Ny analys ger svar på vad som kan ligga bakom långa väntetider på akuten.
Överbelagda vårdavdelningar, en stor andel läkare under utbildning och otillräckliga system för att hantera det stora och ojämna flödet av patienter på sjukhusen. Det är några orsaker som kan ligga bakom långa akutväntetider visar en ny analys.
Långa väntetider har i flera år varit ett problem på många akutmottagningar. Enligt en sammanställning från Socialstyrelsen tillbringar varannan patient mer än 3 timmar på akuten. Var tionde patient vistas 7 timmar eller längre på akuten.
Det finns också stora skillnader mellan akutmottagningarna i landet – på vissa är medianvistelsetiden över 4 timmar, på andra under 2 timmar.
En särskilt utsatt grupp är äldre över 80 år, som har betydligt längre vistelsetider än andra.
Socialstyrelsen har i samarbete med fem akutmottagningar gjort en fördjupad studie för att analysera bakgrunden till de långa väntetiderna.
Analysen visar att överbeläggningar på vårdavdelningar kan vara en bidragande orsak. Ofta ökar antalet patienter på akuten från lunch och framåt. Om det då saknas vårdplatser dit patienterna kan slussas vidare så växer köerna ytterligare.
– Bristen på platser blir ofta ett akutmottagningsproblem, trots att det borde vara ett ansvar för hela sjukhuset, säger Socialstyrelsens utredare Sevim Barbasso Helmers.
För att bättre se var det finns lediga vårdplatser behövs samordning och effektiva system på sjukhusen. Det handlar om att skapa en balans mellan patientinflödet till akuten och tillgängliga vårdplatser.
– Exempelvis har vi sett att det finns sjukhus som jobbat med att skriva ut färdigbehandlade patienter på morgnar och förmiddagar, i stället för att vänta till efter lunch. De har då kunnat frigöra lediga platser för nya patienter från akuten, säger Sevim Barbasso Helmers.
Andra orsaker till långa väntetider handlar om arbetssätt och bemanning. Analysen visar att många AT-läkare, som är under utbildning, jobbar vid akuten och patienter som behandlas av dessa vistas vanligen längre på akuten än de som behandlas av legitimerade läkare. För att lösa situationen behöver AT-läkare få mer stöd, särskilt kvällar och nätter då många AT-läkare jobbar, samtidigt som det ofta finns färre specialistläkare tillgängliga.
När det gäller de äldres långa vistelsetider på akuten kan en lösning vara så kallade snabbspår, där patienterna läggs in direkt på en geriatrisk avdelning.
– Med bättre primärvård och äldreomsorg skulle även många av de äldres akutbesök kunna undvikas. När de sedan är färdigbehandlade är det viktigt att sjukhuset och äldreomsorgen samarbetar, så att de äldre kan återvända till sitt boende och där få det stöd som behövs, säger Sevim Barbasso Helmers.
Socialstyrelsens tidigare studier har visat att fler patienter totalt söker sig till akuten – och att många besök sker utan föregående kontakt med vården.
– Det behövs mer information till patienterna om vilka valmöjligheter som finns när det gäller vården. Alternativ till akuten kan vara exempelvis vårdcentralen, lättakutmottagningar och närakuter, säger Sevim Barbasso Helmers.
- Socialstyrelsen har i analysen utgått från data från patientregistret, dit cirka två tredjedelar av de 63 landstingen rapporterar.
- En sammanställning av statistik ur patientregistret perioden juli 2015-juni 2016 visar att medianvistelsetiden på akutmottagningarna ligger på 3 timmar och 14 minuter för gruppen 19-79 år.• Patienter 80 år och äldre har en längre medianvistelsetid: 3 timmar och 39 minuter. De har dock något kortare väntetid till läkarbedömning.
- Var tionde patient över 80 får vänta 7 timmar och 18 minuter eller längre innan de kan lämna akutmottagningen eller skrivas in i slutenvården.
- Akutmottagningar med 50 000 besök per år eller färre har kortare vistelsetider än riksmedianen, de med fler än 50 000 besök per år har längre vistelsetider.
- För att kartlägga orsaker till väntetiderna på akuten har Socialstyrelsen samarbetat med akutmottagningarna i Malmö, Lund, Varberg, Örebro och Växjö.