6 saker som rustar unga att möta livets utmaningar

Efter pandemin har alla förstått hur viktigt det är att ha ett starkt immunförsvar. Alla borde också bygga upp ett psykologiskt immunförsvar. Det tycker Mia Börjesson, socionom, handledare och föreläsare. Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen den 7 februari som arrangerades av JP Infonet.– Jag träffar många unga som har berättat hur oförberedda de var på pandemin och den ensamhet som följde med den. Men också en insikt om att sjukdom, död och andra tragiska händelser hör till livet och inte är något vi kan påverka. Idén om att skapa sig ett liv där vi ska vara lyckliga varje dag håller inte. Vi behöver hitta sätt att ta oss över, under och runt eller igenom livets alla hinder och problem, säger Mia Börjesson.

Ett av hennes budskap är att vuxna behöver fylla ungdomar med framtidshopp och god självkänsla snarare än att tala negativt och pessimistiskt om vuxenlivets möjligheter och utmaningar.

Är du socialsekreterare, kurator eller har ett annat yrke där du möter barn och unga kan du hjälpa till att stärka dem så att de bättre klarar av motgångar. Enligt forskning är det sex saker som skapar ett bra psykologiskt immunförsvar:

1. Vi behöver en tillräckligt bra självbild.

– Ungas självbild färgas mycket av vad vuxna berättar för dem. Att man är lika bra på matte som pappa, att man är mammas prins eller att man har varit besvärlig sedan man kom till världen. Föräldrarnas drömmar om det nya barnet spelar också in och man kanske inte tänker så mycket på de ord som man beskriver barnet med. Men ord blir som ”tatueringar”, de sätter sig fast.

Under tonårstiden sker stora förändringar och man tar steget in i vuxenvärlden. Som ung vuxen och vidare genom vuxenlivet kan skriva många nya livsmanus. Det finns många berättelser om varje människa.

– Vi behöver tänka över hur vi talar om barn, hur vi tillskriver deras egenskaper, hur vi lyfter fram, nonchalerar och gömmer. Går det att ändra i en berättelse om sig själv? Det är många kändisar som har visat att det går att börja om på nytt. Du behöver bara ha tillräckligt många tankar om vad som är viktigt för dig, vad du gillar, vad som gör dig glad.

2. Vi behöver känna hopp.

– Hopplöshet är livsfarligt. Hopp är en önskan, ett mål eller något du vill, att kämpa och anstränga dig för att ta dig dit och en tro att det är möjligt. Barn som upplever hopp bygger psykisk hälsa. Där kan vi hjälpa till att undersöka vad personen vill och ge förslag på mål.

3. Vi behöver ha drömmar.

– Det är svårt och komplext. Många drömmar slår inte in men viktigt att ha drömmar. Små som stora. Allt är inte möjligt men vad är möjligt? Och hur mycket vill vi arbeta för att nå dit? Ta livet i små steg och upplev saker under vägen.

4. Vi behöver vara modiga.

– Uppmuntra den unge att tacka ja, våga gå utanför sin comfort zone och att ta emot hjälp.

5. Vi behöver vänner och sociala sammanhang.

– Alla behöver känna tillhörighet. Vi är så enormt upptagna idag av oss själva och våra mobiler. Vi har glömt bort hur viktigt det är att visa att vi bryr oss om varandra och odla våra relationer. Många unga kan ha svårt att skaffa nya vänner och ta kontakt.

6. Vi behöver ha två saker utanför skola och jobb som är kul.

Det är viktigt att hitta något extra som ger glädje och lust så att man har flera sammanhang. Det kan vara en sport eller annat intresse som berikar livet.

– Unga behöver vuxna som tror på dem. Barn är kloka och ofta är det vuxna som vill att barnet ska tänka mer realistiskt, men vi behöver få drömma stort. Sedan finns det vuxna som kan höja de barn som inte tror på sig själv, som tror att de är värdelösa. Många barn berättar om till exempel en lärare som trodde att de kunde mer än vad de själva hade en aning om.

Alla har vi tankar om oss själva, vad vi oroar oss för och tror att vi inte klarar av. Mia Börjesson brukar kalla dem för gröna och röda tankar. De gröna kommer från den inre bästisen och de röda från den inre kritikern.

– När kritikern kommer fram gäller det att försöka mota bort den och istället försöka tänka på vad den inre bästisen skulle säga. Det brukar fungera för mig.

Mia Börjesson är inte bara en populär inspirationsföreläsare, hon har också skrivit flera böcker om stress, motivation och medkänsla. Boken ”Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna” (2019), Studentlitteratur, handlar om vilka copingstrategier, friskfaktorer och färdigheter behöver ungdomar för att vara väl rustade i mötet med de möjligheter och utmaningar som livet innebär.

”Snällast vinner” (2020), Argument förlag, är ett häfte riktat till tonåringen. Snällhet smittar. Om vi är snälla mot någon är det stor chans att den personen är snäll tillbaka. Dessutom känns det bra att vara snäll eftersom det då frigörs må bra-ämnen i hjärnan.

– Vi pratar mycket om mobbing, men inte så mycket om varför man ska vara snäll och hur man får och behåller vänner, avslutar Mia Börjesson.