Få har kunskap om sexuellt våld

När Linn Moser Hällen var nyutexaminerad socionom kom hon in på ämnet våld i nära relationer direkt.– Jag hade också varit volontär i Guatemala, där många kvinnor mördas varje år. Där fick jag verkligen upp ögonen för våld mot kvinnor, och när man väl har börjat med det är det svårt att sluta, det blir en hjärtefråga, säger Linn Moser Hällen.

Många socionomer tycker att det är svårt att prata om just det sexuella våldet.

– Man pratar om fysiskt våld, psykiskt våld, men kan ha svårare att prata om det sexuella våldet. Hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer finns nästan alltid det sexuella våldet med, men den drabbade kanske inte förstår att den även har blivit utsatt för sexuellt våld. Det finns så starka normer över vad man förväntas ställa upp på.

Man brukar tala om husfridssex eller tjatsex. För att undvika våld är det vanligt att den utsatta går med på mer än vad hon egentligen vill.

– Många utvecklar även strategier för att undvika våld. En strategi kan vara att föregå förövaren och att själv vara den som initierar ”sex” då hon vet att detta kan lugna förövaren. Jag har haft klienter som har sagt att de kan känna av stämningen och direkt höra vad som är på gång. Det blir en strategi att försöka lugna partnern. De kanske har sagt nej en gång och aldrig mer gör om det eftersom det blev så mycket värre då.

Formulera frågan rätt

Vissa förstår först när de har lämnat sin partner att de även har utsatts för sexuellt våld.

– Om du ställer frågan ”Har du blivit utsatt för sexuellt våld?” så är det stor sannolikhet att du får ett nekande svar. Fråga istället ”Har du inte kunnat säga nej till sex med din partner någon gång fast du inte ville ha sex?”. Det är vanligt att förminska handlingen, även hos professionella.

Linn är handledare, författare och föreläsare. Hon har också startat podcasten ”Våld i nära relationer – det börjar med kärlek”, ihop med Rebecca Lagh, som är advokat. Detta för att sprida kunskap till dem som arbetar med personer som har utsatts för våld i nära relationer.

En av gästerna i podcasten på temat sexuellt våld var Gita Rajan som är läkare och även doktorand i sexuellt våld och övergrepp. Hon är också grundare av WONSA, en stiftelse som arbetar med behandling, forskning och utbildning kring sexuella övergrepp.

– Vi startade WONSA 2014 och tänkte först forska inom området innan vi startade kliniken. Men det saknades specialister inom traumabearbetning för sexuellt våld och då blev det svårt att bedriva forskning. Därför startade vi kliniken och fick bedriva forskningen parallellt i samarbete med Karolinska Institutet, berättar Gita Rajan.

2 av 10 sexualbrott anmäls

Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, anmäls 2 av 10 sexualbrott. Studier på barn visar att det är ännu svårare för barn att berätta så där anmäls cirka 1 av 10 brott. Enligt BRÅ anmäls cirka 18 000 sexualbrott varje år. Av dessa är cirka 3 000 våldtäkter på barn och 3 000 våldtäkter på vuxna. Räknar man med BRÅs mörkertal när det gäller anmälningar så sker 90 000 sexualbrott, varav 30 000 våldtäkter mot barn och vuxna varje år.

– När det gäller till exempel höftledsfrakturer eller vad som helst så brukar man titta på statistiken för att kunna möta efterfrågan på vårdplatser. Men de här patienterna har ingenstans att gå och det finns ingen förståelse från vårdens sida. För fem år sedan när vi startade WONSA fanns det bara 180 platser per år för barn som kan få specialiserad hjälp vid sexuella övergrepp (i Linköping och Stockholm) och 80 platser för vuxna (Asta-teamet i Umeå). I övrigt är det ett lotteri om någon skulle ha kunskap om sexuellt våld, säger Gita Rajan.

Hon berättar att 80 procent av patienterna som kommer till WONSA har försökt få hjälp inom sjukvården.

– De upplever att personalen inte har haft kompetensen och när den utsatte märker av det så känner den sig inte trygg med att berätta. Det är extra svårt att berätta om sexuellt våld eftersom det är så förknippat med skam och skuld. Vi behöver organisera vården så att den är anpassad för patienten.

Gita Rajan säger att det sexuella våldet är ett medicinskt problem.

– Att ha blivit utsatt för sexuellt våld ger skador i hjärnan och det behövs ett strukturerat arbetssätt med specifika metoder för att läka. Ändå är det så mycket tyckande inblandat, det har blivit en åsiktsfråga. Jag tror det har sin förklaring i historien. Mannens våld mot sin fru blev en brottslig handling år 1965. Det var alltså inte så länge sedan som det sexuella våldet var en kränkning mot ägaren, det vill säga mannen, och inte mot kvinnan som brottsoffer.

Så mycket åsikter inblandade

Det finns också åsikter och normer kring vad som är sexuellt våld. Vissa tror att det krävs penetration av någon form. Eller att äktenskapet automatiskt ger samtycke till sex. Men sexuellt våld är helt enkelt en sexuell handling som någon har gjort mot en annan person mot dennes vilja.

Inom sjukvården ställs det frågor till den drabbade för att kunna ge rätt typ av vård. Vid trafikolyckor behöver personalen veta hastighet på bilen och om personen har haft bälte på sig för att snabbt kunna beräkna risken för inre blödningar.

– Skadeutvecklingen ser olika ut beroende på vad en person har blivit utsatt för. Ju närmare relationen har varit mellan förövaren och den våldsutsatta desto större blir sveket och skadorna. Ett barn som blir utsatt av en förälder ger störst skada.

PTSD är vanligt förekommande vid sexuellt våld. Hjärnan förstår inte att händelsen är över, utan man får flashbacks där man upplever samma skräck på nytt. Man kan få mardrömmar och svårt att koncentrera sig.

Det krävs kunskap

– För att traumabehandling ska bli effektiv krävs kunskap om sexuellt våld. Det är svårt för våra patienter att genomföra behandling som bygger på exponering; att prata om händelsen, gå tillbaka till miljöer. Vi minimerar exponeringen i stället och fokuserar på att förankra det som har hänt i tid, sätta händelsen på en tidslinje. Personen ska behöva återuppleva händelsen så lite som det bara går. Metoden heter Lifespan Integration, och i den studie som vi nyligen publicerade blev 70 procent av patienterna som hade varit med om våldtäkt vid ett tillfälle, av med sin PTSD på en behandling på cirka två timmar, säger Gita Rajan.

Men våld i nära relationer handlar sällan om bara ett tillfälle och för barn som har varit utsatta under en längre tid handlar det om flera år innan behandlingen får effekt.

– Det måste få ta tid. Vi skulle ju inte ta bort ett gips i förtid.

Hon skulle önska att alla barn och unga kommer in direkt efter första händelsen.

– Tyvärr vill de bara glömma då. Men utsatthet för sexuella övergrepp som barn ökar risken för att utsättas för våld i nära relation som vuxen med 900 procent. Det finns många olika skäl till re-viktimisering som det kallas för. Man tycker inte om sig själv och tycker inte att man är värd bättre. Det är vanligt att straffa sig själv och lindra sin ångest genom riskabla sexuella relationer. Många har också svårt att läsa av andra, att den här personen inte är att lita på, och det kan bland annat bero på att hjärnans spegelneuron har skadats.

Hur uppträder en utsatt person?

För professionella är det viktigt att förstå hur personer uppträder som har blivit utsatta för sexuellt våld.

– När en person har svårt att få ihop en kronologisk ordning i händelseförloppet handlar det inte om att personen hittar på. Att uppfattas som strulig, berätta historien på olika sätt och inte komma ihåg gör ofta att vi ser personen som icke trovärdig. Men det är precis tvärt om! Just det är ett tydligt tecken på trauma. Kom ihåg det!

Linn Moser Hällen tycker att professionella kan göra som de gör på kvinnojourerna. Att bekräfta och säga att ”Det som hänt inte är ditt fel”.

– Informera om att det är en normal krisreaktion att känna skuld och skam. Våld i hemmet kommer smygande och det är viktigt att förstå det. Då kan man också säga till personen att man inte tycker att det är konstigt att denne har stannat, så man kan bekräfta det och minska skamkänslorna. Det kan också vara ett känsligt ämne för professionella då det kommer så nära en själv. Vissa kanske förstår att de själva har blivit utsatta för våld i en relation.

Unga som har blivit utsatta för sexuellt våld av en partner är en ganska osynlig grupp.

– Det är lättare för unga att inte bli tagna på allvar. Man tror att de överdramatiserar. Lisa 15 år som har blivit utsatt av Kalle 16 år har lika stor rätt att få hjälp att bearbeta sitt trauma. Men där kanske man tänker att föräldrarna får ta det.

Porren är närvarande

Porren har blivit grövre, vilket har gjort att vissa inspireras av det när de är tillsammans med en partner. Det har rapporterats i media om ökade skador av sex bland unga.

– Porren finns närvarande i det sexuella våldet. Att unga matas av den här bilden på sex gör att våld normaliseras. De tror att det är så här det ska vara, säger Linn.

– Vi behöver träna oss att prata om sex för det är ju något som vi inte pratar öppet om. Vi kan prata om mycket känsligare saker, men sex blir för privat, säger Kalle Norwald, sexolog, terapeut och socionom.

Han var gäst i ett annat podd-avsnitt som handlade om sexuellt våld.

– Sex ska vara något lustfyllt, roligt, fint och ömsesidigt. Det blir ett stort svek när det istället blir en våldshandling.

Det är svåra samtal för den professionella.

– Du behöver också prata med din handledare och kollegor för att klara av dessa samtal, säger Kalle Norwald.

– Det är lite tabu att säga att man påverkas. Sekundär traumatisering, som det kallas, kan tyvärr också göra att man nedvärderar offret, för att skydda sig själv, avslutar Linn Moser Hällen.