41 procent av landets kommuner saknar strategi för barnkonventionen som lag

– Att prioritera barnrättsarbetet borde vara mer angeläget än någonsin nu när pandemin ytterligare förvärrat läget för barn och samhällets insyn i barns liv har minskat. Ändå finns det anmärkningsvärt stora brister runt om i landet i efterlevnad av lagen. Varje barn måste ha tillgång till sina rättigheter oavsett var i landet man bor. Så ser det inte ut just nu, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Bris undersökning visar att implementeringen brister i kommunerna. Endast 7 procent av kommunerna har till fullo implementerat barnkonventionen i sina verksamheter, och hela 41 procent av landets kommuner saknar en strategi för arbetet.

– En strategi är en viktig pusselbit för att bygga ett samhälle där barnets rättigheter tillgodoses. Utan det riskerar man att missa nödvändiga förändringar som måste ske i arbetet, med följden att barn med behov av stöd, hjälp och skydd inte får det som de har rätt till. Det handlar om att inte lämna någon åt slumpen, säger Emma Bennwik, barnrättsspecialist på Bris.

Bristande prioritering

Tre av fyra kommuner, 74 procent, uppger att bristande prioritering i kommunens högsta politiska instans är en utmaning i implementeringen av barnkonventionen.

– Det måste finnas en uttalad politisk vilja i kommunen för att barnets rättigheter ska bli verklighet, säger Magnus Jägerskog.

I juni 2018 beslutade riksdagen att barnkonventionen skulle bli svensk lag och gälla från den 1 januari 2020. Syftet med lagen är att barnrättsperspektivet ska få större genomslag i praktiken.FN:s barnkonvention antogs den 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som skrev under konventionen.

Om undersökningen:

Bris kartläggning genomfördes under perioden 19 oktober till 4 november. Kartläggningen gjordes i form av en enkät som skickades till registratorer i landets samtliga 290 kommuner. 182 kommuner besvarade enkäten. För mer information om kommuners svar, se bilagan.