kan ta sig i uttryck i oflexibel fixering av rutiner. Det är också vanligt att personer med ASD/Aspergers syndrom är känsliga för ljud, ljus, lukt och beröring. Man kan också ha bristande motorik.

Många kan ha svårt att uppfatta när ett ord används bildligt eller har flera betydelser, som ”Kan du öppna fönstret?”. En person med ASD/Aspergers syndrom kan då svara ”ja” och missa att det var en uppmaning att öppna fönstret. De kan tycka att socialt småprat är onödigt och många säger precis vad de tycker utan att tänka på att de kanske sårar någon.

Personer med ASD/Aspergers syndrom är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier.

Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat.

En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med ASD/Aspergers syndrom ska må bra. Kunskap hjälper till att förstå hur personer med ASD/Aspergers syndrom tänker och hur behovet av stöd ser ut. Respekt och en anpassad kravnivå med mycket beröm är bra att tänka på. Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism.

Språkstörning

Personer med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. Man kan också ha problem att hantera språkljud, ordböjning och att anpassa sin språkanvändning.

Tourettes Syndrom

Är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Visar sig genom tics, upprepade reflexliknande rörelser och vokala ljud. Symtomen visar sig vanligen vid sjuårsåldern och brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom kan vara ryckningar i en arm eller ben.

De vokala ticsen brukar komma senare och kan börja som vanliga harklingar men senare utvecklas till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar.

Ett symtom brukar anvisas av ett annat och symtomen brukar öka och minska i styrka under perioder. En liten del får ofrivilliga utbrott av fula ord eller opassande kommentarer, vilket kallas Koprolali.

Så vitt man vet beror Tourettes på en obalans i en liten del av hjärnans signalsystem.

Med åren brukar många utveckla en förmåga att dölja sina tics bland folk. Många av symtomen kan behandlas medicinskt, Risperdal och Haldol är vanliga ticsdämpande mediciner. Kognitiv beteendeterapi fungerar också effektivt, särskilt på tvång.